Formellt och informellt lärande i symbios

Det kan avslutningsvis vara på sin plats att förtydliga att jag med föreliggande studie

inte avser hävda att det deltagande i lärande gemenskaper som här analyserats, helt

och oproblematiskt ska kunna ersätta eller likställas med formell fortbildning. Det finns fortfarande viktiga poänger i det närmast ritualiserade sätt på vilket exempelvis en förskollärarexamen är avhängig studentens förmåga att uppnå utbildningens formellt ställda kriterier och hur medarbetare skriver in de ut- och fortbildningar de genomgått i sitt CV. Arbetsgivaren – liksom barnen via deras vårdnadshavare – har rätt att veta om den anställde förskolläraren är uppdraget mogen, om så än bara ”på papperet”, och det saknas tillräckligt skarpa verktyg för att möjliggöra en sådan formalisering av det informella lärandet på bred front.37

Men kanske kan den här formaliserade mogenheten ses som en utgångspunkt för ett friare sätt för individen att vidareutveckla sin kompetens och efterhand låta det informella transcendera det formella? Jag konstaterar ovan hur det informella lärandet kännetecknas av bland annat deltagarnas personliga engagemang i de frågor som avhandlas och ser begrepp som social learning - en gravt förenklad beskrivning av det Wenger (1998) beskrev som situerat lärande - användas alltmer i fackpress och skoldebatt.38 Här finns en stark potential för lärande som ännu inte tycks 36 _{Det är möjligt att på statistisk väg räkna ut när ett inlägg ska publiceras för att det ska få så stor}

spridning som möjligt. Jag ställer mig dock tveksam till om det är relevant för den här typen av lärande gemenskap, där spridning underordnas träffsäkerhet – det vill säga att det är mer värdefullt att ”rätt” personer läser inlägget, än att så många som möjligt gör det.

37 _{…Men utvecklingen går framåt. Valideringsförfarandet, som nämnts inledningsvis i denna text, är ett}

steg på vägen till att kunna erkänna en individs informella lärande som jämbördigt hens formella.

38 _{Ulf Skarin nämner hur begreppet social learning blev “årets buzzword” på Edtech Sweden i samband}

med ett resonemang om hur dagens teknikutveckling bryter ner de hierarkiska top-down strukturerna kring kunskap och lärande (af Sandeberg, 2019, november, s. 55)

45

värderas nämnvärt utanför (Facebook-)gruppen, trots att föreliggande studie är i gott sällskap av tidigare och pågående forskning som bekräftar detta.39 Kanske är det ratio-samhällets (Bornemark, 2018) ännu hegemoniska ställning som hindrar dessa insikter från att nå in i praktiken och som får oss att hålla fast vid nätverksträffar med uppifrån fastställda agendor, utbildningar för hela arbetslag (varav i värsta fall högst en handfull finner dem relevanta) och andra tidskrävande och själadödande kompetenshöjande (sic!) insatser?

Skoldebatten hamnar ibland i frågan om blivande lärare och förskollärare lär sig rätt saker på sina utbildningar. Inte så sällan lyfts då de nyblivna lärarnas relativa brist på metodologiska verktyg – de saknar helt enkelt den typ av praxisnära kunskap som är en behjälplig i exempelvis hanteringen av en klass eller barngrupp som inte är helt medgörlig. Men är det verkligen brister som kan generaliseras till formella utbildningsmoment, vilket vissa i debatten tycks hävda? Eller handlar de här frågorna om de sidor av förskollärar- och läraryrket som man måste erfara för att kunna lära sig hantera? Jag vill hävda att det finns centrala pedagogiska kompetenser som inte kan utvecklas på andra sätt än genom en kombination av praktisk handling och gemensam reflektion. En del av denna utveckling ryms inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) av förskollärar- och lärarutbildningen. Majoriteten av detta pedagogiska blivande kan dock inte ske på annat sätt än att, med utgångspunkt i det egna erfarandet, reflektera tillsammans med kollegor i ett ständigt pågående, informellt lärande som i tid sträcker sig över pedagogens hela yrkesverksamma liv.

Oavsett vilka orsakerna kan vara till det informella lärandets vid-sidan-av tillvaro i förhållande till det formella, vilka jag redan spekulerat om på gränsen för det rimliga i en formellt hållen magisteruppsats, kan jag åtminstone – såhär i slutet av arbetet med min studie – dra slutsatsen att det inte handlar så mycket om ifall, utan i hur

hög grad och på vilket sätt det informella lärande som bland annat äger rum i den

typ av facebookgrupp jag studerat, utvecklar deltagarnas kompetens och i förlängningen påverkar praxis.

Det blir min vidare fråga. Att besvaras av mig en annan gång. Eller av en annan någon gång.

46

Referenser

Barisione, M. & Michailidou, A. (2017). Social media and european politics: Rethinking power and legitimacy in the digital era. London: Palgrave Macmillan UK.

van Bommel, J. & Liljekvist, Y. (2016) Teachers' informal professional

development on social media and social network sites: when and what do they

discuss? (ERME 2016) Hämtad från https://hal.archives-

ouvertes.fr/ETC3/public/Jorryt_van_Bommel_Teachers_informal_professional_de velopment_on_social_media_and_social_network_sites_when_and_what_do_they _discuss.pdf

van Bommel, J., Liljekvist, Y., & Olin-Scheller, C. (2018). Capturing, Managing

and Analyzing Teachers’ Informal Professional Development on Social Media

(Working Papers in Mathematics Education). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65315

van Bommel, J., Randahl, A., Liljekvist, Y., & Ruthven, K. (2020). Tracing teachers’ transformation of knowledge in social media. Teaching and Teacher

Education, 87, 102958. doi:10.1016/j.tate.2019.102958

Boréus, K., & Bergström, G. (2017). Analyzing text and discourse: Eight approaches for the social sciences. London: SAGE.

Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans: en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. (Första upplagan). Stockholm: Volante.

Carlson, L. (2018). Informell kompetensutveckling i Facebooks korridorer (Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva- 145928

Colley, H., Hodkinson, P. & Malcolm, J. (2002) Non-formal learning: mapping the

conceptual terrain. A Consultation Report. Leeds: University of Leeds Lifelong

Learning Institute. Hämtad från http://www.infed.org/archives/e- texts/colley_informal_learning.htm

Crilley, R., & Gillespie, M. (2019). What to do about social media? politics, populism and journalism. Journalism, 20(1), 173-176. doi:10.1177/1464884918807344

Dewey, J., Hartman, S. G., & Hartman, R. M. (2004). Individ, skola och samhälle:

Utbildningsfilosofiska texter (4., [utök.] utg. /. ed.). Stockholm: Natur och kultur.

Duncan‐Howell, J. (2010). Teachers making connections: Online communities as a source of professional learning. British Journal of Educational Technology, 41: 324- 340. doi:10.1111/j.1467-8535.2009.00953.x

Elkjaer, B. (2009). Pragmatism: A learning theory for the future. I K. Illeris (red.)

Contemporary Theories of Learning: Learning Theorists ... In Their Own Words. (s.

47

Golding, B., Brown, M., & Foley, A. (2009). Informal learning : A discussion around defining and researching its breadth and importance. Australian Journal of

Adult Learning, 49(1), 34-56.

Handal, G. (2007). Handledaren – guru eller kritisk vän? I T. Kroksmark & K. Åberg (red.). Handledning i pedagogiskt arbete (19-31). Lund: Studentlitteratur

Holmberg, P. & Karlsson, A. (2006) Grammatik med betydelse: En introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Holmberg, P., Karlsson, A., & Nord, A. (2011). Funktionell textanalys (1. uppl. ed.). Stockholm: Norstedt.

Hyldgaard, K. (2008) Vetenskapsteori. Liber: Stockholm

Illeris, K. (Red.) (2009). Contemporary Theories of Learning: Learning Theorists ... In Their Own Words. London ; New York: Routledge

Illeris, K. (2018). An overview of the history of learning theory. European Journal

of Education, 53(1), 86-101. doi:10.1111/ejed.12265

Internetstiftelsen. (2019). Sociala medier – Svenskarna och internet. Hämtad 2020- 02-26 från https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet- 2019/sociala-medier/

Johansson, S. & Lindberg, Y. (2018) Cybercultures. Opublicerat manuskript. Karlson, N. & Ronquist, F. (2016). Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys

av svensk yrkesutbildning. Rapport nr 20 februari 2016. Stockholm: Ratio.

Karlstads Universitet. (2020). VR-projekt: Fortbildning på Facebook. Hämtad 2020-02-23, från https://www.kau.se/matematik/forskning/vr-projekt-facebook Knobel, M. (2003). Rants, ratings and representation: Ethical issues in researching online social practices. Education, Communication & Information, 3(2), 187-210. doi:10.1080/14636310303141

Langelotz, L. (2017). Kollegialt lärande i praktiken: Kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? (Första utgåvan. ed.). Stockholm: Natur & kultur.

Lantz-Andersson, A., Peterson, L., Hillman, T., Lundin, M., Bergviken Rensfeldt, A. (2017). Sharing repertoires in a teacher professional facebook group. Learning,

Culture and Social Interaction, 15, 44-55. doi:10.1016/j.lcsi.2017.07.001

Livingstone, D. W. (2001), Adults’ Informal Learning: Definitions, Findings, Gaps and Future Research. WALL Working Paper No. 21. University of Toronto.

Markham, A. & Buchanan, E. (2012). Ethical Decision-Making and Internet

Research: Recommendations from the AoIR Ethics Working Committee (Version

2.0). Association of Internet Research. Hämtad från:

http://aoir.org/reports/ethics2.pdf

National Committee for Research Ethics in the Social Sciences and the Humanities (NESH) (2014). Ethical Guidelines for Internet Research. Hämtad från:

48

https://www.etikkom.no/globalassets/documents/english-publications/ethical- guidelines-for-internet-research.pdf

Panahi, F. (2017). Konstruktionen av fritidspedagogers profession : En diskursanalys av hur fritidspedagogers profession konstrueras i facebookgrupper (Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva- 146408

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur: Lund

Pond, P., & Lewis, J. (2019). Riots and twitter: Connective politics, social media and framing discourses in the digital public sphere. Information, Communication &

Society, 22(2), 213-231. doi:10.1080/1369118X.2017.1366539

Randahl, A-C. (2018) Språkhandlingar i professionella lärandegemenskaper på Facebook. I: Grammatik, kritik, didaktik: nordiska studier i systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik. Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap, 34, 117- 127. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/56444

Roberts, L. D. (2015). Ethical issues in conducting qualitative research in online communities. Qualitative Research in Psychology, 12(3), 314-325. doi:10.1080/14780887.2015.1008909

af Sandeberg, J. (2019, november). Vänder upp & ner på gamla strukturer.

Pedagogiska Magasinet, 4, 55

Shulman, L. S. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform.

Harvard educational review, 57(1), 1-21.

SKOLFS 2018:50. Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket. (2019). Validering av kunskap och kompetens. Hämtad 2020-02-07, från

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/validering-av-

kunskap-och-kompetens

Statistics Canada & Human Resources Development Canada. (2001). A Report on

Adult Education and Training in Canada: Learning a Living. [No. 81-586-XIE]

Statistiska Centralbyrån. (2019). Personal i förskolan efter utbildning 2018. Hämtad 2020-02-27, från https://www.scb.se/hitta- statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamstalld-utbildning/personal/personal-i- forskolan-efter-utbildning/

Sveningsson Elm, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet:

kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.

Trust, T., Krutka, D. G., & Carpenter, J. P. (2016). “Together we are better”: Professional learning networks for teachers. Computers & Education, 102, 15-34. doi:10.1016/j.compedu.2016.06.007

49

UNEVOC (2007). Participation in Formal Technical and Vocational Education

and Training Programmes Worldwide: An Initial Statistical Study. Bonn:

UNESCO-UNEVOC International Centre for Technical and Vocational Education

and Training. Hämtad från

https://unevoc.unesco.org/fileadmin/user_upload/pubs/UNEVOC_UIS_Report.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2020). Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-01-12 från http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml

Warren Little, J. (2002). Locating learning in teachers’ communities of practice: Opening up problems of analysis in records of everyday work. Teaching and

Teacher Education, 18(8), 917-946. doi:10.1016/S0742-051X(02)00052-5

Wenger, E. (1998). Communities of practice: Learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press.

Williams, P., & Sheridan, S. (2019). Förskollärarkompetens – skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn, 36(3-4) doi:10.5324/barn.v36i3-4.2901

Winther Jørgensen, M & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur: Lund

Åsberg, R. (2001) Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk Forskning i Sverige, 6(4) 270–292

Ösgård, I. (2005, september). Kritik mot förkortad lärarutbildning. Lärarnas

Tidning. Hämtad 2020-02-02 från https://lararnastidning.se/kritik-mot-forkortad-