Olsson och Sörensen (2011, 78-79) skriver om att målet med vetenskaplig forskning är att det ska leda till ny kunskap och för att lösa problem. Det innebär att
forskningsprocessen ställs inför många etiska krav då människor är involverade speciellt barn. Forskning får inte utsätta någon av deltagarna för skada eller obehag varken fysisk eller psykiskt. Integritet, anonymitet, konfidentialitet och sekretess finns till för att skydda människor som deltar i undersökning från att obehöriga inte ska ta del av forskningsprocessen.
Ett dilemma som författarna ställdes inför var att tre av artiklarna inte tydligt beskrivit att de ansökt om ett etiskt godkännande. Efter mejlkorrespondens med författarna till studierna framkom att en etisk kommitté för mänskliga rättigheter
23 inom forskning hade godkänt dessa. I och med detta har alla artiklar som ingår i studien blivit godkänt av en etisk kommitté samt att deltagandet i studierna har givit samtycke. Detta är krav från Helsingforsdeklarationen (WMA 2016). Där sägs vidare att deltagarnas autonomi och anonymitet respekteras samt att det finns en etisk reflektion.
En ytterligare aspekt att ha i åtanke är bekräftelsebarheten. I och med att vi kommer från västerländsk kultur, med ekonomisk välbärgad bakgrund kan detta leda till att vi har ett begränsat synsätt. På grund av detta kan analysen och reflektionen av
artiklarna bli orättvist bedömda och påverka artiklarnas resultat av vår egen
förförståelse (Wallengren & Henricson 2012, 482). På samma sätt som när det varit västerländska forskare som undersökt situationen i utvecklingsländer.
Konklusion
Att få de grundläggande behoven tillgodosedda var viktigt för att öka tryggheten.
Barnen beskrev också att de viktigaste aspekterna var att ha stabila relationer, emotionellt stöd samt utbildning för att skapa möjligheter för framtiden, vilket är något som barnhem bistår med.
I de länder som artiklarna är tagna ifrån finns stora samhällsklyftor som gör att barnen blir extremt utsatta för fattigdom, sjukdom samt blir fråntagen deras
rättigheter som barn (UNICEF 2016). Vi finner att vårt resultat kan appliceras inom olika situationer där utsatta barn står i fokus.
Sjukvårdspersonal ställs idag inför andra krav i och med den ökade invandringen till Sverige. De behöver en fördjupad förståelse och kunskap i hur de ska bemöta och behandla dessa barn som kan ha traumatiska erfarenheter av flykt, våld och olika former av förluster. Omvårdnaden ska ha ett holistiskt perspektiv. Det är ytterst viktigt att dessa barn kan känna tillit till vårdpersonal och därmed få en känsla av trygghet (Socialstyrelsen 2016).
En bra relation till barnet och vårdnadshavaren är nyckeln till en optimal
omvårdnad. Detta kan göras genom att ha vissa delar av denna studies resultat i åtanke; att vårdpersonal kan förmedla värme och empati, inge trygghet och hopp
24 samt stödja barnet och dess vårdnadshavaren i situationen. En annan aspekt att ha i åtanke är vikten av att ha meningsfulla aktiviteter där barn får vara barn. Resultatet från denna studie visade att barnen uppskattade att rita, sjunga, leka och skriva, vilket de använde för att bemästra och hantera vardagen men också för att flytta fokus från utmanande tankar och händelser. Genom att lyssna till barnets och vårdnadshavares tankar om vad som är det viktiga för dem, kan vi sjuksköterskor hjälpa patienten att uppnå livskvalité (Wiklund, Gustin & Lindwall, 2012, 202).
Författarna anser att studiens resultat har kunna uppfylla studiens syfte, och gett en tydlig och bred bild av varierande aspekter. Ett forskningsområde som skulle vara intressant är att studera positiva aspekter som förebygger psykisk ohälsa hos adoptivbarn i västerländska länder då resultatet kan bli annorlunda i och med att samhällsklyftorna och kulturen inte är desamma för dessa länder.
25
Referenser
* = Ingår i litteraturstudiens resultat
Allgulander, C. (2015). Klinisk psykiatri. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 233.
Askland, L. & Sataoen, S-O. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber. ss. 14-15.
Barnkonventionen (2009). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm:
UNICEF Sverige. http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/
[2016-09-22]
Betancourt, T. S., Williams, T. P., Kellner, S. E., Genre-Medhin, J., Hann, K. &
Kayiteshonga, Y. (2012). Interrelatedness of child health, protection and well-being:
An application of the SAFE model in Rwanda. Social Science & Medicine, Vol.
74(10), ss.1504-1511. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1016/j.socscimed.2012.01.030
Bettmann, J. E., Mortensen J. M., Akuoko K. O. & Tatum C. A. (2017). Orphanage Staff’s Perceptions of Children’s Psycho-social Needs. Children & Society, Vol.31(1), ss.37-49. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1111/chso.12164
Busuttil, F. (2011). Orphans - Orphaned children around the world.
http://www.humanium.org/en/orphans/ [2016.09.19]
Caserta, T. A., Pirttilä-Backman, A-M. & Punamäki, R-L. (2016). Stigma,
marginalization and psychosocial well-being of orphans in Rwanda: Exploring the mediation role of social support. AIDS Care, 28(6), ss. 736-744. [Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1080/09540121.2016.1147012.
* Cluver, L. & Gardner, F. (2007). Risk and protective factors for psychological well-being of children orphaned by AIDS in Cape Town: a qualitative study of children
26 and caregivers’ perspectives. AIDS Care, 19(3), ss.318-325 [Fackgranskad tidskrift]
DOI:10.1080/09540120600986578
Codex (2016). Regler och riktlinjer för forskning.
http://codex.vr.se/manniska1.shtml [2016.10.21]
Dorsey, S., Lucid, L., Murray, L., Bolton, P., Itemba, D., Manongi, R. & Whetten, K.
(2015). A Qualitative Study of Mental Health Problems Among Orphaned Children and Adolescents in Tanzania. The Journal of Nervous and Mental Disease, 203(11), ss. 864-870. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1097/NMD.0000000000000388
Eapen, D. J. (2009). Institutionalized children: The underprivileged. International Journal of Nursing Practice, 15(5), ss. 349-352. [Fackgranskad tidskrift]
DOI: 10.1111/j.1440-172X.2009.01785.x
Folkhälsomyndigheten (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Artikelnr: 16042.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/b/Barn-i-familjer-med-missbruk-psykisk-ohalsa-eller-vald/
* Fournier, B., Bridge, A., Pritchard Kennedy, A., Alibhi, A. & Konde-Lule, J. (2014).
Hear our voices: A Photovoice project with children who are orphaned and living with HIV in a Ugandan group home. Children and Youth Services Review, 45() , ss.
55-63. [Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1016/j.childyouth.2014.03.038
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 124-125, 127-129.
* Harms, S., Kizza, R., Sebunnya, J. & Jack, S. (2009). Conceptions of mental health among Ugandan youth orphaned by AIDS. African Journal of AIDS Research, 8(1), ss.7-16 [Fackgranskad tidskrift] DOI:10.2989/AJAR.2009.8.1.2.715
27 Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. 3, rev. utg. Stockholm: Natur och kultur. s. 60.
Hörnsten, Å. (2013). Målet är ökad patientcentrering.
http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-patientperspektiv/Malet-ar-okad-patientcentrering/ [2016.11.28]
Kaggwa, B. E. & Hindin, J. M. (2010). The psychological effect of orphanhood in a matured HIV epidemic: An analysis of young people in Mukono, Uganda. Social Science & Medicine, 70(7), ss. 1002-1010. [Fackgranskad tidskrift]
DOI: 10.1016/j.socscimed.2009.12.002
* Khoo, E., Mancinas, S. & Skoog, V. (2015). We are not orphans. Children's experience of everyday life in institutional care in Mexico. Children and Youth Services Review, 59(), ss.1-9. [Fackgranskad tidskrift]
DOI:10.1016/j.childyouth.2015.09.003
* Kipp, W. E., Satzinger, F., Alibhai, A. & Rubaale, T. (2010). Needs and support for Ugandan child-headed households: results from a qualitative study. Vulnerable Children and Youth Studies, 5(4), ss. 297-309. [Fackgranskad tidskrift]
DOI:10.1080/17450128.2010.507805
Kirkpatrick, S. M., Rojjanasrirat, W., South, B. J., Sindt, J. A. & William, L. A. (2012).
Assessment of Emotional Status of Orphans and Vulnerable Children in Zambia.
Journal of Nursing Scholarship, 44(2), ss. 194-201. [Fackgranskad tidskrift] DOI:
10.1111/j.1547-5069.2012.01447.x
Livingstone, B. (2011). Why It is Important for Our Children to Have Friends.
https://www.mentalhelp.net/blogs/why-it-is-important-for-our-children-to-have-friends/ [2017.05.22]
Meintjes, H., Hall, K., Marera, D-H. & Boulle, A. (2009). Orphans of the AIDS epidemic? The extent, nature and circumstances of child-headed households in South Africa. AIDS Care, 22(1), ss.40-49. DOI: 10.1080/09540120903033029
28
* Morantz, G. & Heymann, J. (2010). Life in institutional care: the voices of children in a residential facility in Botswana. AIDS Care, 22(1), ss.10-16. [Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1080/09540120903012601
Muhwezi, W. W., Muhangi, D. &Mugumya, F. (2009). Intra-household differences in health seeking behaviour for orphans and non-orphans in an NGO-supported and non-supported sub-county of Luwero, Uganda. African Health Sciences, 9(2), ss.109-117. DOI: 10.4314/ahs.v9i2.43771
Nationalencyklopedin (2017). Institution.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/institution [Hämtad 2017.02.23]
* Novelle, M. A. & Gonyea, J. G. (2016). The availability and role of non-parental identity agents for institutionalized male adolescent social orphans in Colombia Child and youth services review. Children and Youth Services Review, 61(), ss.51-60.
[Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1016/j.childyouth.2015.11.024
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber. ss. 78-79, 86, 102, 206, 277-279, 285.
Socialstyrelsen (2016). Traumamedvetet bemötande.
http://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Teman/ensamkommande-barn-och-unga/Sidor/Traumamedvetet-bemötande.aspx [2016.01.02]
Socialstyrelsen (2015). Utsatta barns hälsa. Resultat av en undersökning av fysisk och psykisk hälsa hos barn vars behov utreds av socialtjänsten. [Stockholm]
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19755/2015-3-5.pdf [2017.01.02] ISBN:978-91-7555-287-3.
Socialstyrelsen (2016). Vad är psykisk ohälsa?
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx [2016.11.30]
29 Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2017.02.16]
Thabet, L., Aziz, A., Thabet, M., Abdul Hussein, M. & Vostanis, P. (2007). Mental health problems among orphanage children in the Gaza Strip. Adoption & Fostering Journal, 31(2), ss. 54-62. [Fackgranskad tidskrift].
DOI: 10.1177/030857590703100209
Umeå universitetsbibliotek (u.å.). Omvårdnad. [Lärobjekt].
http://guides.ub.umu.se/omvardnad/artiklar-databaser [2016.11.18]
UNICEF (2015). Barn och aids. https://unicef.se/fakta/barn-och-aids [2016.12.28]
UNICEF (2016). Fattigdom. https://unicef.se/fakta/fattigdom [2016.11.29]
Utterbäck. A. (2013). Anknytning. http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/relationer/anknytning [2017.01.31]
Utredningen om internationella adoptioner (2003). Adoption – till vilket pris?
Sammanställning av adoptionsforskning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
http://www.regeringen.se/49b6b5/contentassets/e8d775f3dc7140749ace6cf362a43 ab5/sammanstallning-av-adoptionsforskning [2016.12.28]
Vallières-Noël, M. M., Garçon, S., Rosmus, C,. Goulnik, F. & Lavoie-Tremblay, M.
(2015). Exploring the Needs for Support of Pediatric Nurses Caring for Children with a Mental Health Disorder Hospitalized in Non-Psychiatric Units. Archives of
Psychiatric Nursing, 30(2), ss. 170–177. [Fackgranskad tidskrift]
DOI: 10.1016/j.apnu.2015.08.008
30 Van Rooyen, D., Frood, S. & Ricks, E. (2012). The experiences of AIDS orphans living in a township. Health SA Gesondheid, 17(1), ss.1-11.
DOI: 10.4102/hsag.v17i1.568
Wanat, S., Whisnant, J., Reicherter, D., Solvason, B., Juul, S., Penrose, B. &
Koopman, C. (2010). Coping with the challenges of living in an Indonesian residential institution. Health Policy, 96(1), ss. 45–50. [Fackgranskad tidskrift]
DOI: 10.1016/j.healthpol.2010.01.001.
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad, Henricson, M (red.) Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, s 482.
Weich, S., Patterson, J., Shaw, R. & Stewart-Brown, S. (2009). Family relationships in childhood and common psychiatric disorders in later life: systematic review of prospective studies. The British journal of psychiatry, 194(5), ss. 392-8.
[Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1192/bjp.bp.107.042515
WHO (2017). Global health observatory data. http://www.who.int/gho/hiv/en/
[2017.05.16]
Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. 1. utg.
Stockholm: Natur & kultur. ss 197, 199, 201-203, 225.
WMA (2016). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html [2016.12.01]
Yendork, S. (2015). Exiled Life, or Home Away from Home?” Exploring Ghanaian Orphan Narratives of Orphanage Placement. Africa Today, 62(2), ss.27.
[Fackgranskad tidskrift] DOI:http://dx.doi.org/10.2979/africatoday.62.2.27
Zhao, Q., Li, X., Fang, X., Zhao, G., Zhao, J., Lin, X. & Stanton, B. (2009). Difference in Psychosocial Well-Being Between Paternal and Maternal AIDS Orphans in Rural
31 China. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 21(4), ss.335-344.
[Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1016/j.jana.2009.12.001 .
* Zhao, Q., Li, X., Kaljee, L. M., Fang, X., Stanton, B. & Zhang, L. (2009). AIDS Orphanages in China: Reality and Challenges. AIDS patient care and STD, 23(4), ss.297-303. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1089/apc.2008.0190
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 50, 74.
Bilaga 1: Artikelsökning
2016-11-16 PsycInfo Orphan AND
2016-11-17 Cinalh Orphan AND
2016-12-01 Cinalh Orphan AND
Peer reviewed
Publish date:
January 2006 - December 2016
Age groups:
Infant (1-23 months)
Child preschool (2-5 yrs),
Child (6-12 yrs), Adolesent (13-18 yrs)
2016-11-17 PUBMED Orphan AND Qualitative AND Care
Publication dates:
10 years
Languages: English Ages: Child-18 years
49 träffar 9 st 6 st 3 st 3 st
2016-11-18 Scopus Orphanage AND Qualitative AND Care
Pubyear 2006-2016 21 träffar 8 st 3 st 3 st 2 st
2016-11-18 Scopus Coping strategies AND Orphans AND Vulnerable children
Pubyear 2006-2016 7 träffar 2 st 1 st 1 st 0 st
2016-11-02 Scopus Orphan AND Qualitative
Pupyear 2006-2016 English
195 träffar 8 st 8 st 8 st 8 st
Totalt (inklusive dubbletter) 351 träffar 55 st 35 st 24 st 22 st
Totalt (exklusive dubbletter) 126 träffar 33 st 10 st 10 st 8 st
Bilaga 2: Granskningsprotokoll av kvalitativa studier
Poängsättning 0 1 2 3
Titel Författare
Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning (repeterbarhet
möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval (antal, beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God
Föräldralösa barn Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%
Bortfall med betydelse för resultat Analys saknas / Ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställningen besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc.)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik eller felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmer med resultatet (resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Maxpoäng: 44 p Grad I: 80 % Grad II: 70 % Grad III: 60 %
Bilaga 3: Artikelanalys
Författare År Tidskrift Land
Titel Syfte Metod och Urval Resultat Kvalitet
Cluver, L. &
I studien deltog föräldralösa barn, vårdgivare som jobbade med föräldralösa barn samt övrig vårdpersonal. Av barnen var 43%
var pojkar och 57% var flickor.
Medelåldern var 13.3 år. I 23% av fallen hade barnen förlorat sin mamma, 27% hade förlorat sin pappa och 20% hade förlorat båda föräldrarna.
23 stycken barn deltog i
semistrukturerade intervjuer som fokuserade på vad som påverkade deras glädje, sorg, ilska och copinstrategier. I intervjun användes öppna frågor.
I resultatet framkom flera faktorer som påverkar det emotionella, fysiska och psykiska välmåendet.
En huvudkategori som bidrog till mental ohälsa var
sorgereaktioner och ilska samt övergrepp och våld. Några faktorer som medverkade till god hälsa var att känna kärlek och tillhörighet till vårdgivare, bli, respekterad och accepterad samt skola och vänner.
Kvalitativ studie med photovoice och fokusgruppdisskutioner.För att möjlighet att skapa och diskutera bilder som ett sätt att dela sina åsikter, idéer och erfarenheter, och att spela in, reflektera, kritik, och vidta åtgärder på personliga och samhällsfrågor.
Det var sammanlagt 13 barn (mellan 12-18 år) som deltog i studien. Både pojkar och flickor.
Resultatet belyser barnens bilder där var och en fick prata om de positiva faktorer i deras liv, som till exempel barnens förhoppningar och drömmar.
Grupphemmet var en viktig skyddsfaktor.
Studien ger insikt i hur det är att vara ett barn, och att vara ett barn som är föräldralöst och lever med HIV. Barnens berättelser ger också inblickar i sina svårigheter.
Syftet med studien var att undersöka hur
Ugandiska ungdomar föräldralösa på
Kvalitativ studie med djupgående semi-strukturerade intervjuer. varje intervju tog ungefär 90-120 minuter samt att intervjuerna blev inspelade.
Insamling av data skedde under
Resultaten visade på att barnen hade emotionella svårigheter efter döden av sina föräldrar.
Termen "psykisk hälsa", kunde förknippas med faktorer som är god eller dålig psykisk hälsa och
Grad 1
of AIDS
2006 mellan januari till juni.
Inklusionskriterium för barnen som deltog i studien var 12-18 år, barnen hade förlorat en eller båda föräldrarna på grund av
insjuknande av AIDS, support av NGO, kunde prata engelska eller swahili och hade någon misstänkt kognitiv nedsättning.
de redovisade exemplen på dessa.
Generellt god psykisk hälsa fanns samband med socialt beteende som är kulturellt lämpligt. Psykisk ohälsa uppfattades som en form av galenskap och det var i samband med en förlust av grundläggande
livsförnödenheter, såsom tillgång till mat, utbildning eller skydd.
Sex ungdomar i åldrarna 14-16 år deltog i studien. Barnen bodde på ett privatägt barnhem och alla hade upplevelser från tidigare
problematiska familjeförhållanden.
En kvalitativ studie med blandad metod som bestod av kartläggning av det dagliga livet, fotografering som speglade deras situation samt diskussioner i mindre grupper rörande de två ovanstående insamlingsmetoderna.
I resultatet framkom att barnen hade blandade känslor rörande deras situation. En andel av barnen upplevde barnhemmet och personerna som bodde där som deras nya hem och nya familj. De hade skapat starka band till personal och övriga barn. Andra önskade att de kunde flytta tillbaka till sin biologiska familj där de kände samhörighet och kärlek.
Grad 1
Studien är av en kvalitativ design där de gjorde semistrukturerade intervjuer på 20 stycken barn som var mellan 12-18 år, både pojkar och flickor. Kriterierna var att barnen/ ungdomarna skulle vara föräldralösa och att ingen vuxen skulle finnas på barnhushållet där de bodde. Författarna använde sig av en tolk som pratade flytande engelska och det lokala språket (Rutooro).
Varje intervju varade mellan 40 minuter och 60 minuter.
Intervjuerna undersökte barns behov och vilket stöd de fått exempelvis familjer från samhället eller organisationer. Författarna
Resultat så var det det äldsta syskonet som fick vara
huvudansvarig och se till att det fanns mat och någonstans att bo för alla. Att det var viktigt för dem att kunna få utbildning för att hjälpa dem ur fattigdom.
Men att dem flesta inte hade råd att gå i skolan eftersom skolan krävde att man betalade skolavgifter, böcker, uniformer och skor.
Författarna skriver om att barnens känslomässiga behov kom i andra hand.
Barnen upplevde att stödet från omgivningen var betydelsefullt.
Grad 1
frågade även om deras
En långsiktig narrativ studie, uppdelad i 3 faser. Första fasen var att intervjua vårdgivarna ( 254 st.).
Den andra innehöll en undersökning av 1033 hushåll där författarna undersökte de ekonomiska och hälsomässiga konsekvenserna av att ta hand om AIDS-föräldralösa barn.
Tredje fasen, som denna studie tillhör, var att utforska föräldralösa vårdmodeller. Med fokus på institutionsvård.
Ett slumpmässigt urval gjordes, Där 80 barn deltog i intervjuerna.
Studien inkluderade barn äldre än sex år och 53% av barnen var föräldralösa.
Intervjuerna genomfördes separat på engelska och setswana. De varade i ungefär 15 minuter till 45 minuter och spelades in för datainsamling. Därefter analyserades innehållet i olika teman. Data avidentifieras.
Barnen berättar om komplexa relationer, och om tacksamhet.
De berättade om sina farhågor mot deras bostad, deras anhöriga och de andra barnen.
Deras berättelser beskriver flera styrkor och svagheter i den institutionella vårdmodellen. I resultatet delar de upp i huvudteman som har sammanställts från deras berättelser och ett citat från barnens berättelser för att representera varje tema.
En kvalitativ studie där de har gjort privata djupgående intervjuer med en del öppna frågor.
Intervjuerna gjordes med 18 pojkar som var mellan 14-19 år.
Inklusionskriterium var bland annat att dem var föräldralös och ha varit under statlig omsorg i minst 2 år.
Genomsnittstiden var 6 år som pojkarna hade bott på institution.
Exklutionskriter var om det hade försökt ta självmord eller någon gång varit psykotisk.
I resultatet beskriver pojkarna om förlust av familj var påfrestande och ville träffa sin familj igen. Att den sorgen påverkade deras välmående.
Men tack vare att institutionen gav en stöd, värme, beröm, rådgivning, uppmärksamhet och trodde på dem bidrog att dem kunde utvecklas och forma en positiv identitetsuppfattning om sig själva.
Grad 1
review behov de har, vilka känslor som finns djupintervjuer med 23 barn som förlorat båda sina föräldrar till HIV
= AIDS och bor på barnhem.
Barnen var mellan 8 till 17 år.
Pojkar och flickor.
Författarna intervjuade även 5 stycken av barnhemmet arbetare.
Intervjuerna genomfördes på mandarin och höll på i ungefär 1 timme och bandinspelade. När intervjuerna hölls mer som en konversation så kom inte alla frågor i samma ordning.
I resultatet tyckte de flesta barnen att levnadsvillkoren i barnhem var bättre än hur de hade levt efter att deras föräldrar hade dött.
Förbättringarna var bland annat stabil och förbättrad livsmiljö.
Samt barnen kände att personalen tog hand om dem, både fysiskt och psykiskt.
Dock finns det förbättringar, vissa barn kunde känna att det inte hade tillräckligt med frihet.
Grad 1