Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning (Vetenskapsrådet 2017) har under hela processen med studien legat som grund för de etiska diskussioner och dilemman som uppstått. Forskningsetiska överväganden är enligt Kalman & Lövgren (2012) viktiga att ta hänsyn till i anslutning till och under en pågående forskning. Att ställas inför etiska dilemman är inte ovanligt och under vår uppsatsprocess ställdes vi inför flera sådana som vi fick ta ställning till. Initialt när vi valde sugardating som forskningsfråga var vi fast beslutna om att genom fokusgrupper intervjua ungdomar i

gymnasieålder (15-19) då den kunskap vi hade om ämnet var att ungdomar var en utsatt grupp som riskerade att hamna i sugardating sammanhang. I enlighet med Källström och Andersson Bruck (2017) fick vi då noggrant reflektera över nyttan kontra skadan som forskning om sugardating med barn kan innebära. Vi ansåg att ämnet var viktigt att undersöka med barn men samtidigt insåg vi att ämnets karaktär kunde göra skada på olika sätt. Vi funderade över den gråzon som sugardating innebär då det idag anses befinna sig i ett gränsland mellan vanlig dating och sexköp. Vad skulle hända om ungdomar i fokusgrupper porträtterade fenomenet som något positivt? Skulle det riskera att skapa en nyfikenhet bland några av barnen och leda dem till att söka sig till sugardatingplattformar? Hur skulle vi som forskare agera ifall det under intervjuerna kom fram att någon faktiskt är en sugarbabe eller toyboy? Vi insåg att vi inte hade den kunskapen eller förberedelsen att agera ifall något sådant hade uppkommit och vi var inte villiga att i så fall bara låta det vara. Av den anledningen valde vi att istället fokusera på unga i åldrarna 18-25 år då vi ansåg att dessa skulle ha en annan beredskap att samtala kring ämnet än barn (ibid) samt att det skulle kunna minska den maktobalans som åldern kan medföra.

Även om vi slutligen valde att intervjua individer som i lagens mening är myndiga så visste vi att ämnet fortfarande var av känslig karaktär. Eftersom vi i förväg inte visste något om

deltagarnas eventuella erfarenheter gällande sugardating försökte vi förbereda oss på hur vi som forskare skulle agera ifall deltagarna skulle berätta något känsligt eller bli känslosamma. En grundpelare inom etiken om forskning är att inte utsätta någon för skada (Svedmark 2017) och vår strävan var att vara så förberedda som möjligt ifall vårt ämne skulle bli smärtsamt för deltagarna. Vår förberedelse innebar bland annat att ta reda på vilka instanser som kan hjälpa personer som lider av att delta i sugardating. Eftersom sugardating i sig är ett nytt fenomen fick vi ta det som låg närmast - det som faller inom sex mot ersättning. I dag är det

frivilligorganisationer. Utöver att kunna förmedla deltagarna vidare till hjälp strävade vi efter att som forskare utföra intervjuerna på ett empatiskt sätt (ibid).

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:140) gör gällande att man inför forskning ska ha givit deltagarna nödvändig information och få ett informerat samtycke. Vi har utgått ifrån Vetenskapsrådets (2017) fyra grundprinciper gällande

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet berör deltagarnas rätt att få tillgång till den samtliga information som rör deras deltagande i studien (Vetenskapsrådet 2017). För att möta det kravet utformades i

början av studien en annons och ett informationsbrev parallellt, där annonsen var tänkt som ett dragplåster med en mer lättsam och lockande text som kort beskrev fenomenet sugardating och studiens syfte. De individer som sedan kontaktade oss av nyfikenhet om att delta i studien fick sedan ta del av det utformade informationsbrevet. I detta fanns vidare information om våra ambitioner med studien, deltagarnas syfte med deras medverkan samt deltagarnas rättigheter att när som helst avbryta sitt deltagande i studien. Här framställdes en tydlighet med att ett avhopp från studien inte skulle komma att innebära några konsekvenser för deltagaren. Med stöd av Kvale och Brinkmann (2014) och Vetenskapsrådet (2017) medför valet av kvalitativa intervjuer att vi efter att ha mött informationskravet hade möjlighet till att möta samtyckeskravet. Det innebär att deltagarna utöver att ha blivit informerade om studien och det som hör till hade möjlighet till att lämna ett informerat samtycke (se Bilaga 3). Vi fick fyra skriftliga samtycken och tre muntliga med de som intervjuades per messengersamtal. Vi informerade även deltagarna om att de när som helst kunde ta tillbaka samtycket. Vidare informerades deltagarna om konfidentialitetskravet, vilket rör individens anonymitet och behandling av de uppgifter denne har lämnat (ibid). Vetenskapsrådet (2017) skriver att de som väljer att delta i en studie inte ska kunna identifieras av utomstående och de insamlade

uppgifterna som deltagarna lämnat ska noggrant skyddas. För att säkerställa konfidentialitet har samtliga av intervjupersonerna i uppsatsen anonymiserats och redovisats med fingerade namn i studiens avsnitt Resultat och analys. De inspelade intervjuerna har endast författarna av den här uppsatsen tagit del av och raderades från mobilerna direkt efter att transkribering avslutats för att värna om deltagarnas integritet. Detta informerade vi deltagarna om både i informationsbrevet samt muntligt vid intervjutillfället.

I enlighet med nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017) var vi noggranna med att informera deltagarna om att de uppgifter som samlades in under studien endast skulle användas för forskning i form av vår C-uppsats.

Vid studiens slut har samtliga av våra intervjudeltagare fått möjlighet att själva ta del av det som skrivits i denna uppsats.