Hypotes Resultat Stöd
H6 Att gå emot ett folkomröstningsresultat medför att de styrande partierna förlorar väljarstöd.
Oavsett om KF följer eller går emot den vinnande sidan i folkomröstningen påverkar det inte hur väljarna röstar.
Nej
H7 Att följa ett folkomröstningsresultat ger ett bibehållet eller ökat väljarstöd för de styrande partierna.
Oavsett om KF följer eller går emot den vinnande sidan i folkomröstningen påverkar det inte hur väljarna röstar.
Nej
H8 De styrande partierna förlorar väljarstöd när de följer den segrande sidan, då den endast stöds av en liten andel röstberättigade.
Hur stor andel som har röstat för det vinnande alternativet påverkar inte valresultatet i nästkommande val.
Nej
Om kommunfullmäktige följer eller går emot resultatet i folkomröstningen tycks inte påverka hur väljarna lägger sina röster i nästkommande kommunalval. Vidare spelar det inte någon roll hur många av kommunens röstberättigade som stöder det vinnande alternativet, när folk- omröstningsresultatet följs av de styrande. Detta leder till slutsatsen att folket inte tycks belöna och rösta utifrån hur kommunfullmäktige har hanterat valresultatet i folkomröstningen och med andra ord visar studiens resultat på att folkomröstningar inte har några effekter på valresultatet i nästkommande kommunalval.
6.3 Folkomröstningars effekter på valdeltagande
Hypotessammanfattning:Hypotes Resultat Stöd
H9 En folkomröstning medför att valdeltagandet sjunker i nästkommande kommunalval.
En folkomröstning under en mandatperiod medför inte att valdeltagandet sjunker.
Nej
H10 Valdeltagandet i nästkommande
kommunalval sjunker mer när valdeltagandet i folkomröstningen är högt
Ett högt valdeltagande i folkomröstningar leder inte till ett minskat valdeltagande i nästkommande kommunalval. Men ökningen är signifikant högre i kommuner där deltagandet i folkomröstningen är lågt.
Delvis
H11 Valdeltagandet sjunker mer i
nästkommande kommunalval när tidspannet till kommunalvalet är mindre än ett år.
Folkomröstningar som genomförs nära, dvs. inom ett år från kommunalvalet, leder till ett lägre valdeltagande.
Ja
H12 När folkomröstningen infaller i samband med kommunalvalet uteblir de negativa effekterna på valdeltagandet i nästkommande kommunalval.
Folkomröstningar som sker på samma tidpunkt som ett kommunalval har positiva effekter på valdeltagande i nästkommande kommunalval.
28 H13 En folkomröstning leder till ett ökat
valdeltagande i nästkommande kommunalval.
Det finns signifikant stöd för att
valdeltagandet ökar mer i nästkommande kommunalval i två av de fem undersökta perioderna.
Delvis
H14 Om KF följer folkomröstningsresultatet ökar valdeltagandet mer i nästkommande kommunalval.
Att följa ger endast en marginell ökning i det efterföljande kommunalvalet. Även om ej signifikans riktigt uppnås, tycks
ökningen vara större när
folkomröstningsresultatet gås emot .
Nej
H15 Valdeltagandet ökar mer i nästkommande kommunalval när valdeltagandet i
folkomröstningen är högt.
Ett högt valdeltagande i folkomröstningar genererar inte ett högre valdeltagande i nästkommande kommunalval. Däremot är ökningen signifikant högre i kommuner där deltagandet i folkomröstningen är lågt.
Nej
H16 Valdeltagandet ökar mer i nästkommande kommunalval när folkomröstningen tillkommit genom ett folkinitiativ.
Folkligt initierade folkomröstningar leder till en större ökning i valdeltagandet i det efterföljande kommunalvalet.
Ja
En folkomröstning under mandatperioden har generellt inte några negativa effekter på valdeltagandet i nästkommande kommunalval. Snarare har den delvis positiva effekter, eftersom valdeltagandet ökar mer än i övriga kommuner i två av fem undersökta perioder. Valdeltagandet påverkas negativt som först, när tidsspannet mellan folkomröstningen och kommunalvalet är mindre än ett år. Mest positiva effekter nås när folkomröstningen genom- förs i samband med kommunalvalet. Tidpunkten för när folkomröstningen äger rum är på så vis betydelsefull för att undvika negativa effekter och för att ge en så stor ökning som möjligt av valdeltagandet. Ytterligare en faktor som har en positiv inverkan är när folkomröstningen tillkommit genom ett folkinitiativ, eftersom medborgarna i dessa fall har engagerats och mobiliserats för att driva fram frågan. En faktor som däremot endast leder till en marginell ökning av valdeltagandet i det efterföljande kommunalvalet, är om beslutsfattarna följt folkomröstningsresultatet. Även om signifikans ej riktigt uppnås, tycks ökningen vara större när de går emot det vinnande alternativet. Den bristande politiska viljan att följa den vinnande sidan verkar aktivera fler väljare än då omröstningsresultatet följs. En annan faktor som endast ger en marginell ökning i nästkommande kommunalval, är om valdeltagandet i folk- omröstningen är högt. Detta skulle kunna förklaras med att det politiska intresset redan är stort i dessa kommuner och det finns färre ointresserade väljare att engagera. Däremot finns signifikant stöd för att valdeltagandet ökar mer om folkomröstningen har ett lågt valdel- tagande.
29
6.4 Avslutande diskussion
Med studien hoppas vi kunna bidra med kunskap för att fylla en del av den forskningslucka som tycks finnas när det gäller kommunala folkomröstningar i Sverige. Studien ledde fram till flera intressanta och oväntade upptäckter. Vi trodde bland annat att ekonomin skulle ha större inverkan på viljan att följa det vinnande alternativet än vad studiens resultat visade på. Ytterligare en förutfattad föreställning som inte bekräftades i studien är att de styrande varken verkar förlora eller vinna väljarstöd beroende på hur de hanterar folkomröstningsresultatet. Men genom studien fick vi också förväntningar bekräftade. Ett exempel på detta är att KF är mer benägna att hörsamma och följa resultatet, när de initierat folkomröstningen på eget bevåg.
Men vad kan då folkomröstningar tänkas ha för effekter på demokratin i framtiden? I studiens inledning nämns att flera forskare anser, bl.a. Dalton (2013) och Verba, Scholzman och Bradly (1995), att demokratin i dag fungerar på ett mindre tillfredsställande sätt och att många väljare upplever ett större avstånd mellan sig och sina representanter. För att komma till rätta med den bristande åsiktsöverensstämmelsen, har därför folkomröstningar föreslagits i ett flertal studier och av Europarådet. Trots detta verkar politikerna på den lokala nivån fortfarande vara återhållsamma, när det gäller nyttjandet av folkomröstningar. Sedan år 1977, då det blev möjligt att hålla kommunala folkomröstningar, har det i snitt endast genomförts 0,4 stycken per kommun i Sverige. Bäck, Larsson & Erlingsson (2011) menar dock att användningen av folkomröstningar kommer att öka. Att nästan alla folkomröstningar efter lagändringen år 2011 är folkligt initierade, tyder också på att medborgarna önskar mer inflytande mellan de kommunala valen. Å andra sidan har KF i dag svårare att förhindra att folkinitiativ blir till en folkomröstning. Detta medför att de i stället tenderar att gå emot den vinnande sidan i efterhand. I dagspressen uttrycker en väljare sin frustration över detta på följande vis:
Hur det än är har 57 procent sagt nej [...] och följer man inte det kommer det att straffa sig framöver för de ledande politikerna. [...] jag bara konstaterar att om man gör sig ovän med 175 000 personer så kommer det att få konsekvenser. Det kommer ett nytt val (Grahn-Hinnfors 2015).
Som tidigare redan nämnts visar emellertid denna studie på att beslutsfattarnas hantering av folkomröstningsresultaten inte verkar påverkar väljarnas vilja att delta negativt eller inverkar hur de röstar. Väljarnas hot om att bestraffa de styrande för beslutet att gå emot resultatet har, enligt vår studie, i dagsläget inte verkställts. Eftersom varken folkomröstningar har en negativ
30 inverkan på valdeltagandet eller leder till att de styrande förlorar röster, är frågan varför kommunpolitikerna inte använder sig mer av folkomröstningar. Kanske är det så att folkomröstningar skulle kunna bidra till en vitalisering av demokratin, fungera som en lösning då åsiktsöverensstämmelsen brister eller utgöra medlet för att upprätthålla det höga valdeltagandet i Sverige? Eller kommer kanske, särskilt folkinitierade, folkomröstningar snarare att bli ett spel för gallerierna i framtiden som i förlängningen bidrar till minskad tilltro till det politiska systemet och att färre väljare går iväg för att avlägga sin röst? Dessa funderingar utgör några av de intressanta frågeställningar som bör undersökas i den framtida forskningen. Vi tycker därför att det skulle vara intressant att i vidare studier undersöka om folkomröstningar i framtiden kan generera några ytterligare eller förändrade effekter på valdeltagandet och valresultatet för att se om de skiljer sig från de resultat som vi har fått i denna studie. Det skulle även vara intressant att undersöka vilka långsiktiga effekter som lagändringen från år 2011 kommer att ha på användningen av folkomröstningar och folk- initiativ.
31
Referenser
Barankay, I., Sciarini P. & Trechsel A.H. (2013). “Institutional Openness and the use of Referendums and Popular Initiatives: Evidence from Swiss Cantons”, University of Warwick,
IDHEAP Lausanne, Université de Genève and European University Institute
Bengtsson, Åsa (2004).”Utkräver väljarna ansvar?” i Bengtsson, Åsa & Grönlund, Kimmo (red.) (2004). Partier och ansvar. 1. uppl. Stockholm: SNS förl.
Binzer Hobolt, S. & Klemmensen, R. (2008). "Government Responsiveness and Political Competition in Comparative Perspective", Comparative Political Studies, vol. 41, no. 3, pp. 309-337.
Bowler, Shaun & Donovan, Todd (2002). "Democracy, institutions and attitudes about citizen influence on government", British journal of political science, vol. 32, no. 2, pp. 371-390.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Bäck, Henry, Larsson, Torbjörn & Gissur Ó. Erlingsson (2011). Den svenska politiken:
struktur, processer och resultat. 3., aktualiserade uppl. Malmö: Liber
Cebula, R. & Coombs, C. (2011). "The influence of the number of statewide legislative referendums on voter participation in the US", Applied Economics, vol. 43, no. 21, pp. 2823- 2831.
Childers, Matthew & Binder, Mike (2012). "Engaged by the Initiative? How the Use of Citizen Initiatives Increases Voter Turnout", Political Research Quarterly, vol. 65, no. 1, pp. 93-103.
Dahl, Robert A. (1999). Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront i samarbete med Demokratiakad.
Dalton, Russell J. (2013). Citizen politics: public opinion and political parties in advanced industrial democracies. 6. ed. Washington, D.C.: SAGE Publications
Downs, Anthony (1957). An economic theory of democracy. New York: Harper & Row
Dyck, Joshua J. & Seabrook, Nicholas R. (2010). "Mobilized by direct democracy: short-term versus long-term effects and the geography of turnout in ballot measure elections", Social
32 Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund:
Studentlitteratur
Eriksson, Peter & Kaufmann, Bruno (2010). Folkinitiativ: handbok i direktdemokrati. Stockholm: Premiss
Esaiasson, Peter & Holmberg, Sören (1996). Representation from above: members of
Parliament and representative democracy in Sweden. Aldershot: Dartmouth
Esaiasson, Peter & Holmberg, Sören (1988). De folkvalda: en bok om riksdagsledamöterna
och den representativa demokratin i Sverige. Stockholm: Bonnier
Ezrow, L. & Xezonakis, G. (2011). "Citizen Satisfaction With Democracy and Parties' Policy Offerings", Comparative Political Studies, vol. 44, no. 9, pp. 1152-1178.
Field, Andy (2013). Discovering statistics using IBM SPSS statistics: and sex and drugs and
rock 'n' roll. 4. ed. Los Angeles: Sage
Gilljam, Mikael (1996).”Den direkta demokratin”, i Gilljam, Mikael & Holmberg, Sören (1996). Ett knappt ja till EU: väljarna och folkomröstningen 1994. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Goldfarb, Robert S. & Sigelman, Lee (2010) "Does 'civic duty' 'solve' the rational choice voter turnout puzzle?", Journal of theoretical politics, vol. 22, no. 3, pp. 275-300.
Grahn-Hinnfors, Gunilla (2015.) ”Trängselskatt: Är sista ordet sagt?”, Göteborgs Posten 20 mars http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2662034-trangselskatt-ar-sista-ordet-sagt- (Hämtad 2015-05-15)
Grönlund, Kimmo (2004).”Kan folket ges ansvar?” En jämförande studie av väljarnas politiska kunskaper i Bengtsson, Åsa & Grönlund, Kimmo (red.) (2004). Partier och ansvar. 1. uppl. Stockholm: SNS förl.
Hadenius, Axel (2012). USA - det annorlunda landet: politiskt liv från George Washingtons
tid till idag. Stockholm: Carlsson
Hadenius, Axel (2006). Demokrati: en jämförande analys. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Halperin, Sandra & Heath, Oliver (2012). Political research: methods and practical skills. Oxford: Oxford University Press
33 Hill, Michael J. (2007). Policyprocessen. 1. uppl. Malmö: Liber
Holmberg, Sören & Asp, Kent (1984). Kampen om kärnkraften: en bok om väljare,
massmedier och folkomröstningen 1980. 1. uppl. Stockholm: Liber
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Leif (2010). K-fakta. Statistik databas.
Karlsson, Martin (2013). Covering distance: essays on representation and political
communication. Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2013
Laisney, Matis (2012). "The initiation of local authority referendums: participatory
momentum or political tactics? The UK case", Local government studies, vol. 38, no. 5, pp. 639-659.
Manin, Bernard (1997). The Principles of Representative Government. Cambridge: CambridgeUniversity Press
Mansbridge, Jane (2003). "Rethinking Representation", American Political Science Review, vol. 97, no. 4, pp. 515-528.
Maravall, José María (1999). Accountabillity and manipulation i Przeworski, Adam, Stokes, Susan C. & Manin, Bernard (red.) (1999). Democracy, accountability, and representation. Cambridge: Cambridge University Press
Mendelsohn, M. & Cutler, F. (2000). "The effect of referendums on democratic citizens: information, politicization, efficacy and tolerance", British journal of political science, vol. 30, no. 4, pp. 685-698.
Montin, Stig (2007). Moderna kommuner. 3. uppl. Malmö: Liber
Morozov, V.E. (1995). "The outcome of the referendum on EU-membership in Sweden",
Vestnik Sankt-Peterburgskogo universiteta.Seriia 6 Filosofiia, politologiia, sotsiolgiia, psikhologiia, pravo, vol. 4, no. 27, pp. 106-112.
34 Naurin, Elin (2009). Promising democracy: parties, citizens and election promises.
Gothenburg: Department of Political Science, University of Gothenburg
Pateman, Carole (1970). Participation and democratic theory. London: Cambridge University Press
Petersson, Olof (2010). Den offentliga makten. 3., [aktualiserade] uppl. Stockholm: SNS förlag
Petersson, Olof (1994). Hur styrs Sverige?. 1. uppl. Stockholm: Fritze
Prop. 2009/10:80. En reformerad grundlag. Utgiven 15 december 2009. Avsändare:
Justitiedepartementet http://www.regeringen.se/sb/d/12165/a/137077 (Hämtad: 2015-04-01)
Przeworski, Adam, Stokes, Susan C. & Manin, Bernard (red.) (1999). Democracy,
accountability, and representation. Cambridge: Cambridge University Press
Rallings, C., Thrasher, M. & Borisyuk, G. (2003). "Seasonal factors, voter fatigue and the costs of voting", Electoral studies, vol. 22, no. 1, pp. 65-80.
Schakel, A.H. & Dandoy, R. (2014). "Electoral cycles and turnout in multilevel electoral systems", West European politics, vol. 37, no. 3, pp. 605-623.
Setälä, M. & Schiller, T. (2009). Referendums and representative democracy: responsiveness,
accountability and deliberation, Routledge.
SFS 1991:900. Kommunallagen, Stockholm: Finansdepartementet K
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kommunallag- 1991900_sfs-1991-900/ (Hämtad 2015-04-20)
SFS 1994:692. Lagen om kommunala folkomröstningar, Stockholm: Finansdepartementet K http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1994692- om-kommunala-fo_sfs-1994-692/ (Hämtad 2015-04-15)
Smith, Mark A. (2002). "Ballot initiatives and the democratic citizen", Journal of politics, vol. 64, no. 3, pp. 892-903.
SOU:1996 års folkomröstningsutredning (1997). Folket som rådgivare och beslutsfattare:
betänkande. Bil. 1, Folkomröstningar och parlamentarism : en jämförande analys av EU- folkomröstningarna i Norden hösten 1994. Stockholm: Fritze
35 Spoon, J. & Klüver, H. (2014). "Do parties respond? How electoral context influences party responsiveness", Electoral studies, vol. 35, pp. 48-60.
SPSS-akuten (2015). Guide: Signifikans och one sample t-test.
https://spssakuten.wordpress.com/2012/10/31/guide-signifikans-och-one-sample-t-test/ (Hämtad 2015-05-20)
Stimson, J.A., MacKuen, M.B. & Erikson, R.S. (1995). "Dynamic representation", American
political science review, vol. 89, no. 3, pp. 543-565.
Sutela, Marja (2001). “Comparative aspects of local direct democracy: The municipal referendum in Finland, Sweden, Germany and Switzerland”. European Public Law, vol. 7, Issue 4.
Sveriges Kommuner och Landsting (2015). Demokrati, ledning, styrning.
http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valre sultatmaktfordelning19942014.370.html (Hämtad 2015-04-07)
Teorell, Jan & Westholm, Andreas (1999). Att bestämma sig för att vara med och bestämma,
om varför vi röstar allt mindre, i Andersson, Cathrin & Amnå, Erik (red.) (1999). Valdeltagande i förändring. Stockholm: Fakta info direkt
Tolbert, Caroline J. & Smith, Daniel A. (2005). "The Educative Effects of Ballot Initiatives on Voter Turnout", American Politics Research, vol. 33, no. 2, pp. 283-309.
Valmyndigheten (2015). Tidigare val. http://www.val.se/tidigare_val/ (Hämtad 2015-04-07)
Verba, Sidney, Schlozman, Kay Lehman & Brady, Henry E. (1995). Voice and equality: civic
voluntarism in American politics. Cambridge, Mass.: Harvard University Press
Widfeldt, A. (2004). "Elite collusion and public defiance: Sweden's euro referendum in 2003", West European politics, vol. 27, no. 3, pp. 503-517.
Wänström, Johan & Karlsson, Martin (2011). Kontroverser utan avtryck: Skolnedläggelsers påverkan på kommunala valresultat”