Majoriteten av respondenterna är av uppfattningen att forskning om matematik i kombination med bedömning, ökar möjligheterna att möta de kunskapskrav som beskrivs i läroplanen (Skolverket, 2011a). Anna berättade att hon sökt själv efter information om matematik kopplat till formativ bedömning på Nationellt centrum för matematik NCM. Annas erfarenhet är att ämneskunskaper kopplat till problemlösning och bedömning hjälpt henne i arbetet med elevernas måluppfyllelse. Respondenterna har önskan om att utveckla sina kunskaper om den formativa bedömningspraktiken, i syfte att verka för kreativa utvecklande processer i matematikundervisningen. Det är viktigt att det specialpedagogiskafältet kopplat till matematik, stärks och föras vidare. Delaktighet i matematik är centralt i livslångt lärande menar Ljungblad (2001). Rosenqvist (2007) beskrev att inom specialpedagogiskforskning har delaktighetsperspektivet en framträdande roll. Min reflektion är att för de elever, lärare och skolledare som är verksamma inom statlig Specialskola är det avgörande att reflektera över deltagarperspektivet om syftet är att implementera den formativa bedömningsformen på samtliga nivåer. Min förhoppning är att denna studie kan vara ett bidrag till ytterligare kunskapsbildning samt medverkar vid fortsatt implementering av den formativa bedömningsformen i ämnet matematik i statlig Specialskola.
54 Avslutande tankar
I statlig Specialskola är uppdraget att skapa en god kommunikation samt helhetssyn beskriver Skolverket (2009). För verksamma speciallärare och specialpedagoger är detta kärnan anser jag. I Läroplanen Lgr 11 står det ”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling” (Skolverket, 2011a, s. 12). För mig som lärare innebär detta sätt att förhålla sig, möjligheter till att skapa hög delaktighet i matematikundervisningen oavsett på vilken statlig Specialskola i Sverige den bedrivs. Inledningsvis beskrev jag att upptakten till denna studie var att jag funderat, på om det förekommer variationer även inom formativ bedömning inom statlig Specialskola som inom det entreprenöriella lärandet jag tidigare studerat? Min slutsats är att det även inom detta område skiljer sig vid medbedömning och delaktighet. Respondenterna i denna studie är av uppfattningen att det är ett strävansmål att skapa delaktighet i samtliga moment utifrån elevens egna förutsättningar, behov och motivation.
En forskningsuppgift som kanske ytterligare skulle kunna bidra till kunskapsbildning är att genom deltagande observationer studera hur man använder sig av de olika formativa bedömninpraktikerna inom statlig Specialskola.
55
Referenslista
Ahlberg, Ann (1995): Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur. Ahlberg, Ann (2001): Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, Mikael (1994): I Bengt, Starrin, & Per-Gunnar Svensson (red), Kvalitativ
metod & vetenskapsteori (s.111 – 133). Lund: Studentlitteratur AB.
Balan, Andreia (2012): Assesment for learning. A case study in mathematics-
education. Malmö Studies in Educational Sciences No. 68 Malmö Universitet. [Kan hämtas
från:http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/14356/Assessment%20for%20learning%20 %20Andreia%20B.pdf?sequence=2].
Bengtsson, Jan (2001): Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Bennet, Randy Elliot (2011): Formative assessment: a critical review, Assessment in Education: Principles, Policy ɛt Practice, 18:1, 5-25 DOI: 10. 1080/
0969594X.2010,513678.
Björklund, Boistrup, Lisa (2010): Assessment discourses in mathematics classrooms: A multimodal social semiotic study. Stockholm: Department of Mathematics and Science Education, Stockholms Universitet. [Kan hämtas: http://su.diva-
portal.org/smash/get/diva2:355024/FULLTEXT02.pdf].
Black, Paul. Harrison, Christine, Lee, Clare, Marshall, Bethan & Wiliam Dylan (2004):
Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom, Phi Delta
Kappan, Vol. 86, No. 1, September 2004, pp. 9-21.
Black, Paul. & Wiliam, Dylan (2006): Mathematics inside the black box. Assessment for
learning in the mathematics classroom.. London: Kings College.
Black, Paul & Wiliam Dylan (2009): Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), 5-31.
Baumert, Jürgen et al (2010): Teachers Mathematical Knowledge., Cognitive Activation in
the Classroom and Student Progress. Sage: American educational research journal 2010: 47.
PP 133-144.
Butterworth, Brian (1999): Den matematiska människan. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Carless, David. (2005): Prospects for the implementation of assessment for learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 12 (1), 39-54.
56 Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina. (2015): Fenomenografi. I Andreas Fejes, & Robert Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys (s. 162 – 172, 2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Denscombe, Marty (2009): Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Gärdenfors, Peter (2010): Lusten att förstå – Om lärande på människors villkor. Stockholm. Natur& Kultur.
Hartman, Jan (1998): Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, John (2012): Visible Learning for Teachers. Maximizing Impact on Learning. Oxon: Routledge.
Heritage, Margreth (2007): Formative assessment. EED Winter Conference: Informing Instruction, Improving Achievement. USA: UCLA, Anchorage.
Hodgen, Jeremy & Wiliam, Dylan (2013): Mathematics inside the black box. Bedömning för
lärande I klassrummet. Stockholm: Liber AB.
Holme, Idar, Magne & Solvang, Bernt, Kron (1997): Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
Kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.
Husserl, Edmund (1995): Fenomenologins idé. Göteborg: Daidalos.
Imsen, Gunn (1999): Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, Maria (2014): Entreprenörskap inom specialskolan. Några pedagogers erfarenheter. Härnösand: Mittuniversitetet Avdelningen för utbildningsvetenskap. [C-uppsats i
pedagogik].
Jönsson, Anders (2013): Lärande bedömning. Upplaga 3. Malmö: Gleerups utbildning AB. Korp, Helena (2011): Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket. Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, Annika (2003): Intervjumetodik – Den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lewin, Barbro (2011): För din skull, för min skull eller för skammens skull? Lund: Studentlitteratur AB.
Linder, Anna & Breinhild Mortensen, Stina (2008): Glädjens pedagogik. Lund: Studentlitteratur.
57 Ljungblad, Ann - Louise (2003): Att möta barns olikheter: åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument.
Lundahl, Christian (2011): Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedts Förlag. Lunde, Olav (2010): Hvorfor tall går i ball. Bryne: Info Vest Forlag.
Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002): Baskunskaper i Matematik, för skola, hem och
samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, Gudrun (2002): Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med
inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Marton, Ference. & Booth, Shirley (1997): Learning and Awareness. Mahwah, N, J: Erlbaum. Mason, John (2003): Att använda barns förmågor. Nämnaren nr. 3 2003. [Kan hämtas från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1421_03_3.pdf ].
Moustakas, Clark (1994): Phenomenological Research Methods. USA: Sage Publikations, Inc.
Nilholm, Claes (2007): Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, Petri (2008): Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning AB. Patel, Runa. & Davidson, Bo (2003): Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Patton, Quinn, Michael (2002): Qualitative research & Evalution Methods. Thousand Oaks: Sage Publications.
Rosenqvist, Jerry (2007): Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk forskning i
Sverige. 12(2), 109-118. [Kan hämtas från: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-
filer/rosenqvist.pdf.
Skolinspektionen (2009): Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning grundskolan. Kvalitetsgranskning Rapport:2009:6. Dnr. 2008:431.
Skolinspektionen (2011): Huvudmannabeslut efter riktad tillsyn av Specialskolan. Beslut och
rapporter. Rapport riktad tillsyn Dnr. 40–2010:406.
Skolverket (2009): Skolverkets sektoransvar för handikappolitiken – rapport med anledning
av ett regeringsuppdrag (S2008/8697/ST) med bilagor från Skolinspektionen och SPSM
(NR 2008:3 519).
Skolverket (2011a): Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b): Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014): Specialskolan Skolverkets hemsida. [Kan hämtas från:
58 SOU 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stensmo, Christer (1994): Pedagogisk filosofi: En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Szönyi. Kristina, Söderqvist Dunkers, Tove (2012): I Specialpedagogiska skolmyndigheten 2012): Där man söker får man svar: delaktighet i teori och praktik för elever med
funktionsnedsättning. Specialskolemyndigheten: Danagård LiTHO.
Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Tolgfors, Björn (2014): Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa, didaktiska konsekvenser av styrning. Örebro: Örebro Universitet 2014 www. Publications.oru.se Repro 06/14 ISSN 1654-7535.
Trost, Jan (1994): Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Tufvesson, Catrin (2014): Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskolan och Skola. Halmstad: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Uljens, Michael (1989): Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vingsle, Charlotta (2014): Formative assessment: Teachers knowledge and skills to make it
happen. Lic. avh. Umeå: Umeå universitet.
Wettergren, Sanna (2013): SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet: En studie av
lärares tankestilar. Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms
universitet. [Kan hämtas från: http://su.diva-
portal.org/smash/get/diva2:647986/FULLTEXT01.pdf].
Werthz, Fredrik (2005):”Phenomenological research for counseling psychology”. Journal of
councseling psychology, vol 52, no2. [Kan hämtas från
www.psycnet.apa.org/index.cfm?fa=buy.optionToBuy&id=2005-03263-006] [Hämtad 2015-02-27].
59