Folksam index för ansvarsfullt företagande (FIFAF)

Wood (1991) är en senare forskare och är den som har den bättre förklaringen och definitionen på begreppet CSP förklarar Carroll (1999). Carroll (1999) menar att Wood (1991) använde sig av både Carrolls (1979) och Wartick och Cochrans (1985) definitioner för att skapa sin egen förbättrade definition. Wood (1991) förklarar sin användning av de tidigare definitionerna och tillvägagångssättet av sin egen definition. Wood (1991) menar för att tydliggöra CSP behövs en klar definition av CSR, vilket utgjordes med hjälp av Carrolls (1979) första CSP-dimension och fyra faktorer. Wood (1991) förklarar att företagande och samhälle är sammanvävda, vilket är varför CSR även hör till CSP. Wood (1991) förklarar också att Wartick och Cochrans (1985) modell och definition var användbar, men skapade vissa problem. Det första problemet var att ordet ”performance” innebär åtgärder och resultat, och inte interaktion och integrering förklarar Wood (1991). Därmed kan inte Wartick och Cochrans (1985) modell användas till fullo som en definition för CSP. Det andra problemet enligt Wood (1991) är att ”social responsiveness”, även kallat för företags sociala reaktion inte enbart handlar om en process, utan flera processer som kan ske samtidigt. Det tredje och sista problemet är att modellen är alltför restriktiv, det vill säga, ifall grundprinciper ska förklara sociala frågor krävs det att dessa grundprinciper existerar förklarar Wood (1991). Wood (1991) konstaterar att, ifall grundprinciper inte existerar kan inte social prestation finnas. Carroll (1999) instämmer med Wood (1991) angående detta, och menar att Wood förbättrade och förenklade definitionen för CSP jämfört med Carroll (1979) samt Wartick och Cochrans (1985) tidigare modeller.

För att sammanfatta Woods (1991) definition förklarar Carroll (1999) att Wood definierar begreppet CSP genom att först uppge Carrolls (1979) fyra faktorer för CSR. Därefter identifierade Wood (1991) processerna för företagens sociala reaktion, vilket Wartick och Cochran (1985) formulerade som grundprinciper. Wood (1991) poängterade dessa grundprinciper som miljömässiga värderingar, hantering av intressenter och hantering av sociala frågor. Slutligen tog Wood (1991) Wartick och Cochrans (1985) grundprinciper, som Wood omorganiserade under en ny rubrik kallad “utfall av företags beteende” förklarar Carroll (1999).

3.3.2 Folksam index för ansvarsfullt företagande (FIFAF)

Folksam index för ansvarsfullt företagande (FIFAF) är en offentlig rapport som gavs ut första gången år 2006 och publicerades därefter varje år fram till 2009. Efter 2009 har indexet utgivits vartannat år fram till år 2013. Efter den utgivna rapporten 2013 bestämde sig Folksam att ge ut en ny och förbättrad version under 2016, och därmed har inget index publicerats senare än 2013. Folksam har som syfte

32 med detta index att påverka Sveriges företag att ta ett aktivt ansvar när det gäller hållbarhet. Detta gör Folksam genom att betygsätta börsnoterade företag på Stockholmsbörsen med hjälp av företagens offentliga hållbarhetsrapporter. Huvudsyftet med FIFAF är dock att ge intressenter en övergripande bild av hur de börsnoterade företagen arbetar och hur företagen rapporterar detta arbete i form av två faktorer; miljö och mänskliga rättigheter. (Folksam, 2016).

Enligt Folksam (2009) mäter FIFAF börsnoterade företags prestation i hållbarhetsansvar, detta i form av miljömässiga- och sociala faktorer, som Folksam benämner miljö och mänskliga rättigheter. Folksam (2013) förklarar att urvalet i deras index består av alla börsnoterade företag som finns på Stockholmsbörsen det år som FIFAF genomförs. För att kunna betygsätta dessa företag baseras FIFAF på kriterier från FN Global Compacts tio principer, riktlinjer från Global Reporting Initiative (GRI) och OECD:s riktlinjer för multinationella företag förklarar Folksam (2013).

Som tidigare nämnt består urvalet i FIFAF av börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, vilket innebär att antalet i urvalet varierar beroende på år, men uppgår oftast till ca 250 företag. Folksam väljer ut företagen i början av året och publicerar sedan rapporten i slutet av året. Folksam delar även upp urvalet i tre storlekskategorier baserade på Stockholmsbörsens storlekslistor, där företag placeras i kategorierna beroende på deras börsvärde. De tre kategorierna är; Small-, Mid- och Large Cap. (Folksam, 2009, 2011, 2013). Storlekskategorierna definieras på följande sätt enligt Nasdaq OMX (2016):

 Large Cap: Företagets börsvärde är större eller lika med 1 miljard euro.

 Mid Cap: Företagets börsvärde är mindre än en miljard euro, men större än 150 miljoner euro.

 Small Cap: Företagets börsvärde är mindre än 150 miljoner euro.

Folksam utvärderar inte enbart företags miljömässiga och sociala faktorer, Folksam utvärderar även företagens kapacitet att hantera dessa faktorer. Det vill säga Folksam utvärderar företagens ledningssystem, och detta görs med hjälp av fem komponenter. (Folksam, 2013). De fem komponenterna som används för att utvärdera företagens ledningssystem är:

1. Policy: handlar om ifall ett bolag har en relevant policy som främjar säkerhet och hälsa. 2. Management System: handlar om ifall det finns rutiner och ifall bolaget arbetar för att

33

3. Planer eller Program: handlar om ifall policyn har betydande mål och tydliga handlingsplaner. 4. Redovisning: handlar om ifall bolaget redovisar information som går att utvärdera och se ifall

förbättringar kan uppnås.

5. Verifiering: handlar om ifall ledningssystemet kan verifieras av en extern part.

Efter denna utvärdering görs de två huvudsakliga analyserna, det vill säga; den miljömässiga- och den sociala analysen (Folksam, 2013).

Analys av den miljömässiga faktorn är till för att ge en överblick på hur ett företag förbereder sig med att hantera risker som kan tillkomma inom verksamheten. Detta görs med hjälp av två huvudområden: miljöledning och miljöprestanda, samt åtta kriterier, vilket kan ses i tabell 3 på nästa sida. (Folksam, 2013).

Tabell 3. FIFAF: Miljöanalys - Grund för bedömning (Folksam, 2013).

Huvudområde Kriterier (Bedömningsgrund)

Miljöledning Miljöpolicy och planer

Ledningssystem och organisation Extern certifiering

Miljöredovisning Leverantörsstyrning

Miljöprestanda Utsläpp av växthusgaser

Energianvändning

Verksamhetsspecifika kriterier

Analys av mänskliga rättigheter, även kallad för den sociala faktorn är till för att ge en överblick på hur ett företag förbereder sig med att hantera risker kring mänskliga rättigheter. Detta görs med hjälp av tre huvudområden: anställda, företaget i samhället och leverantörer, samt elva kriterier. Detta kan ses i tabell 4 nedan. (Folksam, 2013).

34 Tabell 4. FIFAF: Analys av mänskliga rättigheter - Grund för bedömning (Folksam, 2013).

Huvudområde Kriterier (Bedömningsgrund)

Anställda Hälsa och säkerhet

Diskriminering Associationsfrihet Arbetstid och löner Barnarbete

Tvångsarbete

Samhället Verksamhetsrelaterat socialt ansvar

Korruption

Leverantörer Uppförandekod

Ledningssystem och planer Redovisning

Folksam betygsätter varje företag med hjälp av alla kriterier i tabell 3 och tabell 4. Om Folksam lyckats hitta och identifiera alla dessa kriterier i företagens rapportering får företagen full poäng. Folksams betygssystem består av en skala på värden mellan noll och sju. Noll innebär således att företagen inte rapporterat något hållbarhetsarbete, och sju innebär att företagen rapporterat hållbarhetsarbetet tydligt. (Folksam, 2013). När Folksam identifierat kriterierna och betygsatt företagen efter dessa kriterier summeras poängen för varje huvudområde. Den summerade poängen beräknas sedan till ett medelvärde för huvudområdet, som i sin tur placeras i ett intervall. Därefter får företaget betyg utifrån detta intervall (se figur 5).

Figur 5. FIFAF:s Betygsintervall och översättning i stjärnor (Folksam, 2013).

Folksam delar upp varje företag i 16 branscher. Folksams indelning är baserad på MSCI/Standard & Poors Global Industry Classification Standard (GICS) indelning av företag. (Folksam, 2013). Indelningen av företag gör att Folksam lättare kan analysera varje bransch och identifiera generella risker som varje bransch kan åsamka (Folksam, 2013). Genom att Folksam rapporterar de olika