Kränkningar på nätet kan som andra kränkningar ske på olika sätt och på olika platser. Det finns en mängd olika sätt att utsätta andra via nätet. Forskaren Robert Slonje2 delar upp kränkningar på nätet i sju huvudtyper:
t
Använda mobiltelefon för att skicka kränkande text eller bild.t
Ta bilder eller filma en person för att använda i kränkande syfte, antingen genom att ta dessa i smyg eller använda befintliga bilder i ett sammanhang där de blir kränkande.t
Ringa kränkande eller tysta telefonsamtal.t
Skicka kränkande e-post, antingen genom att hota eller håna en person eller genom att sprida information som inte var tänkt att spridas.t
Kränka någon i en chatt.t
Använda direktsamtal för att kränka någon.1 Skolverket, 2011.
2 Slonje, 2011.
10. VAD ÄR SÄRSKILT MED KRÄNKNINGAR PÅ NÄTET? 155
t
Skriva eller ladda upp något på en webbplats i syfte att kränka någon, till exempel lägga ut information på ett kränkande sätt eller i ovanliga fall, skapa en webbplats i syfte att kränka någon.Kommunikation med fördröjning
Barn- och ungdomsforskarna Julian Dooley, Jacek Pyzalski och Donna Cross menar att eftersom den största delen av kränkningarna på nätet är textbaserade, är det fortfarande oklart om den som blir utsatt och den som utsätter andra uppfattar kränkningarna på nätet på samma sätt som utanför nätet.3 Det finns mycket forskning som visar att vi uppfattar datormedierade samtal annorlunda än traditionella samtal.
Forskning har också kunnat visa att vi uppför oss delvis annorlunda vid konversationer som sker via datorn. De här skillnaderna beror inte bara på att vi inte ser varandra i ögonen, det finns andra orsaker också. Exempelvis kommer reaktionerna lite senare när kommunikationen sker via nätet, vilket påverkar hur vi samtalar. Psykologen John Suler kallar det för nätets asynkronitet – att kommunikationen inte sker samtidigt.4 Denna asynkronitet gör att reaktionen på en handling kan fördröjas jämfört med kommunikation i rummet. Om kommunikationen sker i ett forum kan det dröja dagar innan reaktionen kom-mer, men även i ett direktare samtal som en chatt kan det gå några sekunder eller delar av sekunder innan reaktionen från den andra parten kommer.
Anonymiteten är inte alltid anonym
Det har gjorts försök att definiera mobbning på nätet genom att beskriva vad som skiljer den från mobbning i skolan. Bland annat listar juristen Shaheen Shariff tre karaktäristiska drag: anonymiteten, den oändliga publiken och det eviga avtrycket.5 Men det finns kritik mot detta sätt att söka särskiljande drag.
Kritiken kan sammanfattas med att beskrivningarna bara tar fasta på ytliga skillnader.
Pedagogerna Elza Dunkels, Gun-Marie Frånberg och Camilla Hällgren menar att det är möjligt att problematisera alla dessa särdrag ytterligare.6 Anony-mitet på nätet är inte så vanligt som det var när vi först började använda inter-net i mitten på 1990-talet. Många av dagens mötesplatser är tvärtom transpa-renta, Facebook till exempel. De inblandade är alltså inte anonyma för varandra bara för de inte kan se varandra i ögonen. Dessutom är det inte per automatik intressant att vara anonym för den som är ute efter att kränka någon; mobbning i skolan sker oftast mellan personer som redan har någon typ av relation.
Enligt Kris Varjas m.fl.7 betonade ofta den tidiga forskningen om mobb-ning på nätet just anonymiteten som drivkraft, medan deras egen studie visade att det i mycket högre utsträckning handlade om inre drivkrafter hos den som utsätter andra för mobbning. Dessa inre drivkrafter väger alltså tyngre än de yttre förutsättningarna. Aktörernas önskan att vara elaka, hämnas eller roa sig
3 Dooley, Pyzalski & Cross, 2009.
4 Suler, 2004.
5 Shariff, 2008.
6 Dunkels, Frånberg & Hällgren, 2011.
7 Varjas med flera, 2010.
156 KRÄNKNINGAR I SKOLAN
på någon annans bekostnad är enligt denna studie en kraftfullare motivation än vad nätets olika erbjudanden är, till exempel möjligheten att vara anonym.
Mobbning på nätet innebär upprepningar och nya maktrelationer Den traditionella definitionen av mobbning inbegriper att handlingarna upp-repas. Hur ser då upprepning ut när det gäller kränkningar på nätet? En studie från 2009, där en forskargrupp undersökte kränkningar på nätet och depressiva symtom bland schweiziska och australienska tonåringar, visade att en handling som utförs en enda gång på nätet i en mening kan vara upprepad genom att till exempel en film sprids och kan ses upprepade gånger.8 En film som är tänkt att skada någon läggs ut vid ett enda tillfälle, men kan ses av andra upprepade gånger, varför kriteriet upprepning snabbt är uppfyllt.
På samma sätt menar forskargruppen att maktrelationerna ser annorlunda ut på nätet än de gör i skolan. Att någon är stor och stark eller blyg och tillbakadra-gen spelar mindre roll på nätet än i skolan, vilket dock inte betyder att personliga egenskaper är oviktiga på nätet. Andra forskare menar att det finns mycket som tyder på att maktrelationer inte suddas ut på nätet.9 Däremot kan andra egenska-per och kunskaegenska-per ge makt på nätet, till exempel kan tekniska kunskaegenska-per ge en person som kränker andra möjlighet att förbli anonym även på en mötesplats där man normalt vet vem den andra är, vilket skulle kunna ge denne ett övertag.
Svenska barn har stor vana vid internet
I Sverige har större delen av befolkningen haft tillgång till internet sedan mitten av 1990-talet.10 Det gör Sverige till ett av de uppkopplings- och datortätaste län-derna i världen. Det avspeglar sig bland annat i att svenska barn enligt en svensk studie från 2011 är utsatta för fler risker på nätet än barn i länder där man inte har samma tillgång.11
Medievanorna i Sverige uppvisar en tydlig stabilitet – de senaste 30 åren har antalet minuter vi ägnar åt medier inte förändrats.12 Däremot har framför allt unga bytt ut vissa av dessa medier mot andra. Skolbarn och äldre ungdomar använder fortfarande traditionella medier mer än internet. Läsningen har mins-kat, men det är framför allt läsning av facklitteratur och skolböcker som står för den minskningen medan läsning för nöjes skull är oförändrad.
Tidig oro för mobbning på nätet i skolan
Skolan har trots internets stora genomslag stått relativt opåverkad av det under det första decenniet av massanvändning.13 Oro för tekniken och det okända som tekniken medför har varit en central del av många försök att förklara detta.14 En oro för mobbning via de nya kanalerna spreds tidigt i den ännu inte uppkopp-lade skolan.
8 Dooley, Pyzalski & Cross, 2009.
9 Brandtzæg med flera, 2009.
10 Findahl, 2009.
11 Feilitzen von, Findahl & Dunkels, 2011.
12 Findahl, 2012.
13 Åkerlund, 2011; Löfving, 2012; Rask, 2006.
14 Papert, 1994.
10. VAD ÄR SÄRSKILT MED KRÄNKNINGAR PÅ NÄTET? 157
Lärare berättade om konflikter som startat på fritiden och som följde med barnen in i skolan. Det var konflikter som uppstått på digitala mötesplatser och många skolor sökte sig till tekniska lösningar på problemen, eftersom själva tek-niken sågs som roten till det onda. Exempelvis påpekar pedagogerna Ann-Britt Enochsson och Fredrik Ohlin i en artikel i Pedagogiska Magasinet från 2004 att många skolor hindrade tillgången till Lunarstorm, den stora svenska mötesplat-sen 2000–2010.15 Ofta installerades den typen av tekniska hinder med hänvis-ning till att kränkhänvis-ningar skedde på mötesplatserna och att det därför inte var lämpligt att skolan tillhandahöll tillgång till dem. Men det som hände i skolan hände också på fritiden.
Farorna i fokus för forskningen
Medierapporteringen om ungas internetanvändning under de första 15 åren handlade ofta om farorna. Medievetaren Elisabeth Stacey påpekade 2009 att de tidigaste studierna av mobbning på nätet ofta var anekdotiska, byggde på enskilda händelser och speglade en skräck för det okända snarare än en veten-skaplig förståelse av fenomenet.16 Det uppstod på så sätt en form av berättelse om nätets faror som många tyckte var trovärdig. I detta samtalsklimat började så småningom begreppet ”nätmobbning” användas.
För att förstå hur bilden av mobbning på nätet formats är det viktigt att först förstå begreppet mediepaniker, något som flera forskare har skrivit om.17 Mediepaniker är ett uttryck som används för att beskriva en allmän stämning som uppstår under en period strax efter att ett nytt medium eller ny teknik har blivit tillgänglig. Dessa perioder kännetecknas av känslomässiga reaktioner på de nya medierna. Forskning har visat att vi har svårt att ta till oss ny teknik utan att först gå igenom en period av mer eller mindre panikartade reaktioner. Det som skapade panik i en generation blir respekterat i nästa.18
Den amerikanska multimediaforskaren Adam Thierer tror att eftersom den tekniska utvecklingen är så snabb kan vi i framtiden få se en rad minipaniker – korta och snabbt övergående panikutbrott – snarare än stora, överväldigande paniker.19 Om den teorin stämmer kan det också bero på att fler och fler känner till begrepp som mediepaniker och förmår relatera sin egen oro till videovålds-debatten och liknande tidigare diskussioner. Det skulle kunna leda till att fler kan tänka rationellt snarare än känslomässigt om nya mediers påverkan på unga.
Om mediepaniker är ett återkommande tema så snart ny teknik införs, skulle man kunna tänka att det är så det alltid kommer att vara och att det inte finns så mycket att sätta emot. Det är också möjligt att argumentera för att det handlar om försiktighet snarare än något annat; man värjer sig mot att hoppa på varje ny trend och vill skydda barnen innan man avgjort om det nya är bra. Mot detta argumenterar Thierer att dessa ständiga panikutbrott riskerar att skapa farliga spänningar i samhället. Att vänja sig vid att det alltid är något som anses farligt gör att paniken kan bli norm och man får en sorts uttröttningseffekt. Det skulle i värsta fall kunna leda till att samhället ignorerar allvarliga risker.
15 Enochsson & Ohlin, 2004.
16 Stacey, 2009.
17 Drotner, 1999.
18 Thierer, 2012; Drottner, 1999; Shariff, 2008.
19 Thierer, 2012.
158 KRÄNKNINGAR I SKOLAN
Hur vanligt är mobbning på nätet?
Studien Mobbning och kränkningar på nätet – omfattning och effekter av skolans insatser i denna antologi visade att 1 procent av eleverna var utsatta för mobb-ning på nätet och 2,8 procent var utsatta för kränkmobb-ningar på nätet.20 Det är betydligt lägre siffror än vad som rapporterats i media. Där har rapporteringen varit omfattande och inriktad på spektakulära händelser, vilket kan ha medfört att många fått uppfattningen om en flodvåg av mobbning på nätet.
Fler flickor blir utsatta för oönskade sexuella kontakter på nätet medan färre pojkar råkar ut för detta. En grupp norska forskare menar att traditionella makt-relationer i stor utsträckning är de samma på nätet som i samhället i övrigt.21
Det spelar också roll var på nätet man befinner sig. På många mötesplatser idag uppger användarna hela sitt namn, exempelvis på Facebook, medan det var vanligare förr att man hittade på ett alias eller smeknamn, som det var på Lunarstorm. Bland annat har de norska forskarna visat att anonymitet oftare leder till mobbning på nätet. I deras studie blev det tydligt att flickor är mer utsatta för mobbning på nätet i miljöer där man normalt använder alias istället för sitt vanliga namn.
Kränkningar på nätet tycks vara mer utbrett i Sverige än i EU-länderna i snitt, enligt en svensk forskargrupp från 2011.22 Den norska studien visar att de som använder internet varje dag riskerar att bli mer utsatta för kränkningar på nätet än de som använder nätet mindre ofta.23 Förekomsten av kränkningar på nätet kan också ha att göra med graden av övervakning från de vuxnas sida.
Sverige har internationellt sett mycket liten användning av tekniska hjälpme-del bland föräldrar för att övervaka sina barn, och det kan vara ytterligare en förklaring till att svenska barn är mer utsatta för risker på nätet än europeiska barn i genomsnitt. Mot detta talar medievetarna Andrea Duerager och Sonia Livingstones rapport från 2012.24 Där slår man fast att föräldraövervakning inte har någon positiv effekt på barns säkerhet.
Upplevelsen olika stark i olika åldrar
Samma studie som visade att kränkningar på nätet är vanligare i Sverige än i andra europeiska länder ställde frågan: Hur upprörd blev du den senaste gången när någon uppträdde sårande eller elakt mot dig på internet? Det visade sig att det fanns påtagliga skillnader mellan olika åldersgrupper. 9–10-åringar var de som reagerat minst, totalt 4 procent blev upprörda. I gruppen 11–12-åringar blev 13 procent upprörda, därefter minskar det något för varje åldersgrupp:
9 procent av 13–14-åringar och 8 procent av 15–16-åringar.25
Elever i årskurs 8 och 9 var mest utsatta och de var minst villiga att invol-vera lärare och föräldrar när något inträffade.26 Ofta berodde detta på att de var rädda att de vuxna skulle hindra deras tillgång till nätet om de fick veta vad som pågick. Även bland mobbningsforskarna Cassidy, Jackson och Browns
infor-20 Skolverket, infor-2011.
21 Brandtzæg, Staksrud, Hagen & Wold, 2009.
22 Feilitzen von, Findahl & Dunkels, 2011.
23 Brandtzæg, Staksrud, Hagen & Wold, 2009 24 Duerager & Livingstone, 2012.
25 von Feilitzen, Findahl & Dunkels, 2011.
26 Stacey, 2009.
10. VAD ÄR SÄRSKILT MED KRÄNKNINGAR PÅ NÄTET? 159
manter ville 25 procent inte berätta för någon vuxen.27 Dels handlade det om oro för att andra elever skulle få veta att de skvallrat på någon och att de inte hade förtroende för skolans förmåga att lösa problemet, dels handlade det om oro för att bli avstängda från internetanvändning.
Det tycks uppstå en signifikant topp när det gäller kränkningar via mobilte-lefon i 14-årsåldern, enligt en studie från 2009.28 Forskarna förklarar det med att i den åldern är vanligt att man börjar intressera sig för romantiska relationer.
Forskarna bakom studien resonerar också om en möjlig utjämning av könsskill-naderna när det gäller indirekt mobbning.
I studien framkom att ett betydande antal av dem som blivit utsatta kände sig starka nog att säga att attackerna inte påverkade dem. Särskilt framträdande var detta när det gäller kränkningar på nätet. Här kan man resonera om möjliga förklaringar. För det första kan det avstånd mellan personer som kännetecknar datormedierad kommunikation vara en orsak; det kan för en del av dem som utsätts vara lättare att ignorera kränkningar på nätet, eftersom de inte är nära den som kränker. För det andra kan personlighetsdrag hos den som utsätts ha betydelse; det finns en del som har lättare att skaka av sig angrepp än andra.
Forskarna genomförde en studie där informanterna fick välja mellan olika käns-louttryck för att beskriva hur de upplevde olika typer av mobbning, alltså både på nätet och fysisk och psykisk mobbning utanför nätet. Att den utsatta känner sig generad var vanligt vid direkt, fysisk mobbning, men nämndes knappast alls vid mobbning på nätet. Mobbning via mobiltelefon tycktes inte skapa lika mycket känslor av ensamhet som andra typer av mobbning. Ilska är däremot en känsla som förekom vid alla typer av mobbning.
Uppfattar inte alla kränkningar som mobbning
I intervjuerna som genomfördes i samband med Skolverkets utvärdering29 frågar intervjuaren om eleverna har hört om någon som blivit mobbad på nätet eller via sms:
Elev 1: Fast det är typ att man säger dumma saker.
Elev 2: Det är inte mobbad, bara, om man är ovänner då kan man liksom ...
De här eleverna ger uttryck för något som dyker upp i flera intervjuer; att det som intervjuaren frågar om inte är mobbning. Denna uppfattning finns också beskriven i studier om mobbning på nätet från de senaste åren. Bland annat kunde pedagogen Danielle Law och hennes kollegor30 se att aktörerna i mobb-ningsincidenter på nätet såg sig själva som individer inblandade i aggressiva aktiviteter på nätet snarare än som ”mobbare”, ”offer” och ”passiv publik”. De kunde exempelvis säga att de var med och skickade elaka meddelanden, de la ut pinsamma bilder på andra och liknande. Däremot kallade de inte dessa aktivite-ter för mobbning, vare sig de var de som utsatte eller de som blev utsatta.
27 Cassidy, Jackson & Brown, 2009.
28 Ortega med flera, 2009.
29 När inte annat anges är intervjuerna som citeras i detta kapitel genomförda i samband med Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning. Skolverket, 2011.
30 Law med flera, 2012.
160 KRÄNKNINGAR I SKOLAN
Lättare slå tillbaka på nätet
Law menar att en möjlig förklaring till denna skillnad mot mobbning i skolan är att den som utsätts kan känna sig tryggare med att slå tillbaka på nätet. Det blir inte samma typ av rollfördelning som vid fysisk närvaro. Nu kan vi inte säkert veta att denna rollfördelning verkligen existerar vid mobbning i skolan heller. Det skulle också kunna vara en kvarleva från tidig mobbningsforskning, som vi idag vet var väldigt fokuserad på individen snarare än på den sociala struktur som individen befinner sig i.31
Icke desto mindre är det intressant att Law så tydligt kunde se att de som blev utsatta kände sig kapabla att slå tillbaka efter att ha blivit utsatta för aggressiva handlingar på nätet, något som är extremt ovanligt utanför nätet. Det går att tolka detta som att personer känner sig mindre hämmade vid kommunikation över nätet.32 Law pekar på att tendensen att besvara aggressioner lätt skapar en ökad aggressivitet; en enskild incident kan eskalera till en serie av attacker och motattacker, något som beskrivs av flera lärare som intervjuades:
Mm, det kan ju börja med nån liten kommentar, men hon gjorde det hon är så knäpp. Ja men jag tycker också hon är knäpp och så är det igång liksom.
Även elever beskrev denna upptrappning:
Elev 1: Blir bara värre och värre typ. Den ena har inte gjort något och den andra bara anklagar en.
Elev 2: Ja, då blir det värre.
Law menar att denna effekt knappast förekommer utanför nätet på grund av hur mobbning i skolan generellt ser ut. Den obalans i maktförhållanden som är typisk för mobbning i skolan gör att de som blir utsatta ytterst sällan slår till-baka. Det gör också att det är lättare att särskilja de som blir utsatta och de som utsätter andra vid mobbning utanför nätet medan rollerna flyter ihop på nätet.
Två italienska psykologer understryker att flera studier har visat att många unga som mobbades via nätet eller mobiltelefonen inte blir upprörda eller väldigt lätt kan ”blocka” den som kränker, det vill säga se till att de inte kan skicka fler meddelanden.33 Detta menar Menesini och Nocentini tyder på att den makt-obalans som normalt finns mellan de som blir utsatta och de som utsätter andra i skolan inte är lika framträdande på nätet, vilket gör att de som blir utsatta har lättare att försvara sig än vid mobbning utanför nätet.
Law visade också att de flesta som utförde kränkande handlingar på nätet såg det som reaktioner på andras mobbning snarare än som att de utsatte andra för mobbning. Andras aktiviteter kunde de däremot betrakta som mobbning.
Många av de intervjuade ansåg att de inte hade någon annan utväg än att slå tillbaka mot de som mobbade.
Skolpersonalen har ingen insyn
Många lärare och skolledare som intervjuats påpekar att det är skillnad mot förr.
Det har blivit svårare att se vad som pågår eftersom kränkningarna sker på nätet:
31 Frånberg & Wrethander, 2011.
32 Suler, 2004; Joinson, 2001.
33 Menesini & Nocentini, 2009.
10. VAD ÄR SÄRSKILT MED KRÄNKNINGAR PÅ NÄTET? 161
Det är ju svårare nu också med sms och internetmobbning och sånt där som man inte har koll på. Man vet inte vad de skickar till varandra.
En skolledare uttrycker att det har blivit svårare än förr, när mobbningen var mer direkt:
Nu är internet en väldigt stor mobbingarena, och det går så fort. Rykten som man sprider, felaktiga som riktiga, de blir ju allas kunskap otroligt fort.
En lärare ser det som att metoderna har förfinats:
Kränkningar har väl förekommit fast man har väl andra metoder för det.
När vi gick i skolan hade vi inte datorer ens.
En kollega protesterar lite:
Men vi sa ju elaka saker till varann.
Den första läraren tycker ändå att det var skillnad:
Jo, men då möttes vi.
I några intervjuer diskuterades öppenheten på nätet och intervjuaren ställde en fråga om vad det innebär ”att folk skriver dagböcker och att de skriver sina innersta tankar som om ingen annan kunde komma åt det”. En lärare menar att
I några intervjuer diskuterades öppenheten på nätet och intervjuaren ställde en fråga om vad det innebär ”att folk skriver dagböcker och att de skriver sina innersta tankar som om ingen annan kunde komma åt det”. En lärare menar att