De allra flesta respondenter svarade direkt nej på frågan om Djurgården Fotboll skulle kunna fortleva utan sina supportrar. Det ger underlag för att påstå att supportrarna är en primär intressent till Djurgården Fotboll då Wagner Mainardes, Alves & Raposo (2011) säger att de primära intressenterna inte går att klara sig utan. Det gör också att supportrar kan innefattas av Freeman och Reeds (1983) smala definition av en intressent då det förutsätter att organisationen är beroende av intressenten för sin fortsatta fortlevnad. Vidare med kopplingar till Mitchell, Agle & Wood(1997) och modellen med attribut där supportrarna kan klassificeras som Definitive med alla tre attribut visar även denna att supportrarna är vitala för Djurgården Fotbolls fortlevnad. Vilket innebär att Djurgården Fotboll inte skulle klara sig utan sina supportrar. En fotbollsförening som har sina supportrar som konsument, medproducent och ägare drabbas på flera sätt av en eventuell avsaknad av supportrar. Det är inte bara matcherna och arrangemangen som skulle få en annan form, hela organisationen skulle behöva förändras för att anpassa sig till situationen.
Utifrån den aspekten är det också intressant att det förekom en viss variation bland svaren från respondenterna, trots att de flesta svarade nej direkt. Som presenterat i resultatet var det flera, bland andra Jonsson som beskrev en tanke om att Djurgården Fotboll rent hypotetiskt skulle kunna fortleva utan sina supportrar ifall organisationen ändrade upplägg. Det tyder också på att det finns en viss skillnad i hur respondenterna har tolkat frågan där ordet “fortleva” kunde tolkas på olika sätt. Att det kunde tolkas på olika sätt hade dock ingen stor påverkan på studiens resultat. Trots tolkningsskiljaktigheter enades alla om att det värde som finns i Djurgården Fotboll idag inte skulle finnas kvar utan supportrarna, “Football without fans is nothing” (Gustafsson Wiberg 2017).
6. Slutsats
I detta avsnitt presenteras och diskuteras studiens slutsatser som dras. Dessa underbyggs av konstateranden från analysen som presenteras i tre punkter nedan.
• Supportrar påverkar och påverkas av organisationen, därmed är de enligt Stakeholder Theory en intressent. Då supportrars möjlighet att påverka organisationen är stor anses de vara en viktig intressent. Supportrarna, med stöd i föreningsdemokratin samt i sin tredelade roll som konsument, medproducent och ägare, har enligt teorin inflytande i organisationen och möjligheten att ställa legitima krav. Stakeholder Theory förmår förklara supportrarna som en intressent som dessutom är viktigare än andra.
• Stakeholder Management är svårt att helt applicera när det gäller denna relation, till stor del på grund av den tredelade roll som supportrarna innehar. Det går fortfarande att se tendenser till ett Stakeholder Management, till exempel att Djurgården Fotboll arbetar aktivt för att ha rätt person på rätt plats när det gäller att ta vara på värdet från olika intressenter. Supportrarna är värdeskapande för Djurgården Fotboll, däremot saknas långsiktighet och en väl fungerande kommunikation mellan parterna. Stakeholder Management går delvis att applicera på denna relation, däremot framgår det inte i vilken mån Djurgården Fotboll använder sig av Stakeholder Management. Vid identifikation av intressenter och hur olika intressenter hanteras finns likheter med Stakeholder Management, trots det saknas tydliga tecken på hur föreningen långsiktigt vill bygga hållbara relationer med sina intressenter.
• Supportrar är ingen homogen grupp även om det ibland behandlas som det. Modellen av Mitchell, Agle & Wood (1997) ger möjligheten att beskriva heterogeniteten i såväl olika intressenter som inom en specifik intressentgrupp, däremot anses den inte anpassningsbar för supportrarnas komplexa tredelade roll. Modellen klassificerar supportrar som helhet som en definitive intressent. Det kan därmed förklaras med stöd i Stakeholder Theory att Djurgården Fotboll inte skulle kunna fortleva så som det ser ut idag utan deras supportrar. (Mitchell, Agle & Wood 1997; Freeman & Reed 1983; Wagner Mainardes, Alves & Raposo 2011)
Studien har undersökt relationen mellan Djurgården Fotboll och dess supportrar med hjälp av Stakeholder Theory för att se huruvida relationen går att beskriva utifrån teorin. Relationen har undersökts utifrån både Djurgården Fotbolls och dess supportrars perspektiv för att sedan analyseras utifrån vald teori. Även om Stakeholder Theory inte adekvat kan redogöra för själva komplexiteten i relationen mellan Djurgården Fotboll och dess supportrar är studiens slutsats att teorin grundläggande kan ge en förklaring till supportrarnas betydelse som intressentgrupp.
6.1 Framtida forskning
Syftet med studien var att undersöka om Stakeholder Theory adekvat kan beskriva relationen mellan Djurgården Fotboll och dess supportrar. Tidigare forskning har gjorts där fotbollsföreningar har undersökts utifrån Stakeholder Theory, men dessa har främst fokuserat på att identifiera fotbollsföreningars olika intressenter och hur viktiga de är för organisationen. Till skillnad från tidigare forskning har denna studie ämnat att, utifrån både föreningens och supportarnas perspektiv, undersöka denna relation. Att undersöka relationen ur båda perspektiven har dessutom efterfrågats av Junghagen (2016). Studien har ämnat att göra detta på endast en intressent utifrån Stakeholder Theory, men begränsningen med detta tillvägagångssätt är att Djurgården Fotboll har en relation med så många fler intressenter än bara supportrarna. Återkommande konstateras att detta skapar en komplexitet i relationen och relationer till enskilda intressenter bör därför inte hanteras separat. Eftersom alla intressenter är sammankopplade med varandra och organisationen bör de hanteras i enlighet med det.
För framtida forskning skulle det vara intressant om en liknande studie genomförs med en större bredd och omfattning av respondenter för att i den bemärkelsen kunna frambringa ett mer generaliserbart resultat för föreningen. Framtida forskning skulle även ha möjlighet att jämföra hur de olika relationerna mellan olika intressenter i en förening ser ut och huruvida de samverkar eller ej. Vidare skulle framtida forskning även kunna jämföra olika föreningar i Sverige, men även utanför landets gränser med förhoppningen att kunna belysa vilka likheter och skillnader som råder föreningar och länder emellan skulle även kunna tillföra ny kunskap inom området. Denna studie hade svårigheter att genom Stakeholder Theory dela in och beskriva supportersammansättningar utifrån modellen av Mitchell, Agle & Wood (1997). Därför skulle det till sist anses oerhört intressant att, med hjälp av andra modeller, undersöka
huruvida det går att hitta en egen förklaring till hur en specifik fotbollsförening ser på och hanterar sina supportrar, detta komplexa spektrum av olika individer.