För att stärka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv för unga vuxna tar föreliggande projekt sin utgångspunkt i ett hälsofrämjande perspektiv. Det innebär att kommande analyser i projektet ramas in av det hälsofrämjande perspektivet (WHO, 1986; Rootman et al., 2001; Eriksson & Lindström, 2008). Detta perspektiv innebär att alla aktiviteter som möjliggör och underlättar hälsa inom samhälle och arbetsliv inkluderas. Hälsofrämjande aktiviteter kan därmed utgöras av policyer, stödjande miljöer, förstärkning av samhälls-åtgärder, stöd genom företagshälsovård, individuellt stöd etcetera (Ottawa Charter for Health Promotion, 1986). Hälsofrämjande åtgärder kan relatera såväl till aktiviteter på samhällsnivå som till en viss arbetsplats. I det senare fallet talar man om hälsofrämjande arbetsplatser (McMurray, 1999).
Historiskt har det skett en utveckling där man gått från att fokusera på fysisk säkerhet på arbetsplatsen, vidare till relationen mellan organisation, stress och hälsa samt balans mellan arbete och privatliv. Dessa perspektiv har sedan följts av de omfattande och inte-grerade tillvägagångssätt som inkluderas i det hälsofrämjande perspektiv som idag är vanligt att lyfta fram. Utifrån ett hälsofrämjande perspektiv är det särskilt viktigt att, som i föreliggande projekt, fokusera på de allra första åren i arbetslivet för att bidra till ett långsiktigt hållbart arbetsliv.
Behovet av ytterligare och fördjupad forskning baserad på det hälsofrämjande per-spektivet betonas av till exempel Europeiska arbetsmiljöbyrån (2012) and Nordiska mi-nisterrådet (Kines, Framke, Salmi & Bengtsen, 2013). Förhoppningen är att föreliggande projekt ska medverka till att stärka forskningen inom detta område och med detta ge stöd för ett hållbart arbetsliv för unga vuxna.
15
Referenser
Alvesson, M., & Spicer, A. (2012). Critical leadership studies: The case for critical per-formativity. Human relations, 65(3), 367—390.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion.
Social Science and Medicine, 36(6): 725—733.
Arbetsmiljöverket. (2001). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av före-skrifterna. (AFS 2001:1). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets före-skrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämp-ningen av föreskrifterna. (AFS 2015:4). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arnett JJ (2014) Emerging Adulthood. London: Oxford University Press.
Braun V and Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology 3(2): 77—101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Camps, J., & Rodríguez, H. (2011). Transformational leadership, learning, and employa-bility: Effects on performance among faculty members. Personnel Review, 40(4), 423—442.
De Hauw, S., & De Vos, A. (2010). Millennials’ career perspective and psychological con- tract expectations: does the recession lead to lowered expectations? Journal of busi-ness and psychology, 25(2), 293—302.
Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica.
Ellström, P-E. (2002). Lärande – i spänningsfältet mellan produktionens och utveckling-ens logik. I: L. Abrahamsson, T. Björkman, P-E. Ellström, K. Abrahamsson & J. Jo-hansson (Red.) Utbildning, kompetens och arbete. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson M and Lindström B (2008) A Salutogenic interpretation of the Ottawa Charter.
Health Promotion International 23(2): 190—199. doi: 10.1093/heapro/dan014 Europeiska arbetsmiljöbyrån/ European Agency for Safety and Health at Work (2012)
Health promotion among young workers: A summary of good practice cases.
(Facts Iusse 101). Bilbao, Spain: European Agency for Safety and Health at Work.
Försäkringskassan. (2014). Socialförsäkringsrapport 2014:4. Sjukfrånvaro i Psykiska dia-gnoser. Stockholm: Försäkringskassan
Försäkringskassan. (2017). Socialförsäkringsrapport 2017:13. Sjukfrånvarons utveckling 2017. Sjuk- och rehabiliteringspenning. Stockholm: Försäkringskassan
Gillberg, G. (2010). Individualiseringens villkor: unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande. Göteborg: Göteborgs universitet
Graen, G.B., & Uhl-Bien, M. (1995). Relationship-based approach to leadership. The lea-dership quarterly, 6(2), 219—247.
Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1982). Epistemological and methodological bases of natu-ralistic inquiry. Educational Communications and Technology
Jour-nal, 30(4), 233– 252.
Guba, EG & Lincoln, Y (1994) Competing Paradigms in Qualitative Research. In: Denzin, NK. & Lincoln, Y (eds.) Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks: Sage.
16
Hogg, M. A. (2001). A Social Identity Theory of Leadership. Personality and Social Psy-chology Review, 5(3), 184-200.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity and the reconstruc-tion of working life. New York: Basic Books.
Kines P, Framke E, Salmi A and Bengtsen E (2013) Young workers’ occupational safety and health risks in the Nordic countries. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
(Report: TemaNord 2013:569.) ISBN: 978-92-2615-5.
Koivisto, P., Vuori, J., & Vinokur, A. D. (2010). Transition to work: Effects of prepared-ness and goal construction on employment and depressive symptoms. Journal of Research on Adolescence, 20(4), 869—892.
Kvale, S. (1996). InterViews. An Introduction to Qualitative Research Interviewing. Thou-sand Oaks: Sage.
Lincoln Y and Guba EG (1985) Naturalistic inquiry. Newbury Park: Sage.
Lincoln, Y., & Guba, E. (1986). But is it rigorous? Trustworthiness and authenticity in nat-uralistic evaluation. In D. Williams (Ed.), New directions for program evalua-tion (Vol. 30, pp. 73– 84). San Francisco, CA Jossey-Bass.
Lindström, B. & Eriksson, M. (2010). The hitchhiker’s guide to salutogenisis: Salutogenic pathways to health promotion. (Research Report, 2010:2). Helsinki: Folkhälsan Re-search Center
Lyons, S., & Kuron, L. (2014). Generational differences in the workplace: A review of the evidence and directions for future research. Journal of Organizational Behavior, 35(S1), S139—S157.
McMurray A (1999) Community Health and Wellness: A Socioecological Approach. Ar-tamon, NSW: Mosby.
Miller VD, and Jablin FM (1991) Information seeking during organizational entry. Acad-emy of Management Review 16(1), 92—120. doi: 10.5465/amr.1991.4278997
Montano, D., Reeske, A., Franke, F., & Hüffmeier, J. (2017). Leadership, followers' mental health and job performance in organizations: A comprehensive meta-analysis from an occupational health perspective. Journal of Organizational Behavior, 38(3), 327—350.
Nowell LS, Norris JM, White DE and Noules NJ (2017) Thematic Analysis: Striving to Meet the Trustworthiness Criteria. International Journal of Qualitative Methods 16(1): 1—13. doi: 10.1177/1609406917733847
Parding, K. & Berg Jansson, A. (2018). Conditions for workplace learning in professional work. Journal of Workplace Learning, 30(2), 108—120.
Rootman I, Goodstadt M, Potvin L and Springett J (2001) A framework for health promo-tion evaluapromo-tion. In: Rootman, I., Goodstadt, M., Hyndman, B., McQueen, D.V., Pot-vin, L., Springett, J., et al. (eds) Evaluation in Health Promotion: Principles and Per-spectives. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe.
Rugulies, R. et al. (2017). Effort–reward imbalance at work and risk of depressive disor-ders. A systematic review and meta-analysis of prospective cohort studies. Scandi-navian Journal of work, environment & health, 43.4:294—306
Schmidt S, Roesler U, Kusserow T and Rau R (2014) Uncertainty in the workplace: Exam-ining role ambiguity and role conflict, and their link to depression—a meta-analy-sis. European Journal of Work and Organizational Psychology 23(1), 91—106. doi:
10.1080/1359432X.2012.711523
17
Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of occupational health psychology, 1(1), 27.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2013). Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2014). Arbetsmiljöns betydelse för
symtom på depression och utmattningssyndrom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2015). Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- kärlsjukdom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering Tuckett AG (2005) Applying thematic analysis theory to practice: a researcher’s
experi-ences. Contemporary Nurse 19(1—2), 75—87. doi: 10.5172/conu.19.1-2.75 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wallo, A. (2008). The Leader as a Facilitator of Learning at Work: A study of learning-ori- ented leadership in two industrial firms. Linköping: Linköpings universitet.
World Health Organization [WHO] (1986) The Ottawa Charter for Health Promotion. Co-penhagen: WHO Regional Office for Europe.
Yin, R. (1994). Case Study Research: Design and Methods. Thousand Oaks: Sage.Zhao, C., Liu, Y., & Gao, Z. (2016). An identification perspective of servant leadership’s effects.
Journal of Managerial Psychology, 31(5), 898-913.
Bilaga 1
Intervjuguide, delstudie I
Introduktion
Information för informerat samtycke Kort bakgrund om arbete
Berätta kort om din arbetslivserfarenhet? (Var? Anställningsform? När/inträde?) Vilken/vilka betydelse/-r har arbetet i ditt liv?
Vilken/vilka betydelse/-r skulle du vilja att arbetet hade i ditt liv?
Helhet & relationer Erfarenheter
Hur tänker du kring hur det var att börja arbeta?
Berätta lite om vilka personer som är/har varit viktiga för dig i arbetet under de första åren på arbetet?
Förväntningar
Om du tänker bort hur det är och de erfarenheter du har, hur skulle du önska att det hade varit när du började arbeta?
Lärande & utveckling Erfarenheter
Vad innebär lärande i/på arbetet för dig?
Har du lärt dig något av att börja arbeta?
Innebär ditt dagliga arbete att du lär dig något? Vad? Hur? Innebär det att du utvecklas dvs lär dig nya saker/får nya perspektiv?
Kan du ge något exempel på en situation som du associerar till lärande och/eller utveckling?
Finns det något i sättet att organisera (ordna/lägga upp) arbetet som möjliggör resp. hindrar lärande?
Vilka personer (på arbetsplatsen) är viktiga för ditt lärande?
På vilket sätt bidrar de? (Kopplat till exempel - vem/vilka var med i den processen och på vilka sätt bidrog den/dem till ditt lärande?)
Förväntningar
Om du tänker bort hur det är och de erfarenheter du har och istället fokuserar på framtiden, vad öns-kar du att lära dig (vad skulle du vilja lära dig) i ditt framtida arbetsliv (kopplat till arbete och arbets-uppgifter/som människa)?
Vem/vilka och vad önskar du bidrar till ditt lärande i ditt framtida arbetsliv?
Risk & trygghet Erfarenheter
Vad tänker du på när jag säger ordet ”risk”?
Vad innebär risk och trygghet för dig i arbetet?
Upplever du några specifika osäkra/otrygga situationer och/eller risker i ditt arbete? (Möjliga följdfrå-gor: Kan du ge något konkret exempel på en situation där du känt dig otrygg? Har du något exempel på en riskfylld, otrygg eller osäker situation där det ordnat upp sig? Hur löste sig den situationen?
Vem var med i den processen (som stöd)?)
Vem är inblandad när osäkerheter/risker/otryggheter uppstår? Hur då?
Något specifikt eller några personer som gör att du känner dig trygg i arbetet? (Möjliga följdfrågor:
Exempel på situation? Vilka personer är viktiga för att du ska känna trygghet i arbetet? (På vilka sätt bidrar dessa personer till upplevd trygghet?)
Förväntningar
Om du tänker bort hur det är och de erfarenheter du har och istället tänker på ditt framtida arbetsliv, på vilka sätt skulle andra kunna bidra till ökad trygghet i arbetet? (Möjlig följdfråga: Vem kan bidra och hur då?)
Ledarskap Erfarenheter
Vad innebär ledarskap för dig?
Kan du ge något exempel på en situation som du associerar med ledarskap?
Vilka personer på din arbetsplats var en del av den situation/det sammanhang som du beskriver som ledarskap?
På vilket sätt bidrog de till ledarskapet/att utöva ledarskap?
Vilka personer på din arbetsplats är viktigast för att orientera dig i/leda dig i ditt arbete?
Förväntningar
Om du tänker bort hur det är och de erfarenheter du har och istället fokuserar på framtiden; hur öns-kar du att ledarskap borde vara i ditt framtida arbetsliv om du fick beskriva fritt?
Vilka mål finns i ditt arbete? (Dina mål? Organisationens mål?)
Hälsofrämjande Erfarenheter
Hur mår du (fysiskt och psykiskt) i relation till ditt arbete? (hälsa)
Vem är viktig för dig för att du ska må bra (fysiskt och psykiskt) i arbetet? (hälsofrämjande) Förväntningar
Om du tänker bort hur det är, och de erfarenheter du har, vilka förutsättningar skulle du önska för att kunna må riktigt bra (fysiskt, psykiskt) i arbetet?
Avslutning
Något annat som dykt upp i tankarna kring din första tid på arbetsplatsen? Vaddå?