Endast artiklar som hade ett etiskt resonemang/etiskt godkännande inkluderades i denna studie, fanns det inte tydligt i studien kontrollerades tidskriftens publicerings-policy. Det innebär bland annat att alla som deltagit i studierna varit med frivilligt, vilket är en viktig aspekt enligt Helsingforsdeklarationen (2013). Enligt god forsk-ningssed får forskaren inte förvränga eller förfalska resultat (Codex, 2016). Som tidi-gare nämnt är författarnas kunskaper inom statistik tunna och det går därför inte säkerställa att resultaten ur artiklarna är korrekt analyserade, men författarna har gjort sitt yttersta för att inte förvränga eller förfalska resultat på grund av denna svaghet. Samtliga artiklar i studien är skrivna på engelska och då författarna inte har engelska som modersmål har det bidragit till svårigheter vid översättning och tolk-ning. Vilket innebär att risken för feltolkningar är stor (jfr Kjellström, 2012, s.86). För att kompensera de bristande kunskaperna inom engelskaspråket har engelsk-svenskt lexikon använts vid översättning och vid oklarheter har artiklarna diskuterats utifrån sammanhang. Författarna har strävat efter att alla studier som svarat mot syftet in-kluderats oberoende av egna värderingar och om resultatet ur studierna i fråga varit positiva eller negativa gentemot litteraturstudiens syfte. Om författarna inte varit överens rörande kvalitetsgranskning har detta tagits upp till diskussion tills ömsesi-dig förståelses uppnåtts.
Konklusion
Resultat i den genomförda litteraturstudien antyder att lågkolhydratkost kan ha ef-fekt vid viktnedgång men även förbättra personers hälsa i form av sänkt blodtryck, sänkt blodsockervärde, triglyceridnivåer och ökat HDL. Effekten av enbart föränd-rade kostvanor är dock sannolikt inte tillräckligt för många personer. I den kliniska verksamheten rekommenderas en kombination av kost- och motionsråd. Sjukskö-terskan bör anpassa omvårdnaden utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där patienten är i fokus och får berätta om tidigare erfarenheter, styrkor och svagheter för att sjuksköterskan enkelt ska kunna individanpassa behandlingen. För ett hållbart resultat bör sjuksköterskan planera uppföljning för att visa stöd men även för att följa upp hur eller om personen påverkats av kosthållningen och mäta blodtryck, blod-socker och blodfetter. Ytterligare forskning inom kosthållning rekommenderas för att undersöka långtidseffekterna.
Referenser
Aadland, E., & Robertson, L. (2012). Physical Activity Is Associated with Weight Loss and Increased Cardiorespiratory Fitness in Severely Obese Men and Women Under-going Lifestyle Treatment. Journal of Obesity, 2012, doi: 10.1155/2012/810594.
Aczel, A. (2002). Complete Business Statistics. (5. uppl.). United States of America:
McGraw-Hill/Irwin.
Astrup, A. (1999). Dietary approaches to reducing body weight. Baillière's Best Practice & Research. Clinical Endocrinology & Metabolism, 13(1), 109-120.
Avenell, A., Brown, T., McGee, M., Campbell, M., Grant, A., Broom, J., . . . Smith, W.
(2004). What interventions should we add to weight reducing diets in adults with obesity? A systematic review of randomized controlled trials of adding drug therapy, exercise, behaviour therapy or combinations of these interventions. Journal of Hu-man Nutrition and Dietetics, 17(4), 293-316.
* Bazzano, L., Hu, T., Reynolds, K., Yao, L., Bunol, C., Liu, Y., . . . He, J. (2014). Ef-fects of low-carbohydrate and low-fat diets: A randomized trial. Annals of Internal Medicine,161(5), 309-318.
* Bradley, U., Spence, M., Courtney, C., Mckinley, M., Ennis, C., Mccance, D., . . . Hunter, S. (2009). Low-fat versus low-carbohydrate weight reduction diets: Effects on weight loss, insulin resistance, and cardiovascular risk: A randomized control trial.
Diabetes, 58(12), 2741-2748.
Bray, G. (2012). Diet and exercise for weight loss. JAMA, 307(24), 2641-2642.
Brehm, B. J., Seeley, R. R., Daniels, S. A., & D’Alessio, D. (2003). A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbohydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 88(4), 1617-1623.
Brinkworth, G., Noakes, M., Buckley, J., Keogh, J., & Clifton, P. (2009). Long-term effects of a very-carbohydrate weight loss diet compared with an isocaloric low-fat diet after 12 mo. The American Journal of Clinical Nutrition, 90(1), 23-32.
Bueno, N., De Melo, I., De Oliveira, S., & Da Rocha-Ataide, T. (2013). Very-low-carbohydrate ketogenic diet v. low-fat diet for long-term weight loss: A meta-analysis of randomised controlled trials. The British Journal of Nutrition, 110(7), 1178-1187.
Centers for Disease Control and Prevention. (2015). Obesity is common, serious and costly. 20 maj, 2016, Centers for Disease Control and Prevention.
http://www.cdc.gov/obesity/data/adult.html
Cesare, D. M., Bentham, J., Stevens, G., Zhou, B., Danaei, G., Lu, Y., . . . Ezzati, M.
(2016). Trends in adult body-mass index in 200 countries from 1975 to 2014: A pooled analysis of 1698 population-based measurement studies with 19·2 million par-ticipants. Lancet (London, England), 387(10026), 1377-1396.
Cheng, H., & Furnham, A. (2013). Personality Traits, Education, Physical Exercise, and Childhood Neurological Function as Independent Predictors of Adult Obesi-ty. PLoS ONE, 8(11), doi:10.1371/journal.pone.0079586.
CODEX. (2016). Forskning som involverar människan. Hämtad 26 april, från Codex, http://www.codex.vr.se/forskningsmänniska.shtml.
Curioni, C. C., & Lourenço, P. M., (2005). Long-term weight loss after diet and exer-cise: A systematic review. International Journal of Obesity,29(10), 1168-1174.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande: I teori och praxis. Stock-holm: Natur & Kultur.
Delahanty, L., Pan, Q., Jablonski, K., Aroda, V., Watson, K., Bray, G., . . . Franks, P.
(2014). Effects of weight loss, weight cycling, and weight loss maintenance on diabe-tes incidence and change in cardiometabolic traits in the Diabediabe-tes Prevention Pro-gram. Diabetes Care, 37(10), 2738-2745.
Dong, H., Unosson, M., Wressle, E., & Marcusson, J. (2012). Health Consequences Associated with Being Overweight or Obese: A Swedish Population‐Based Study of 85‐Year‐Olds. Journal of the American Geriatrics Society, 60(2), 243-250.
Ekelund, U., Franks, P., Sharp, S., Brage, S., & Wareham, N. (2007). Increase in physical activity energy expenditure is associated with reduced metabolic risk inde-pendent of change in fatness and fitness. Diabetes Care, 30(8), 2101-2106.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014. Solna: Folk-hälsomyndigheten.
Foraker, R., Pennell, M., Sprangers, P., Vitolins, M., Degraffinreid, C., & Paskett, E.
(2014). Effect of a low-fat or low-carbohydrate weight-loss diet on markers of cardio-vascular risk among premenopausal women: A randomized trial. Journal of Women's Health, 23(8), 675-680.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: vär-dering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. utg.) Stockholm: Na-tur & KulNa-tur.
* Foster, G., Wyatt, H., Hill, J., McGuckin, B., Brill, C., Mohammed, B., . . . Klein, S.
(2003). A Randomized Trial of a Low-Carbohydrate Diet for Obesity. The New Eng-land Journal of Medicine, 348(21), 2082-2090.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg, Dags för uppsats: väg-ledning för litteraturbaserade examensarbeten (133-142). (2. uppl.). Lund: Student-litteratur.
Fuentes, D. L., Waggoner, A. D., Mohammed, B. S., Stein, R. I., Miller, B. V., Foster, G. D., … Davila-Roman, V. G. (2009). Effect of moderate diet-induced weight loss and weight regain on cardiovascular structure and function. Journal of the American College of Cardiology, 54(25), 2376-2381.
Guh, D. P., Zhang, W., Bansback, N., Amarsi, Z., Birmingham, C. L., & Anis, A. H.
(2009). The incidence of co-morbidities related to obesity and overweight: A system-atic review and meta-analysis. BMC Public Health, 9(1), 88.
* Haufe, S., Engeli, S., Kast, P., Böhnke, J., Utz, W., Haas, V., . . . Jordan, J. (2011).
Randomized comparison of reduced fat and reduced carbohydrate hypocaloric diets on intrahepatic fat in overweight and obese human subjects. Hepatology, 53(5), 1504-1514.
Helsingforsdeklarationen. (2013). WMA Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 22 april, 2016, från World Medical Association, http://wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson, Vetenskaplig teori och metod: till examination inom omvårdnad (s. 472-479). Lund: Studentlitteratur.
Hernandez, T., Sutherland, J., Wolfe, P., Allian-Sauer, M., Capell, W., Talley, N., & . . . Eckel, R. (2010). Lack of suppression of circulating free fatty acids and hypercholes-terolemia during weight loss on a high-fat, low-carbohydrate diet. American Journal of Clinical Nutrition, 91(3), 578-585.
Hu, T., Mills, K. T., Yao, L., Demanelis, K., Eloustaz, M., Yancy, W. S., & … Bazzano, L. A. (2012). Effects of Low-Carbohydrate Diets Versus Low-Fat Diets on Metabolic Risk Factors: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Clinical Trials. American Journal Of Epidemiology, 176(7) 44-54.
Institutionen för omvårdnad. (2015). Modell för omvårdnad [Broschyr]. Umeå:
Umeå universitet. Från
http://www.omvardnad.umu.se/digitalAssets/159/159156_omvrdnadsmodellen-slutversion-150220.pdf
Johns, D. J., Hartmann-Boyce, J., Jebb, S. A., & Aveyard, P. (2014). Diet or Exercise Interventions vs Combined Behavioral Weight Management Programs: A Systematic
Review and Meta-Analysis of Direct Comparisons. Journal Of The Academy Of Nu-trition & Dietetics, 114(10), 1557-1568.
Johnstone, A., Lobley, G., Horgan, G., Bremner, D., Fyfe, C., Morrice, P., & Duthie, G.
(2011). Effects of a high-protein, low-carbohydrate v. high-protein,
moderate-carbohydrate weight-loss diet on antioxidant status, endothelial markers and plasma indices of the cardiometabolic profile. British Journal of Nutrition,106(2), 282-291.
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson, Vetenskaplig teori och metod: till examination inom omvårdnad (s. 96-113). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson, Vetenskaplig teori och metod:
till examination inom omvårdnad (s. 70-92). Lund: Studentlitteratur.
Kolotkin, R. L., Meter, K., & Williams, G. R. (2001). Quality of life and obesity. Obe-sity reviews, 2(4), 219-229.
Kristensson-Uggla, B. (2014). Personfilosofi – filosofiska utgångspunkter för person-centrering inom hälso- och sjukvård. I I Ekman, Personperson-centrering inom hälso och sjukvård: Från filosofi till praktik. (21-68). Stockholm: Liber.
Livsmedelsverket. (2015). Dieter. 20 april. Från Livsmedelsverket, http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/dieter-och-viktnedgang1/dieter/
Livsmedelsverket. (2015). Dieter och viktnedgång. 20 april. Från Livsmedelsverket, http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/dieter-och-viktnedgang1/
Luscombe-Marsh, N., Noakes, M., Wittert, G., Keogh, J., Foster, P., & Clifton, P.
(2005). Carbohydrate-restricted diets high in either monounsaturated fat or protein are equally effective at promoting fat loss and improving blood lipids. The American Journal of Clinical Nutrition, 81(4), 762-772.
Mansoor, N., Vinknes, K.J., Vejerød, M.B., & Retterstøl, K. (2016). Effects of low-carbohydrate diets v. Low-fat diets on body weight and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomised controlled trials. British Journal Of Nutrition, 115(3), 466-479.
* Meckling, K. A., O’Sullivan, C., & Saari, D. (2004). Comparison of a Low-Fat Diet to a Low-Carbohydrate Diet on Weight Loss, Body Composition, and Risk Factors for Diabetes and Cardiovascular Disease in Free-Living, Overweight Men and Women.
The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 89(6), 2717-2723.
Monteiro, C. A., Moura, E. C., Conde, W. L., & Popkin, B. M. (2004). Socioeconomic status and obesity in adult populations of developing countries: a review. Bulletin of the World Health Organization, 82(12), 940–946.
* Noakes, M., Foster, P., Keogh, J., James, A., Mamo, J., & Clifton, P. (2006). Com-parison of isocaloric very low carbohydrate/high saturated fat and high carbohy-drate/low saturated fat diets on body composition and cardiovascular risk. Nutrition
& Metabolism, 3(1), 1743-1775.
Nordmann, A.J., Nordmann, A., Briel, M., Keller, U., Yancy, WS, Brehm, B.J., &
Bucher, H.C. (2006). Effects of low-carbohydrate vs low-fat diets on weight loss and cardiovascular risk factors: A meta-analysis of randomized controlled trials. Archives of Internal Medicine , 166(3), 285-293.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genom-föra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitte-ratur.
* Rushing, K., Stenhouse, A., Evans, M., Huffman, L., & Bowie, V. (2006). A low-carbohydrate diet versus a low-calorie diet: poor retention. Topics In Clinical Nutri-tion, 21(4), 251-259.
Sackner-Bernstein, J., Kanter, D., & Kaul, S. (2015). Dietary Intervention for Over-weight and Obese Adults: Comparison of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets. A Meta-Analysis. PloS One, 10(10), doi: 10,1371/journal.pone.0139817
SBU 2013:218. Mat vid fetma. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärde-ring.
SBU 2010:201. Mat vid diabetes. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvär-dering.
SBU 2002:160. Fetma: Problem och åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Shai, I., Schwarzfuchs, D., Henkin, Y., Shahar, D. R., Witkow, S., Greenberg, I., . . . Stampfer, M. J. (2008) Weight loss with a carbohydrate, Mediterranean, or low-fat diet. New England Journal of Medicine, 359(3), 229-241.
Shea, M., Houston, D., Nicklas, B., Messier, S., Davis, C., Miller, M., . . . Kritchevsky, S. (2010). The Effect of Randomization to Weight Loss on Total Mortality in Older Overweight and Obese Adults: The ADAPT Study. Journals of Gerontology Series A:
Biomedical Sciences and Medical Sciences, 65(5), 519-525.
Silventoinen, K., Rokholm, B., Kaprio, J., & Sorensen, T. I. A. (2009). The genetic and environmental influences on childhood obesity: a systematic review of twin and adoption studies. International Journal of Obesity, 34(1), 29-40.
Socialstyrelsen. (2008). Ärende avseende kostrådgivning till patienter med diabetes typ 2 och/eller övervikt. Hämtad 10 april, 2016, från Socialstyrelsen.
http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lcarende1.pdf
Speliotes, E. K., Willer, C. J., Berndt, S. I., Monda, K. L., Thorleifsson, G., Jackson, A.
U., . . . Loos, R. J. F. (2010). Association analyses of 249,796 individuals reveal eight-een new loci associated with body mass index. Nature Genetics, 42(11), 937–948.
Svensksjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stock-holm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
* Tay, J., Brinkworth, G., Noakes, M., Keogh, J., & Clifton, P. (2008). Metabolic ef-fects of weight loss on a very-low-carbohydrate diet compared with an isocaloric high-carbohydrate diet in abdominally obese subjects. Journal Of The American Col-lege of Cardiology, 51(1), 59-67.
Tay, J., Luscombe-Marsh, N.D., Thompson, C.h., Noakes, M., Buckley, J. D., Wittert, G. A., & … Brinkworth, G. D. (2015). Comparison of low- and high-carbohydrate diets for type 2 diabetes management: a randomized trial. American Journal Of Clinical Nutrition. 102(4), 780-790.
Tod, M. A., & Lacey, A. (2004). Overweight and obesity: Helping clients to take ac-tion. British Journal of Community Nursing, 9(2), 59-66.
Vetenskapsrådet. (2016). Etikriktlinjer. Hämtad 15 april 2016, från Vetenskapsrådet, http://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/forutsattningarforansokningar ochbidrag/etikriktlinjer.4.29b9c5ae1268d01cd5c8000955.html
Volek, J. S., Phinney, S. D., Forsythe, C. E., Quann, E. E., Wood, R. J., Puglisi, M. J., . . . Feinman, R. D. (2009). Carbohydrate Restriction has a More Favorable Impact on the Metabolic Syndrome than a Low Fat Diet. Lipids, 44(4), 297-309.
Wallengren, C. & Henricson, M. Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson, Vetenskaplig teori och metod: till examination inom omvårdnad (s. 482-496). Lund: Studentlitteratur.
Wardle, J., & Griffith, J. (2001). Socioeconomic status and weight control practices in British adults. Journal of epidemiology and community health,55(3), 185-190.
Wiklund-Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis.
Stockholm: Natur & kultur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Williams, G., Grow, V., Freedman, Z., Ryan, R., Deci, E., & Geen, Russell. (1996). Mo-tivational Predictors of Weight Loss and Weight-Loss Maintenance. Journal of Per-sonality and Social Psychology, 70(1), 115-126.
Wing, R., Lang, W., Wadden, T., Safford, M., Knowler, W., Bertoni, A., &
…Wagenknecht, L. (2011). Benefits of modest weight loss in improving cardiovascular risk factors in overweight and obese individuals with type 2 diabetes. Diabetes care, 34(7), 1481-1486.
World Health Organization. (2015) Obesity and overweight. Hämtad 4 april, 2016, från World Health
Organiza-tion,http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/
Yan, L., Daviglus, M., Liu, K., Pirzada, A., Garside, D., Schiffer, L., . . . Greenland, P.
(2004). BMI and Health-Related Quality of Life in Adults 65 Years and Ol-der. Obesity Research, 12(1), 69-76.
Östlundh. L. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg, Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (57-79). (2. uppl.). Lund: Stu-dentlitteratur.
Bilaga 1- Bedömningsmall med ursprung från Olsson och Sörensen (2012, s.284)
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat =3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej
accepta-bel
Låg Medel God
Bortfall Ej angivet Låg Medel God
Bortfall med betydelse för resultatet Analys sak-nas/Ja
Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig Statistisk analys (beräkningar, metoder,
signi-fikans)
Saknas Mindre bra Bra
Cofounders Ej
kontrolle-rat
Kontrollerat
Tolkning av resultatet Ej
accepta-bel
Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Otydlig Medel Tydlig
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överenstämmelse med resultatet (resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas
Låg Medel Hög
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 44p) P P P P
Grad I:>80 % Grad II:>70 % Grad III:>60 %
Titel:
Författare:
Bilaga 2- Söktabell
Databaser Sökord Avgränsningar Träffar 1* 2** 3*** 4****
Pubmed (weight loss) AND (obesity, diet therapy*)
Pubmed Weight loss Obesity*
Adult
Low carbohydrate comparison
Filter 2000-2016 160
45 40 24 1 1
PubMed Low carbohydrate High carbohydrate Bodycomposition Cardiovascular risk Diets
High saturated fat
Filter 2000-2016 1195
182
Filter 2000-2016 450
11 9 3 1 1
Filter 2000-2016 145
126
* = Titel överensstämmer med litteraturstudiens syfte, ** = Abstrakt stämmer överens med syftet,*** = Hel artikel svarar på syftet, **** = Valda artiklar till resultat.
Bilaga 3 - översiktstabell
Författare,
år, Land Titel Syfte Metod: Design, urval, analys Bortfall Resultat
Kvali-tet
Urval: 148 män och kvinnor i åldern 22 -75 med ett BMI mellan 30-45 deltog i studien som pågick under 12månader.
Kosthållningar:
Låg-kolhydrat: <40g/dag kolhydrat.
Låg-fett: 30% av dagligt intag från totalt fett (<7% från mättat fett), 55%
kolhydrat.
Ingen av grupperna hade kaloribegräns-ning
Både grupperna fick samma råd om fibrer (25g/dag) och även om fetter då man rekommendera enkel-omättat fett och att man minskar intaget av transfet-ter.
Viktnedgången var signifikant större i låg-kolhydratgruppen än i låg-fett gruppen vid 3,6 och 12 månader.
Midjemåttet minskade signifikant i båda grupperna men större i låg-kolhydratgruppen vid 3 och 6 måna-der.
HDL kolesterol minskade signifikant mer i kolhydratgruppen än låg-fettgruppen.
Blodtrycket ändrades inte i någon av grupperna.
Urval: 170män och kvinnor i åldern 33-55 med övervikt och fetma deltog i stu-dien som pågick under 6månader.
Kosthållning:
Lågkolhydratkost: max 90g kolhydra-ter/dag, 0.8g protein/ kilokroppsvikt och minst 30% fett.
Lågfettkost: max 20% fett/dag, 0.8g protein/ kilokroppsvikt och resten kol-hydrat. Deltagarna fick individanpassad mängd kcal per dag med ett minimum på 1200kcal per dag, för att säkerställa viktminskning.
Vikt, BMI, midjemått och blodsocker minskade signifikant i grupperna men ingen signifikans mellan grupperna.
Kolesterolet minskade signifikant i LF gruppen men ej i LC gruppen. Ingen signifikans mellan grupperna.
Triglycerider minskade signifikant i LC gruppen men inte i LF gruppen, ingen signifikans mellan grupperna.
Medel Grad II
Författare,
år, Land Titel Syfte Metod: Design, urval, analys Bortfall Resultat Kvalitet
Bradley, U.,
Urval: 27 män och kvinnor i åldern 28-51 med övervikt och fetma deltog i stu-dien som pågick under 8 veckor.
Kosthållning:
Lågfett = 20% fett och 60% kolhydra-ter
Lågkolhydrat = 60% fett och 20%
kolhydrater.
Alla deltagare hade ett kaloriunderskott på 500kcal per dag. kroppsvik-ten, BMI, midjemått, blodtryck i båda grupperna men ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Blodsockret minskade inte signifikant, inte heller signifikant mellan grupperna. Totalt kolesterol hade signifikant minskning i LF men inte i LC, ingen signifikans mellan grupperna.
Genomsnittliga viktminskningen från start var lika i båda grupper. Det var inte heller någon signifikant skillnad mellan grupper-na i midjemått eller %kroppsfett. Båda grupperna minskade jämfört med bas-linje.
Urval: 122 män och kvinnor i ålder 18-65 år med bukfetma deltog i studien som pågick under 24 veckor.
Kosthållning:
VLCHF: 4% kolhydrat, 35% protein, 61% fett (20% mättat fett) av dagligt intag. <20 g kolhydrat 8:a veckor, sen
<40 g.
HCLF: 46% kolhydrat, 24% protein, 30% fett (<8% mättat fett) av dagligt intag. Mättat fett <10 g/dag.
Viktminskningen var likvärdig i båda grup-perna. Blodtryck,
blodsocker-värde minskade i båda i båda grupperna.
Hög Grad I
Författare,
år, Land Titel Syfte Metod: Design, urval, analys Bortfall Resultat Kvalitet
Noakes, M.,
Urval: 90män och 28 kvinnor deltog i studien som pågick under 12 veckor.
Kosthåll-ning:(Kolhydrat:Fett:Protein;%mättatfe tt)
VLCARB: (4:61:35; 20%) VLF: (70:10:20; 3%
Studien började med 8 veckor av inten-siv viktnedgång och därefter 4 veckor jämnvikt. De olika kosthållningarna hade olika sammansättningar med % kolhyd-rat, fett och protein. Alla hade 30 % energirestriktion utifrån basalbehovet under de första 8 veckorna de följande 4 veckorna var energibegränsningarna efter uträknat behov.
Bortfall: 23st Resultatet är baserat på 67 deltagare (24-22).
Signifikant minskning av vikten i båda grupperna, ingen signifikant skillnad mel-lan grupperna.
Ingen signifikant minskning av blodsocker, blodtryck
och totalkolesterol, ingen signifikant minskning mellan grupperna.
Medel
Urval: 108 män och kvinnor i åldern 21-70 med ett BMI över 30 deltog i studien som pågick under 21 veckor.
Kosthållningar:
Grupp A = Lågfett/lågkalori diet, 1100kalorier per dag, 55% kolhydrater, 15% protein och 30% fett.
Grupp B = 20g kolhydrater med inga restriktioner gällande kalorier, fett eller protein.
Båda grupperna minskade signifikant i vikt och blodtryck, men det fanns ingen signifikans mellan grupperna.
Medel Grad II
Författare,
år, Land Titel Syfte Metod: Design, urval, analys Bortfall Resultat Kvalitet
Foster, G.,
Urval: 63 män och kvinnor i åldern 34-53 deltog, studien pågick 1 år.
Kosthållning:
LC gruppen: Första 2 veckorna var kolhydratintaget <20g/dag för att sen gradvis öka tills målvikten var nådd.
LF/lågkalori: 1200-1500 kcal/dag för kvinnor, 1500-1800kcal/dag för män.
60% kolhydrat, 25% fett, 15% protein.
Bortfall: 26st Resultatet är baserat på 37 deltagare (20-17).
Lågkolhydratkost hade signifikant större effekt på viktnedgång i upp till 6 månader.
Efter 1 år var det ingen signifikant skillnad mellan grupperna.
Systoliskt blodtryck hade ingen signifikant skillnad i någon av grupperna. Diastoliska trycket minskade i både grupperna utan signifikant skillnad. Ingen signifikans mel-lan grupperna i totalt kolesterol. Signifi-kanta minskningar i triglycerider i LC gruppen, ingen signifikans mellan grup-perna
Urval: 40 män och kvinnor i åldern 27-61 med ett BMI över 25 deltog i studien som pågick under 10 veckor.
Kosthållning:
LC gruppen: var begränsade till 50-70g kolhydrater per dag.
LF gruppen: skulle inta samma mängd Kcal per dag som LC gruppen. De skulle eliminera intaget av hög-fett produkter och byta ut dessa mot produkter utan fett eller lågfetthalt.
Båda grupperna skulle välja magra kött-produkter. Varje vecka fick de lektioner i lämpliga matvanor.
Bortfall: 9 st.
Resultatet är baserad på 31 deltagare.
Viktminskningen var likvärdig i båda grup-perna. BMI, blodtryck minskade i båda grupperna. Totalkolesterol minskade signi-fikant i LF gruppen.
Hög Grad I
Bilaga 4 - Resultattabell
Författare Syfte
Tay et al., 2008
Att jämföra effekten av väldigt lågkolhyd-ratkost jämfört med lågfettkost på viktned-gång och risken för hjärt- och kärlsjukdo-mar bland personer med bukfetma.
Att jämföra effekten av väldigt lågkolhyd-ratkost jämfört med lågfettkost på viktned-gång och risken för hjärt- och kärlsjukdo-mar bland personer med bukfetma.