5.4 Fortsatt forskning
5.4.3 Forskning om hur man kan undervisa om skrivande på dator
uppmärksamma eller anpassas till det verktyg som snart kommer att vara det naturliga även i skolans värld, nämligen datorn.
Referenser
Asplund Carlsson, Maj, Molin, Gunilla & Nordberg, Richard (Red.) (2004). Texter och så vidare: det vidgade textbegreppet i svensk skola och förskola. Svensklärarföreningens årsskrift 2003. Stockholm: Natur & kultur.
Bellander, Theres (2010). Ungdomars dagliga interaktion. En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. (Avhandling) Uppsala Universitet. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:359585 [Hämtad 2011-05-20]
Britton, James (1980). Shaping at the point of utterance. I Freedman, A. & Pringle, I. (Red) Reinventing the rhetorical tradition. Ottawa, Canada: Carleton University, L & S Books for the Canadian Council of Teachers in English.
Blåsjö, Mona (2006). Skrivteori och skrivforskning: en forskningsöversikt. Stockholm:
Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.
Carlsson, Bertil (1990). Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap. 2:a uppl. Stockholm: Nordstedts förlag.
Domeij, Rickard (2003). Datorstödd språkgranskning under skrivprocessen. Svensk
språkkontroll ur användarperspektiv. (Avhandling). Institutionen för lingvistik Stockholms universitet.
Domeij, Rickard (Red.) (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utarbetad av Språkrådet 2005. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2002). Skriva för att lära.
Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, Mats & Fransson, Anders (2002). Praktisk intervjuteknik. Stockholm: ePan, Norstedt.
Findahl, Olle (2009). Unga svenskar och Internet. .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).
http://www.wii.se/publicerat/rapporter/doc_download/81-unga-svenskar-och-internet-2009.html [Hämtat 20110222]
Findahl, Olle (2010). Svenskarna och Internet. .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) http://www.wii.se/publicerat/rapporter/doc_download/82-svenskarna-och-internet-2010.html [Hämtat 20110221]
Flower, Linda & Hayes, John R. (1981). A cognitive theory of writing. College Composition and Communication, 1981:32, s. 365–387.
Gould, John, D. (1981). Composing letters with computer-based text editors. Human Factors 23 (5), sid. 593–606.
Vad är god forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel
Gustafsson, Bengt, Hermerén, Göran & Petersson, Bo (2005). Vad är god forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie. Rapport 2005:1.
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.pdf [Hämtat ]
Haas, Christina & Hayes, John R. (1986). Pen and Paper vs. The Machine: Writers Composing in Hard Copy and Computer Conditions. CDC Technical Report No.16.
Pittsburgh: Carnegie Mellon University, Communications Design Center.
Haas, Christina (1987). Computers and the writing process: A Comparative Protocol Study.
CDC Technical Report No. 34. Pittsburgh: Carnegie Mellon University, Communications Design Center.
Haas, Christina (1989a). Does the Medium Make a Difference? Two Studies of Writing With Pen and Paper and With Computers. Human-Computer Interaction, 1989, Volume 4, s.
149-169. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Haas Christina (1989b) How the Writing Medium Shapes the Writin Process: Effects of Word Processing on Planning. I: Research in Teaching of English, Volym 23, nr 2, 1989.
Haas, Christin (1996) Writing Technoly. Studies on the materiality of literacy. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Publishers.
Hoel, Torlaug Løkensgard (1995). Skrivepedagogikk på norsk. Processorientert skrivning i teori og praksis. LNU. (3:e uppl.) Oslo: Cappelens Forlag.
HSFR, (1990). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtat 2009-09-29]
Hultman, Tor G. & Westman, Margareta (1977). Gymnasistsvenska. Lund: LiberLäromedel.
Janssen, Daniël, van Waes, Luuk & van den Bergh, Huub (1996) Effects of Thinking Aloud on Writing Processes. I: The Science of Writing Theories, Methods, Individual Differences and Applications. Red. Levy, C. Michael & Ransdell, Sarah. Mahwah, New Jersey:
Lawrence Erbaum Associates, Inc.
Johansson, Victoria (2009). Developmental aspects of text production in writing and speech.
(Avhandling). Department of Linguistics and Phonetics, Centre for Languages and
Literature, Lund University http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1487257 [Hämtat 2009-11-03]
Josephson, Olle (2005). I : Datorn granskar språket. Småskrift utarbetad av Språkrådet 2005.
Red. Domeij, Rickard (2005). Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Larsson, Kent (1984). Skrivförmåga: studier i svenskt elevspråk. Omarb. utg., 1. uppl.
Malmö: LiberFörlag.
Ledin, Per (1996). Genrebegreppet: en forskningsöversikt. Lund: Univ. Institutionen för nordiska språk.
Levander, Martin (2002). Filosofi: [kurs A och B]. (2. uppl). Stockholm: Almqvist & Wiksell Lindgren, Eva (2005). Writing and revising: didactic and methodological implications of
keystroke logging. (Avhandling). Umeå universitet.
Läroplan för de frivilliga skolformerna, (1994). Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritze.
Matsuhashi, Ann, (Red.)(1987). Writing in real time: modelling production processes.
Norwood, N.J.: Ablex
Medierådet, (2010). Ungar & Medier 2010, Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier.
http://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar%20och%20medier%202010%20w eb.pdf [Hämtat 20110221]
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Penuel, William R. (2006). Implementation and effects of one-to-one computing initiatives: A research synthesis. Journal of Research on Technology in Education, 38, 329–348.
Prensky, Marc (2001). Digital Natives, Digital Immigrants.
http://www.marcprensky.com/writing/prensky%20%20digital%20natives,%20digital%20i mmigrants%20-%20part1.pdf [Hämtat 20110219]
Romberger, Staffan (1998). Överblick och överblicksproblem vid läsning och författande med papper och datorstöd. Rapportnr. TRITA-NA-9813, IPLab-149. Nada. KTH, Stockholm.
Russell, Michael & Plati, Tom (2001). Does It Matter With What I Write? Comparing Performance on Paper, Computer and Portable Writing Devices. Lynch School of Education in TASC Publications
http://escholarship.bc.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1013&context=intasc SCB, (2011). Privatpersoners användning av datorer och Internet 2010.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0108_2010A01_BR_IT01BR1101.pdf [Hämtat 20110222]
Severinson Eklundh, Kerstin (1995) Skrivmönster med ordbehandlare. I Språkvård nr 4, 1995. Stockholm: Nämnden för svensk språkvård
Silvernail, David L.(2005). Does Maine’s Middle School Laptop Program Improve Learning?
A Rewiew of Evidence to Date. Occasional Brief. Center for Education Policy, Applied Research & Evaluation.University of Southern Maine.
http://usm.maine.edu/cepare/pdf/MLTI705.pdf [Hämtat 20110507]
Silvernail, David L. & Gritter, Anton K.(2007). Maine’s Middle Shool LaptopProgram:
Creating better Writers. Research Brief. Maine Education Policy Research Institute, University of Southern Maine. Gorham, Maine.
Skolverket, (2009a). Redovisning av uppdrag om uppföljning av användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. (Del 1), U2007/7921/SAM/G.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2009b). Ett vidgat textbegrepp. http://www.skolverket.se/sb/d/561/a/1917 (Senast ändrad 20090525). [Hämtat 20110221]
Skolverket, (2010). Redovisning av uppdrag om uppföljning av användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. (Del 2). Dnr U2007/7921/SAM/G.
Stockholm: Skolverket.
Sofkova Hashemi, Sylvana & Hård af Segerstad, Ylva (2007). Slutrapport från projektet ’Att lära sig skriva i IT-samhället’ augusti 2007. Institutionen för lingvistik, Göteborgs
universitet.
Sommers, Nancy (1994). Revision Stategies of Student Writers and Experienced Adult Writers. I Landmark essays on writing process, (1994), av Perl, Sondra (Red.). Calif:
Hermagoras Press Oxford.
Strömqvist, Sven & Ahlsén, Elisabeth (1999). The Process of Writing – Progress Report.
Gothenburg Papers in Theoretical Linguistics, 83. Göteborg: Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet.
Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. (3:e omarb. och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Sullivan, Kirk P.H. & Lindgren, Eva (Red.)(2006). Computer Keystroke Logging and Writing: Methods and Applications. I Studies in Writing. Amsterdam: Elsevier.
Sullivan, Kirk, Lindgren, Eva & Mellenius Ingmarie (2008). Att studera skrivande med hjälp av loggning. I Tekniken bakom språket. Red. Domeij, Rickard. Småskrift utarbetad av Språkrådet 2008. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Svenning, Conny (1996). Metodboken. En bok om samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Lund: Lorentz förlag.
Torrance, Mark, Van Waes, Luuk & Galbraith, David (Red.)(2007). Writing and cognition:
research and applications. Amsterdam: Elsevier
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur- Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. (3:e rev. och utök. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Valiente, Oscar (2010). 1-1 in Education: Current Practice, International Comparative Research Evidence and Policy Implications. OECD Education Working Paper, No.44, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5kmjzwfl9vr2-en [Hämtat 2011-04-29]
Van Waes, Luuk & Leijten, Mariëlle (2006). Logging Writing Processes with Inputlog. I Writing and Digital Media. Red. Van Waes, Luuk, Leijten, Mariëlle & Neuwirth, Christine M. Studies in Writing. Amsterdam: Elsevier.
Warschauer, Mark (2006). Laptops and Literacy. Learning in the Wireless Classroom. New York: Teacher College Press.
Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2002). Godkänd i svenska?: bedömning och analys av gymnasieelevers texter (Avhandling) Uppsala Universitet.
Otryckta källor
Anonymiserad informant. E-brev från en elev till hennes lärare i svenska 2009-11-28.
Bilaga 1
Jenny Nyströmsskolan 2009-04-01 Enkät om datorer och skrivande vårterminen 2009
När du är klar med ditt nationella prov vore jag tacksam om du kunde använda en kort stund till att fylla i denna enkät. Din medverkan är frivillig men den är viktig för att den undersökning som jag arbetar med ska bli så komplett som möjlig. Självklart besvaras enkäten anonymt. Undersökningen handlar om datorer, skrivande och texter.
Tack på förhand!
Agneta Dworsky
Forts bilaga 1 1 Jag går på LP NV
2 Jag är en kille tjej
3 Jag lämnar/lämnade in mitt nationella prov klockan ______
4 KRYSSA FÖR ETT AV ALTERNATIVEN
Jag har en egen dator hemma.
Jag har tillgång till en dator hemma.
Jag har inte tillgång till någon dator hemma.
Annat alternativ nämligen____________________________________________
5 KRYSSA FÖR ETT AV ALTERNATIVEN
Hur gör du när du är hemma och ägnar dig åt annat skrivande än det som är kopplat till skolan?
Jag använder mest dator.
Jag skriver ungefär lika mycket för hand som på dator.
Jag skriver mest för hand.
6 KRYSSA FÖR ETT AV ALTERNATIVEN
När jag har skrivit längre texter i andra ämnen än svenska, till exempel inlämningsarbeten, har jag …
oftast både skrivit en första version av texten för hand (ett utkast) och sedan en bearbetad slutversion av texten för hand.
oftast skrivit en första version av texten för hand (ett utkast) och sedan en bearbetad slutversion av texten på dator.
oftast både skrivit en första version av texten på dator (ett utkast) och sedan en slutversion av texten på dator.
Annat alternativ nämligen ______________________________________________
7 KRYSSA FÖR ETT AV ALTERNATIVEN
När jag har skrivit längre och betygsgrundande texter i ämnet svenska har jag … oftast både skrivit en första version av texten för hand (ett utkast)
och sedan en bearbetad slutversion av texten för hand.
oftast skrivit en första version av texten för hand (ett utkast) och sedan en bearbetad slutversion av texten på dator.
oftast både skrivit en första version av texten på dator (ett utkast) och sedan en slutversion av texten på dator.
Annat alternativ nämligen______________________________________________
Forts Bilaga 1
8 KRYSSA FÖR ETT AV ALTERNATIVEN
Hur tror du att den text som du just har skrivit i det nationella provet hade blivit om du hade skrivit den på dator?
Texten hade blivit bättre Texten hade blivit sämre
Det hade varken gjort texten bättre eller sämre.
OM DU SVARADE ATT DU TROR ATT TEXTEN HADE BLIVIT BÄTTRE ELLER SÄMRE
Förklara på vilket sätt texten hade blivit bättre/sämre om du hade skrivit den på dator.
_____________________________________________________________________
9 Tror du att din skrivprocess hade sett annorlunda om du hade skrivit det nationella provet på dator? Hade det till exempel påverkat ditt sätt att arbeta med planeringen av textens innehåll och struktur, formuleringen av det du ville få fram eller bearbetningen av texten?
Ja Nej
10 OM DU SVARADE JA PÅ FRÅGA 9
Beskriv hur du tror att din skrivprocess hade förändrats om du hade haft tillgång till dator när du skrev det nationella provet.
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Uppgifter hämtade ur Bilaga 2
Kursprov BSvenska/Svenska som andraspråk Vårterminen 2009
Engagemang och påverkan
Bilaga 3
Delundersökning 2, uppgift 2a
Att synas _________________________________________________________________
I tv-program som Idol utsätts unga människor för granskande blickar och kritiska kommentarer. Ändå vill många medverka. På YouTube, Facebook och MySpace finns uppgifter om och bilder på människor som exponeras, ibland ofrivilligt. Trots detta ökar antalet användare.
Tidskriften Filter har bett sina läsare att komma med exempel och synpunkter på hur människor visas i media och på webben i dag. Du har funderat kring en del kring dessa frågor och bestämmer dig för att ge din syn på saken i en krönika. En krönika är en personligt hållen text om något aktuellt ämne som kan intressera många.
Skriv en krönika där du ger din syn på saken. Ge exempel på hur människor
synliggörs i media och/eller på webben. Reflektera kring tänkbara orsaker till att människor frivilligt, eller ofrivilligt, exponeras i det/de sammanhang som du har beskrivit. Använd texthäftet och diskutera konsekvenserna av de nya möjligheterna att synas.
Rubrik: Att synas Bedömningsskala: IG – MVG
Delundersökning 2, uppgift 2b
Nobelpriset – i mänsklighetens tjänst _________________________________________
Bland nobelprisen 2008 belönades upptäckter inom medicin och fysiologi, som inneburit att HIV och livmoderhalscancer kan bekämpas effektivare. Nobels fredspris gavs 2006 till Muhammed Yunus för hans verksamhet med mikrokrediter och Al Gore fick fredspriset 2007 för sina miljöinsatser.
På din skola uppmärksammas Nobeldagen på olika sätt bland annat av skoltidningen som gör ett temanummer om Nobelpriset och du bestämmer dig för att medverka med en artikel.
Skriv din artikel. Presentera en eller flera Nobelpristagare varav minst en från texthäftet och redogör för hur idéer och resultat som lett fram till priset har gjort positiva avtryck i människors liv. Reflektera över Nobelprisets nytta för mänskligheten.
Rubrik: Nobelpriset – i mänsklighetens tjänst Bedömningsskala: IG–MVG
Text 3a Bilaga 4
Ljuset i biomörkret
Det är ofta man får höra om hur mycket våld och naket det är på film och i TV nuförtiden, och hur skadligt det är. Det är sällan någon som pratar om att film ger inspiration och kan vara ett föredöme, och även om filmkritikerna gör sitt bästa på den punkten är det sällan de når fram till den breda massan.
Jag har inga illusioner, jag vet att just min text inte kommer att ändra på något, men ju fler som lyfter fram det positiva i film, desto lättare kommer budskapet nå ut till den stora allmänheten, så jag drar mitt strå till stacken.
En film jag är speciellt förtjust i, det är faktiskt den bästa film som jag sett, är Forrest Gump med Tom Hanks. Historien om Forrest Gump, från den mobbade lille idioten till krigshjälten och miljonären som gifter sig med sitt livs kärlek, är en rörande och fantastisk berättelse. Få filmer, böcker eller TV-serier kan ge den känslan av att ingenting är omöjligt, att livet blir vad man gör det till, som Forrest Gump gör. Det är en berättelse om hopp, vänskap och kärlek.
Det i filmen som jag tycker är mest rörande och som gör Forrest Gump till mer än en komedi bland alla andra komedier är Forrests kärlek till Jenny. Den är orsaken till Forrests största glädje och djupaste sorg.
Forrest träffar Jenny första dagen i skolan, hon är den enda som låter honom sitta bredvid sig i skolbussen. Forrest liknar Jenny vid en ängel, och den rollen har under största delen av
filmen, hon representerar allt som är bra i livet, alla drömmar och önskningar man har. Jenny dyker bara upp ett fåtal gånger i filmen, men är ändå ständigt närvarande som Forrests
drivkraft i allt han gör. Efter ett av deras möten blir Jenny gravid och föder en son, och till slut gifter de sig, till Forrests stora glädje. Kort därefter dör Jenny i en okänd sjukdom.
Det är efter Jennys död som den sorgligaste, och för mig mest betydelsefulla, scenen utspelar sig, jag kallar den scenen under trädet. Scenen under trädet är en av de sista scenerna i filmen.
Forrest besöker Jennys grav, som ligger under hennes favoritträd. Han berättar hur lycklig han är med deras son och uttrycker sin otroliga glädje över att sonen är lika smart som någon annan pojke.
Text 3a Bilaga 4
I artikeln Bio får bitarna att falla på plats, publicerad i Svenska Dagbladet 27.1.2008, skriver Karin Svensson om hur film påverkar människor positivt. Hon skriver att ”film är en väldigt positiv kraft i människors liv” och att film kan hjälpa en att tänka till om sitt liv, få lite perspektiv på det hela. Det är sånt som scenen under trädet hjälpte mig med. Scenen är så sorglig att jag börjar gråta varje gång jag ser den, men på samma gång utstrålar den lycka, för oavsett hur ledsen Forrest är för att Jenny är död, så är han oerhört lycklig med sin son. Det ger en känsla av att man kan finna lycka oavsett hur mörkt det ser ut, och att ingenting är omöjligt. Att filmen ger sådana känslor tar dess kritiker aldrig upp.
I Svenssons artikel står det att film och musik kan hjälpa till att bearbeta trauman och psykisk ohälsa, och det tror jag på! Jag tror däremot inte ett dugg på att film kan påverka vanliga människor till att börja begå våldsbrott. Det finns såklart en del instabila typer som säger sig ha blivit inspirerade till att begå brott för att de sett en film, men problemet finns hos
individen. För varje dåre som begår brott p.g.a. en film finns det hundratusentals, om inte miljoner, som sett samma film men inte blir brottslingar och mördare för det.
Däremot tror jag att det finns många därute som inspireras av film till att bli lyckligare och bättre människor. Nån kanske vågar stå upp mot en översittare efter att ha sett ondskan, nån vågar bjuda ut den där tjejen efter att ha sett Notting Hill. Man vågar hjälpa, är inte längre rädd för att sticka ut, vem vet. För livet är ju trots allt en chokladask, man vet aldrig vad man kommer att få.
Text 2a Bilaga 5
Att synas
YouTube- klippet om den svenska tv- värdinnan som i direktsänt spydde mitt framför tv- kamerorna och sedan skyllde på mensvärk blir bara mer och mer känt. Många av oss skrattar åt det, för var det verkligen smart att skylla på mensvärk? Trodde hon verkligen att man skulle gå på det? Och visst var det väl roligt, eftersom det var så pinsamt för henne! Däremot finns det nog inte många som tycker synd om henne och hoppas att klippet tas bort. Förvånansvärt nog vill kanske inte denna tjej att klippet ska tas bort eftersom hon nu är känd som ”tjejen som spydde i tv” och fick då delta i tv- programmet ”Semestersvenskar” med andra B- kändisar. Behovet av att synas har kanske aldrig varit så stort som idag, men hur mycket offentlig förnedring är människan beredd att utsätta sig för, för chansen att bli känd (eller ökänd)?
Man kan börja med att ställa sig frågan om vad underhållnings- tv är. Inte är det antikrundan i alla fall. ”Hjälp, jag är med i en japansk tv- show”, ”Sanningens ögonblick” och ”idol” är bara några av tv- programm där människor utsätts för fysikiska eller psykiska påfrestningar för chansen att bli känd, för medias uppmärksamhet och ibland för pengar. Något som kan vara ännu mer förnedrande än underhållnings- tv är faktiskt facebook. Jag har själv facebook men jag lägger aldrig upp en förnedrande bild på någon av mina vänner. Det är det tyvärr många andra som gör och det är dessvärre inte många av personerna på bilderna som gör något åt det utan är stället tacksamma (ja, det är det rätta ordet) eftersom de får status ju fler bilder de är med på. Jag har svårt att förstå hur det kan vara viktigare att andra ser vad man har gjort än att man faktiskt blir förnedrad.
Hur kan det ha blivit så? Hur kan tjejen ha gått så långt att hon använde den pinsamma händelsen som debut i hennes blivande kändisskap? Hur har den mentaliteten uppstått?
Påståendet i Tina Ahlins artikel ” Jakten på en idol- iot” är värt att tänka över. Hon skriver bland annat att ”idol” bara lär ungdomar att det är okej att håna och mobba utsatta människor.
Att ”idol”- frågan tas upp är särskilt viktig eftersom det gäller ungdomar. I tonåren förändras och formas våra värderingar och åsikter förmodligen mer än någon annan period i livet.
Tyvärr blir vi avtrubbade av denna underhållnings- tv och det skrämmer mig att ordet ödmjukhet kanske kommer att vara svårbegripligt för oss om några år.
Text 2a Bilaga 5
Det som skrämmer mig ännu mer än människors inställning till förnedring för att uppnå kändisskap, är den totala bristen på etik och moral hos både tittare och producenter av sådana tv- program. Jag tror nämligen att det största problemet inte ligger i Expressens eller
Aftonbladets val av innehåll, spy- tjejens behov av att synas eller facebook, utan samhällets behov av att läsa/se det. Eftersom det finns en markand skriver självklart tidningarna om tjejen som spydde i tv. Och eftersom idol är det tv- program som ger högst tittarsiffror är det klart att det fortsätter. Det är vi som tv- tittare, läsare och facebook- användare som måste sätta ner foten. Kanske borde vi istället läsa DN, se på antikrundan och bojkotta facebook för
Aftonbladets val av innehåll, spy- tjejens behov av att synas eller facebook, utan samhällets behov av att läsa/se det. Eftersom det finns en markand skriver självklart tidningarna om tjejen som spydde i tv. Och eftersom idol är det tv- program som ger högst tittarsiffror är det klart att det fortsätter. Det är vi som tv- tittare, läsare och facebook- användare som måste sätta ner foten. Kanske borde vi istället läsa DN, se på antikrundan och bojkotta facebook för