5 Med detta vill vi sammanfattningsvis säga att samtidigt som
vi i vår analys av de fyra utvecklingspartnerskapen vädrat en viss besvikelse över att så få resultat och produktifieringar blivit av mer bestående och strukturpåverkande karaktär, så måste detta kontextualiseras och förstås utifrån de förutsätt- ningar som finns för utvecklingspartnerskapen att kunna vara både nyskapande och generaliserande. Equal-programmet har en hög ambitionsnivå som få utvecklingspartnerskap har en rimlig chans att matcha.
Vad vi har kunnat uttyda utifrån det som dokumenterats så finns det i alla utvecklingspartnerskap berättelser som kan vittna om inslag av såväl nyskapande processer som resultat som kan vara generaliserbara. Dessa berättelser har relevans för strukturpåverkande åtgärder men förblir dessvärre ofta odokumenterade och otillgängliga i tron att de inte är viktiga eller användbara för någon annan.
60
REFERENSER
Abrahamsson, Lena. (2000). Att återställa ordningen. Könsmönster och förändring i arbetsordningen. Boréa förlag.
Amundsdotter, Eva & Gillberg, Minna. (2001). Den jämställda arbetsplatsen
- en metodbok. Bilda förlag, Stockholm.
Amundsdotter, Eva. (2005). Utveckla skolan med jämställdhet.
(Dokumentation)
Amundsdotter, Eva. (2005). Strategier för jämställdhet – på väg mot den jämställda arbetsplatsen. EU, Växtkraft mål 3, Länsstyrelserna i Skåne och Norrbotten,
SIF och JA-projektet.
Andersson, Mats, Svensson, Lennart, Wistus, Sofia & Åberg, Carina. (2005).
Om konsten att utveckla partnerskap. Arbetslivsinstitutet.
Annerborn Kent med flera. (2005). Hel eller Del. En sammanställning av
arbetsgruppens sysselsättningsgrader inom Partnerskapet för jämställdhet i Gävleborgs län i samarbete med Arbetslivsinstitutet.
Boschini, Anne D. (2004). Balans på toppen – incitament för en jämnare representation av kvinnor och män i näringslivets ledning. SNS förlag, Stockholm.
Brännberg, Tore. (1996). ”Eldsjälar och projektmakare” I Sahlin Ingrid (red). Projektets paradoxer. Studentlitteratur, Lund.
Davidsson, Caroline. (2005). Utvärdering av ”Utvecklingsprogram för aktiva företagarkvinnor med lantbruksanknytning”. Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
6 Departementsserien 2004:39, Jordbruksdepartementet. ”Det går långsamt
fram – jämställdheten inom jord och skogsbrukssektorn”.
Dreber, Anna & Björn Wallace. (2004). Villkor för kvinnor i karriären – En internationell jämförelse. SNS Förlag, Stockholm.
Edström, Maria. (2002). Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv. SNS
Förlag, Stockholm.
Ehrenkrona, Marika. (2004). Våga. Framgång är att våga. Framtidens nycklar.
LRF, NUTEK, NRC, ESF-rådet.
Elvin-Nowak, Ylva & Heléne Thomsson. (2004). Att ha kul och visa vad man går för – Kvinnors och mäns karirriärberättelser. SNS Förlag, Stockholm.
Fagerfjäll, Ronald. (2003). Så spräcker vi glastaket! En handbok om hur det privata näringslivet ska kunna rekrytera och utveckla 3000 nya kvinnliga toppchefer. SNS
Förlag, Stockholm.
Fagerfjäll, Ronald. (2004). Kvinnor till toppen! Slutsatser och sammanfattning från SNS projekt för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet 2001-2004.
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle och Europeiska socialfonden. Framtidens nycklar för landsbygdens kvinnor. Attityd i Karlstad AB 2004/2005.
Gunnarsdotter, Yvonne & Settervall, Agneta. (2005). Utvärdering av Equalprojektet Framtidens nycklar. SLU Institutionen för landskapsplanering.
6
Gunnarsson, Ewa & Westberg, Hanna. (2006). Skelett i garderoben. Metoder för att upptäcka ojämställdhet. Arbetslivsinstitutet och Luleå Tekniska Universitet.
Gustavsen, Björn. (1992). Dialouge and Development. Assen/Maastricht: Van
Gorcum.
Göransson, Anita. (2003). Kvinnor, män och karriärer – visioner och verklighet i näringslivet, SNS Förlag, Stockholm.
Henrekson Magnus. (2004). Vägar till ökad jämställdhet i svenskt näringsliv, .
SNS Förlag, Stockholm.
Hälsofrämjande – Balans i livet. (årtal okänt). En skrift från fokusgruppen
Hälsofrämjande – Balans i livet, en arbetsgrupp inom Equalprojektet Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län.
Javefors Grauers, Eva & Eskilsson, Anna. (2003). Kvinnor inom jord- och skogsbruk i fem regioner i Sverige – en studie av lantbrukarkvinnors försörjningsmöjligheter. Linköpings universitet.
Jordansson, Birgitta. (2005). ”Jämställdhet och genusforskning” i Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen SOU 2005:66.
Jämställt – i all pedagogisk verksamhet... (årtal okänt). En delrapport från gruppen
Pedagogisk verksamhet, inom ramen för Equalprojektet Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län.
Karlander, Nils & Öberg, Anton. (2005). Utvärdering av mentorsprogram (Be Green) Sond Market research.
6 Karlsson, Sven-Erik & Lönnbring, Gunilla. (2005). ”Vi ska slå dem med häpnad
varje dag”. Om framgångsrika kvinnoföretagare på landsbygden. Arbetsrapport
2005:1 Karlstad universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
Keller, Birgitta. (2005). En kritisk granskning och analys – en del av huvudkoordinatorns EGENUTVÄRDERING. Equalprojektet Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län 2002–2005.
Kupferberg, Feiwel. (2003). ”Kritik, anpassning, autenticitet og kommunikation. Kreativitetsregimer i moderniteten.” I Dansk Sociologi 14 (3).
Källquist Tomas & Mickelsson Kristina. (2004). Utvärdering gällande Partnerskap för Jämställdhet i Gävleborgs län. Högskolan i Gävle, Ekonomiska
institutionen.
Ledningskonsulterna i Stockholm AB. (2005). Equal. Gemenskapens laboratorium. Fungerande experiment – minskad diskriminering? Halvtidsutvärdering
II. Gemenskapsinitiativet Equal. Slutrapport.
Lennesten, Cathrine (2004). Utvärdering av Byrålådans hemligheter. New Carrier AB.
Lundqvist, Karin & Callerstig, Ann-Charlott (2005). Jämställdhetsutvecklarnas möte med verkligheten. Utvärdering av Equal-projekt ”Jämställdhetsutvecklarna”
FBA/Castor Analys.
Petrelius Karlberg, Pernilla. (2003), Kvinnor i koncernstyrelser – Nomineringsdiskussioner och beslut 2003, Stockholm: EFI och SNS förlag,
6
Renstig, Monica. (2003), Kvinnliga chefer i näringslivet – så här ser det ut!. SNS
Förlag, Stockholm.
Sahlin-Andersson, Kerstin. (1996). ”I styrbarhetens utmarker”. I Sahlin, Ingrid (red). Projektets paradoxer. Studentlitteratur, Lund.
Sjöstrand, Sven-Erik & Pernilla Petrelius. (2002). Rekrytering av koncernstyrelser – Nomineringsförfaranden och styrelsesammansättning med fokus på kvinnors ställning och möjligheter, Stockholm: EFI och SNS förlag, Stockholm.
SOU:2005:66: Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål.
Stridh, Kicki (2005). Utvärderingspraxis i EUs socialfonder. Paper presenterat
vid Svenska utvärderingsföreningens konferens 20-21 oktober 2005. Sundin, Elisabeth & Göransson, Ulla (red). (2006). Vad hände sen? Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under 1980 och 90-talen. Vinnova Rapport VR
2006:08.
Wahl, Anna, Holgersson Charlotte, Höök Pia & Sophie Linghag. (2000).
Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön. Studentlitteratur, Lund.
”Visst är det självklart...att vi bedriver jämställd vägledning, validering, utbildning och arbetsförmedling?” (2005). Framtagen av fokusgrupperna Validering
och Vägledning. Två arbetsgrupper inom Equalprojektet Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län.
65 Åhs, Tetha. (2005). Om vilja och tilltro. Ledarperspektiv på Björkhagsskolans resa
mot målet jämställd arbetsplats. Meyers förlag AB.
Internet
http://www.esf.se/upload/Equal/Styrdokument/ Gemenskapsinitiativprogram_Equal.pdf http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=47211&a=527863 http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=373 www.equalx.se www.jgl.nu www.ntgequality.se www.wombri.seÖvrigt
66
Genom Equalprogrammet, som genomförs under perioden 2001–2007, har resurser satsats för att motverka diskriminering och utestängning i arbetslivet och på arbetsmarkanden. Programmet, som finansieras och administreras inom Europeiska socialfonden, är en del av den europeiska sysselsättningsstrategin.
Arbetet inom Equal baseras på att flera samverkanspartner går samman för att utveckla idéer, arbetssätt och metoder för att bryta diskriminerande strukturer. I denna arbetsrapport från NTG Jämställdhet ARGUS har fyra avslutade utvecklingspartnerskap, vars fokus har legat på att motverka könsdiskriminerande strukturer i arbetslivet,
studerats utifrån följande frågeställningar: Vilka resultat och erfarenheter har utvecklingspartnerskapen spridit?
Hur har utvecklingspartnerskapen spridit vidare sina erfarenheter och resultat?
Rapporten vänder sig i huvudsak till dem som på olika sätt bedriver projekt och som i sina verksam- heter har ett spridnings- och påverkansuppdrag.