I den litteratur och forskning som behandlats i samband med denna studie har det på flera håll konstaterats att en-till-en-undervisning med datorer leder till att undervisningen i klassrummet förändras och att elever känner en ökad motivation till skolarbetet i och med införandet av datorn. Det som däremot upplevdes saknades var forskning som undersökt lärares
uppfattningar av hur de arbetar med att utforma svenskundervisningen för att öka elevernas motivation till skolarbetet inom denna undervisningskontext; om de arbetar annorlunda i arbetet med att försöka motivera eleverna jämfört med hur de arbetade innan en-till-en-undervisning med datorer infördes. Det jag också ville undersöka var elevernas uppfattningar kring detta och om de känner motivation såsom svenskundervisningen är utformad när de går på en skola med en-till-en-undervisning med datorer. Detta upplever jag att jag har fått besvarat i min studie. Lärarnas uppfattning var att de utgick från faktorer som de sett som viktiga även innan de undervisade i denna undervisningskontext. Ingen av dem uppgav att de i utformningen av undervisningen utgick från andra faktorer nu sett mot tidigare. Vad eleverna uppgav som viktiga motivationshöjande faktorer för deras skolarbete verkar stämma överens med vad tidigare forskningsresultat visat.
Vidare studier behövs som undersöker hur lärare faktiskt utformar en-till-en-undervisning med datorer, och vilka uppfattningar som finns hos lärare och elever rörande dess utformning kopplat till motivation; studier där lärar- och elevsvar jämförs och där intervjuer kompletteras med observationer för att se om lärares och elevers uppfattningar stämmer överens med vad som sker i klassrummen. Dessutom anser jag att fler longitudinella studier behöver
genomföras kring en-till-en-undervisning med datorer, med koppling till motivation och språk-, läs och skrivutveckling. Undervisningens innehåll och utformning behöver studeras på
såväl individ-, grupp-, organisations- som samhällsnivå. Digitaliseringen av skolan sker i ett högt tempo och de studier som genomfördes för några år sedan kan redan nu vara inaktuella.
Införandet av en-till-en-undervisning med datorer ställer nya krav på specialläraren och dennes roll i verksamheten. Samtidigt som en-till-en-undervisning kan konstateras vara underlättande inom ramen för ordinarie undervisning för elever som har läs- och
skrivsvårigheter, och är i behov av stöd, kräver datorn i sig att elever utvecklar färdigheter som gör att de behärskar tekniken. Detta för att datorn ska kunna vara just det stöd den är avsedd att vara. Det behövs därmed kunskap kring hur en-till-en-undervisning med datorer bör utformas för att elever som är i behov av stöd ska känna motivation till skolarbetet; vad de anser att de behöver för att motiveras i skolarbetet för att utveckla sitt lärande, samt hur de uppfattar att deras behov av stöd tillgodoses inom denna undervisningskontext. Detta för att speciallärare och lärare ska få bättre verktyg för hur de bör tänka när de planerar och utformar en-till-en-undervisning med datorer för att stötta dessa elever i deras lärande och språk-, läs- och skrivutveckling, med datorn som stöd i undervisningen.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., ss. 8-16). Stockholm: Liber.
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Specialpedagogiska rapporter, nr. 15. Göteborg:
Göteborg universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22995/1/gupea_2077_22995_1.pdf
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007a). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s.66-84). Stockholm: Vetenskapsrådets Rapportserie 5:2007. Hämtad från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b68/1521738585320/Reflektioner-kring-specialpedagogik_VR_2007.pdf
Ahlberg, A. (2007b) Specialpedagogik av igår idag och imorgon. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(2), 84-95. Hämtad från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7723/6778
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar (2 uppl.). Stockholm:
Liber.
Alexandersson, U. (2009). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I R. Helldin & B. Sahlin. (RED.), Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bergman, L. (2009a). Introduktion. I L. Bergman, E. Hultin, S. Lundström & G. Molloy. (Red.), Makt mening motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter (1 uppl., ss. 8-20).
Stockholm: Liber.
Bergman, L. (2009b). Varför glömmer man pennan? I L. Bergman, E. Hultin, S. Lundström & G. Molloy.
(Red.), Makt mening motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter (1 uppl., ss. 53-105). Stockholm: Liber.
Boulhrir, T. (2017). Twenty-first century instructional classroom practices and reading motivation: probing the effectiveness of interventional reading programs. International Journal of Education and Literacy Studies, 5(3), 57-66. doi: 10.7575/aiac.ijels.v.5n.3p.57
Chambers Cantrell, S., Pennington, J., Rintamaa, M., Osborne, M., Parker, C & Ruud, M. (2017).
Supplemental literacy instruction in high school: what student say matters for reading. Reading and writing Quartely, 33(1), 54-70. doi: 10.1080/10573569.2015.1081838
Datorn i Utbildningen. (2018). 1-1 kartan. Hämtad (2018-05-06). Hämtad från http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/
Digital Education Revolution NSW. (2010). One-to-one computers in school: 2010 Literature review.
[Elektronisk version]. State of NSW: Department of Education and Training.
Dörnyei, Z. & Ushioda, E. (2013). Teaching and Researching Motivation (2 uppl). New York, USA:
Routhledge.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2 uppl., ss. 34-53). Malmö: Liber.
Ek, M. & Kroksmark, T. (2013). En-till-en och målstyrningen i skolan. I T. Kroksmark, (Red.), Den trådlösa pedagogiken: en till en i skolan på vetenskaplig grund (1 uppl., ss. 73-96). Lund:
Studentlitteratur.
Eynon, R & Geniets, A. (2015). The digital skills paradox: how do digitally excluded youth develop skills to use the internet? Learning, Media and Technology, 41(3), 463-479. doi:
10.1080/17439884.2014.1002845
Fejes, A. & Thornberg, R. (2017). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R.
Thornberg, (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2 uppl., ss. 256-278). Stockholm: Liber.
Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf
Ganapathy, M. & Seetharam, A/P Saundravalli. (2016). The effect of using Multimodal Approach in meaningmaking and 21st Century Literacy texts among ESL students in a private school in Malaysia.
Advances in Language and literacy studies. 7(2), 143-155. doi: 10.7575/aiac.alls.v.7n.2p.143 Graffman, K. (2016). En kort introduktion till ungas mediebeteende. I K. Nygård & T. Raymond, (Red.), Navigera i den digitala samtiden. Stockholm: Lärarförlaget.
Groff, C. (2014). Making their voices count: Using students´perspectives to informliteracy instrution for striving middle school readers with academic difficulties. Reading Horizons, 53(1), 1-22. Hämtad från http://scholarworks.vmich.edu/cgi/viewvontent.cgi?article=3216&content=reading_horizons Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom ”en dator per elev”. Stockholm: Örebro Universitet. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:706366/FULLTEXT01.pdf Hardré, P. L., Sullivan, D.W. & Roberts, N. (2008). Rural teachers’ best motivating strategies: a blending of teachers’ and students’ perspectives. Rural Educator, 30(1), 19-31. Hämtad från
https://eric.ed.gov/?id=EJ869300
Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång – att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber.
Högskoleförordningen. (2015). Speciallärarutbildning. [Elektronisk version]. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Jang, B. G., Conradi, K., Jones, J. S. & McKenna, M. C. (2015). Motivation. Approaching an elusive concept through the factors that shape it. The Reading Teacher, 69(2), 239-247. Doi:
10.1002/trtr.1365
Kjær Jensen, M. (1991). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T (2013). Invitation i den trådlösa pedagogiken. I T. Kroksmark, (Red.), Den trådlösa pedagogiken: en till en i skolan på vetenskaplig grund (1 uppl., ss. 17-45). Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (2014). The stretchiness of learning the digital mystery o fleraning in one-to-one environments in school. Education of thechnology 21, 35-52. Doi: 10.1007/s10639-014-9308-x Kroksmark, T. & Sohlberg, M. (2013). Undervisningen i en till en. I T. Kroksmark, (Red.), Den trådlösa
pedagogiken: en till en i skolan på vetenskaplig grund (1 uppl., ss. 129-155). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem (2 uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Li, J., Snow, C. och White, C. (2015). Teen culture, technology and literacy instruction: urban adolescent students´ perspectives. Canadian Journal of learning and technology, 41(3),1-35. doi:
10.21432/T2004H
Lundahl, C. (2012). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.
Loseke, D. R. (2013). Methodological thinking – Basic Principles of Social Research Design. USA: SAGE Publications.
Maine Learning Tehcnology Initiative (2010). About MLTI. Hämtad från:
http://www.maine.gov/mlti/about/index.shtml
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2017). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Olin-Scheller, C. & Roos, C. (2015). Barn och barndom i nätskugga. Nordic Studies in Education, 35(1), 37-50. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/278675460_Barn_och_barndom_i_natskugga Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat. Doktorsavhandling,
Härnösand: Mittuniversitetet. Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf
Rennstam J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., ss. 220-234). Stockholm: Liber.
Roe, A. (2014). Läsdidaktik Efter första läsinlärningen (2 uppl.). Falkenberg: Gleerups.
Segolsson, M. (2013). Bildning i en uppkopplad skola. I T. Kroksmark, (Red.), Den trådlösa pedagogiken:
en till en i skolan på vetenskaplig grund (1 uppl., ss. 17-45). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. (2010). Skollag. Riksdagen. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2012). Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9: Kvalitetsgranskning, Rapport 2012:10. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/main.htm?tos=GR
Spires, H.A., Lee, J.K., Turner K.A. & Johnson, J. (2008). Having our say: Middle grade student
perspectives on school, technologies and academic engagement. Journal of Research on Technology and Education, 40(4), 497-515. Hämtad från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ826088.pdf Starrin, B. (1998). Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning. I B. Starrin & P-G.
Svensson, (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (1 uppl., ss. 11-70). Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., ss. 208-219). Stockholm: Liber.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., ss. 17-31). Stockholm: Liber.
Tallvid, H. (2015). 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring.Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs Universitet. Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37829/1/gupea_2077_37829_1.pdf
Tebelius Bodin, A. (2017). Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation. Skarpnäck:
Hjärna Utbildning.
The Worldbank Group. (2010). 1-1 educational computing initiatives around the world. Hämtad från:
https://blogs.worldbank.org/edutech/1-to-1-around-the-world
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vygotskij, L.S. (1934/2000). Tänkande och språk. Göteborg. Daidalos.
Westling Allodi, M. (2010). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I R. Helldin, & B. Sahlin, (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (1 uppl., ss. 49-72). Lund: Studentlitteratur.
Yoon, T. (2013). Exploring a literacy development in young korean ELLS with online E-books. Journal of Language, Teaching and Research, 4(2), 253-259. doi: 10.4304/jltr.4.2.253-259
Bilaga 1
Brev till lärare
Karlstad Universitet
Speciallärarprogrammet med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling
Hej!
Mitt namn är Elin Fredriksson och jag läser till speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling vid Karlstad Universitet. Denna termin skriver jag mitt examensarbete. Syftet med min studie är att undersöka några lärares och elevers uppfattningar av hur
svenskundervisningen på en 7-9 skola där man har tillgång till en dator till varje elev, så kallad en-till-en-undervisning med datorer, är utformad när det gäller att öka elevernas motivation för skolarbetet.
Datainsamlingen kommer att bestå av intervjuer med några lärare som arbetar på en 7-9 skola där man har en-till-en-undervisning med datorer, samt med några elever som går på skolan.
Intervjuerna som genomförs kommer spelas in för att sedan transkriberas och endast användas i mitt examensarbete. Ingen obehörig kommer att få tillträde till det material som samlats in, utan innehållet kommer att behandlas konfidentiellt. Deltagandet är anonymt och skolan och de intervjuade kommer att avidentifieras då jag följer Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed. Deltagande är frivilligt och den deltagande läraren kan när som helst avbryta sin medverkan. När examensarbetet är godkänt kommer all data som samlats in förstöras. Det färdiga examensarbetet kommer att publiceras i det vetenskapliga arkivet DIVA, så vid intresse finns det möjlighet att ta del av examensarbetet och dess resultat.
Nu vänder jag mig till dig med en förfrågan om du skulle kunna tänka dig att delta i denna studie. Vid val av deltagande kommer intervjun att genomföras på din arbetsplats inom de närmsta veckorna och vi gör upp om en tid som är lämplig.
För att kunna genomföra intervjun behöver jag ditt skriftliga samtycke.
För ytterligare information får du gärna kontakta mig eller min handledare Dennis Groth på telefon eller via mejl.
Elin Fredriksson
Telefon: XXX-XXXXXXX Mejladress: XXXXXXXXXX Handledare: Dennis Groth Mejl: XXXXXXXXXX
Bilaga 2
Elin Fredriksson Vombo 2018-01-26 Medgivande
Härmed ger jag mitt skriftliga medgivande till att delta i studien vars syfte är att undersöka några lärares och elevers uppfattningar av hur svenskundervisningen på en 7-9 skola där man har tillgång till en dator till varje elev, så kallad en-till-en-undervisning med datorer, är utformad när det gäller att öka elevernas motivation för skolarbetet.
Jag har informerats om att det insamlade materialet kommer att avidentifieras och endast användas för detta examensarbete. Deltagandet är anonymt och ingen obehörig kommer att få ta del av insamlat material. Efter examensarbetets godkännande kommer det material som samlats in att förstöras. Examensarbetet och dess studie kommer att publiceras och finnas tillgängligt att ta del av i det vetenskapliga arkivet DIVA. Deltagande är frivilligt och jag har möjlighet att när som helst avbryta min medverkan.
Namn:__________________________________________________________________
Ort och datum:__________________________________________________________
Bilaga 3
Brev till vårdnadshavare
Karlstad Universitet
Speciallärarprogrammet med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling
Hej
!Mitt namn är Elin Fredriksson och jag läser till speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling vid Karlstad Universitet. Denna termin skriver jag mitt examensarbete och jag är intresserad av att undersöka några lärares och elevers uppfattningar av hur
svenskundervisningen på en 7-9 skola, där man har tillgång till en dator till varje elev, är utformad när det gäller att öka elevernas motivation för skolarbetet.
Datainsamlingen kommer att bestå av intervjuer med några lärare och elever på en 7-9 skola där man har en-till-en-undervisning med datorer. Jag vänder mig i detta brev till dig som vårdnadshavare då ditt barn har visat intresse för att delta i denna studie. Vid val av
deltagande kommer intervjun att genomföras på ditt barns skola inom de närmsta veckorna.
Intervjuerna som genomförs kommer spelas in för att sedan transkriberas och endast användas i mitt examensarbete. Ingen obehörig kommer att få tillträde till det material som samlats in, utan innehållet kommer att behandlas konfidentiellt. jag följer Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed. Deltagande är frivilligt och de elever som väljer att delta kommer att avidentifieras så att deltagandet blir anonymt. Inga personuppgifter kommer att lämnas ut.
När examensarbetet är godkänt kommer all data som samlats in förstöras. Det färdiga
examensarbetet kommer att publiceras i det vetenskapliga arkivet DIVA, så vid intresse finns det möjlighet att ta del av examensarbetet och dess resultat.
För att kunna genomföra intervjun behöver jag ditt skriftliga samtycke.
För ytterligare information får du gärna kontakta mig eller min handledare Dennis Groth på telefon eller via mejl.
Elin Fredriksson
Telefon: XXX-XXXXXXX Mejladress: XXXXXXXXXX Handledare: Dennis Groth Mejl: XXXXXXXXXX
Bilaga 4
Elin Fredriksson Vombo 2018-01-26 Samtycke
Jag ger mitt samtycke till att (barnets namn) ____________________________________
deltar i studien vars syfte är att undersöka några lärares och elevers uppfattningar av hur svenskundervisningen på en 7-9 skola där man har tillgång till en dator till varje elev, så kallad en-till-en-undervisning med datorer, är utformad när det gäller att öka elevernas motivation för skolarbetet.
Jag som vårdnadshavare har informerats om att det insamlade materialet kommer att avidentifieras och endast användas i det examensarbete det varit avsett för. Deltagandet är anonymt och ingen obehörig kommer få ta del av insamlat material. Efter examensarbetets godkännande kommer det material som samlats in att förstöras. Examensarbetet och dess studie kommer att publiceras och finnas tillgängligt att ta del av i det vetenskapliga arkivet DIVA. Deltagandet är frivilligt och jag och/eller mitt barn har möjlighet att när som helst avbryta medverkan i studien.
Vårdnadshavares namn:__________________________________________________
Ort och datum: __________________________________________________________
Vårdnadshavares namn:______________________________________________________
Ort och datum: _____________________________________________________________