Resultaten från förstudien är samstämmiga och utgör en bra grund för ett fortsättningsprojekt. Framför allt ser vi både det stora behovet av träning samt möjligheterna som simulatorer erbjuder. Vi kommer därför att formulera ett projektförslag för att arbeta vidare med utveckling av simulatorbaserad träning för utryckningsförare. Följande konkreta utvecklingsönskemål från användare:
• Möjligheten att öva backning, manövrering och placering vid skadeplats. • Det ska hända något när man kör på något. Föraren behöver feedback. • Loggning av körningar för att underlätta vid utbildning.
• Påverka så att de andra trafikanterna styrs av hur utryckningsföraren kör. Om utrycknings- föraren visar tydligt sina intentioner ska omgivande trafik i högre utsträckning lämna fri väg och generellt bete sig mera förutsägbart.
• Möjlighet att byta fordon utan att behöva gå in i koden. Det kan till exempel vara mellan lätt polisbil, medeltung ambulans och tung brandbil.
Även om inga olyckor i Djupstudieklienten var sekundära till olycksplatser (t.ex. att övrig trafik kör in i olycksplatsen som etablerats), så kom det under analyserna av olyckorna fram förslag om att
körscenarierna för träning av utryckningskörning med fördel även kan användas för att köra förbi och inspektera etablerade olycksplatser enligt rekommendationerna i MSB (2017), för att träna på även dessa aspekter.
För att på ett framgångsrikt sätt kunna tillgängliggöra träning av utryckningskörning med simulator behövs både fortsatt forskning och implementering. Vi föreslår således ett fortsättningsprojekt som innehåller följande delar:
Fortsatt användarcentrerad utveckling av simulatorn
• utformning av relevanta övningsscenarier för att optimera framkomlighet • system för feedback och loggning av prestation
• påverkan på omgivande trafik utifrån förarens beteende
• möjlighet till olika fordonstyper. Pedagogik för att medvetandegöra fordonsdynamik på olika fordon.
Forskning kring utbildningsmetoder och effekter på trafiksäkerheten
• En jämförande studie med användare av simulatorer inom ramen för det samarbete som introducerats i förstudien, Speed.
• En undersökning av effekter av sådan träning innehållande olika träningsscenarier med olika typer och faser av uppdrag. Specifikt kommer metoder och taktik för att köra och använda blåljuset riskmedvetet, säkert och tidseffektivt att tränas, så att fordons- och blåljusanvänd- ningen sker på bästa sätt med hänsyn till att uppnå avsedd effekt på både omgivande trafik och allmänheten till fots.
Referenser
Albertsson, P., & Bylund, P. O. (2009). Ambulanskrascher i Sverige: En retrospektiv analys av information från STRADA. Scandinavian Update Magazine, 4, 48–51.
Albertsson, P., Bylund, P. O., Nordström, B. M., & Angquist, K. (2010). Fokusgruppsintervjuer med utryckningsförare vid Ambulanssjukvården i Västerbotten: Synpunkter på utryckningskörning. Rapport nr. 145, Västerbottens läns landsting, Umeå.
Albertsson, P., & Sundström, A. (2011). Evaluation of insight training of ambulance drivers in Sweden using DART, a new e-learning tool. Traffic Injury Prevention, 12, 621–629.
Albertsson, P. & Bylund, P.-O. (2010). Svallvågskrascher – "The wake effect" – En analys av andra trafikanters krascher i samband med utryckningar med blåljusfordon i Sverige under åren 2003–2008. Scandinavian Update Magazine, 3(2), 16-9.
Allen, R. W., Park, G. D., Cook, M. L., & Fiorentino, D. (2007). The effect of driving simulator fidelity on training effectiveness. Proceedings from Driving Simulation Conference North America (DSC- NA, 2007), Iowa city sept 12-14, 2007. https://www.nads-sc.uiowa.edu/dscna/2007/main.htm Anderson, J. R. (1982). Acquisition of cognitive skill. Psychological Review, 89, 369–406.
Andrieu, C., & Saint Pierre, G. (2012). Comparing effects of eco-driving training and simple advices on driving behavior. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 54, 211–220.
Angelsen, D. (2018). När hjälpen körde i diket: Om ambulanskrockars förekomst,
erfarenhetsåterföring och skadeförebyggande arbete. Uppsats på masterprogrammet Riskhantering i samhället, Karlstads universitet.
Ball, C. (2015). On the way to high-quality technology-supported training for professional drivers: A synopsis of ICT-DRV project results, conclusions and recommendations. https://www.project-
ictdrv.eu/fileadmin/user_upload/FinDels/ICTDRV_WP5_synopsis_final.pdf
Bandura, A. (2006). Guide for constructing self-efficacy scales. In Pajares, F. & Urdan, T. S. (Eds.), Self-Efficacy Beliefs of Adolescents (pp. 307–337). Greenwich, CT: Age Information Publishing. Bates, L., Filtness, A., Fleiter, J., Watson, B., Tones, M., & Williamson, A. (2013). How would changing driver training in the Queensland licensing system affect road safety? Report prepared for the QLD Department of Transport and Main Roads: CARRS-Q.
Bertilsson, F., & Kron, G. (2014). Trafiksäkerhet ur ambulansförares perspektiv: En kvalitativ studie. Examensarbete i kognitionsvetenskap, Umeå universitet.
Biggs, J. (2012). What the student does: Teaching for enhanced learning. Higher Education Research & Development, 31, 39–55.
Bui, D. P., Balland, S., Giblin, C., Jung, A. M., Kramer, S., Peng, A., ... Crothers, S. (2018).
Interventions and controls to prevent emergency service vehicle incidents: A mixed methods review. Accident Analysis & Prevention, 115, 189–201.
Custalow, C. B., & Gravitz, C. S. (2004). Emergency medical vehicle collisions and potential for preventive intervention. Prehospital Emergency Care, 8, 175–184.
Dahlström, L. (2018). Polisens prejningsskador ökar – kostar miljoner. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6895414
de Groot, S., De Winter, J. C. F., Mulder, M., & Wieringa, P. A. (2007). Didactics in simulator-based driver training: Current state of affairs and future potential. Proceedings from Driving Simulation Conference North America (DSC- NA, 2007), Iowa city sept 12-14, 2007.
https://www.nads-sc.uiowa.edu/dscna/2007/main.htm
de Winter, J. C., Wieringa, P. A., Kuipers, J., Mulder, J. A., & Mulder, M. (2007). Violations and errors during simulation-based driver training. Ergonomics, 50, 138–158.
Dorn, L., & Barker, D. (2005). The effects of driver training on simulated driving performance. Accident Analysis & Prevention, 37, 63–69.
Fuller, R. (2008). Driver training and assessment: Implications of the task-difficulty homeostasis model. In L. Dorn (Ed.), Driver behaviour and training, Volume III (pp. 337–348). Burlington, VT: Ashgate.
Fyhr, J. (2011). –De e bara å köra: Lärande i fysisk miljö och simulator. Masteruppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
George, S., Clark, M., & Crotty, M. (2007). Development of the Adelaide driving self-efficacy scale. Clinical Rehabilitation, 21, 56–61.
Grüneberg, U., & Schröder, A. (2012). Status of simulator training for professional drivers in Europe. Project SIMTEB: Simulator-based training for European bus drivers. http://www.sfs.tu-
dortmund.de/project-
files/SIMTEB/2%20SIMTEB%20State%20of%20the%20Art%20Report%20EN.pdf
Haraldsson, J. (2009). Trafiksäkerhet inom ambulanssjukvården, den operativa personalens syn på utryckningskörning. Masteruppsats i kognitionsvetenskap, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.
Hagiwara, M. A., Magnusson, C., Herlitz, J., Seffel, E., Axelsson, C., ... Nilsson, L. (2019). Adverse events in prehospital emergency care: A trigger tool study. BMC Emergency Medicine, 19, 14. Hatakka, M., Keskinen, E., Gregersen, N. P., Glad, A., & Hernetkoski, K. (2002). From control of the vehicle to personal self-control: Broadening the perspectives to driver education. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 5, 201–215.
Hembroff, C. C., Arbuthnott, K. D., & Krätzig, G. P. (2018). Emergency response driver training: Dual-task decrements of dispatch communication. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 59, 222–235.
Henriksson, P. (2009). Simulatorsjuka – orsak, verkan och åtgärder: En kunskapsöversikt. VTI rapport 587.
Jansson, J., & Strandberg, J. (2006). Undvikandet av olyckor vid polisiära utryckningskörningar. Rapportnummer 305, Polisutbildningen vid Umeå universitet.
Kappé, B., & van Emmerik, M. L. (2003). Virtual Instruction in Driving Simulators. Proceedings from The Driving simulator conference North America (DSC- NA, 2003), Dearborn, Michigan, Oct 8-10, 2003. https://www.nads-sc.uiowa.edu/dscna/2003/index.htm
Kluger, A. N., & DeNisi, A. (1996). The effects of feedback interventions on performance: A historical review, a meta-analysis, and a preliminary feedback intervention theory. Psychological Bulletin, 119, 254–284.
Krätzig, G. P., Bell, G., Groff, R., & Ford, C. (2010). Simulator emergency police vehicle operation: Efficiencies and skill transfer. In Interservice/Industry Training, Simulation and Education
Conference, 10115.
Lago, U. (2016). Vägen farligare än brandrummet? Räddningsledaren, 2016:4, s. 9.
Lang, B., Neukum, A., & Krueger, H. P. (2005). Development and evaluation of a simulator-based training programme for emergency vehicle driving. In Behavioural Research in Road Safety 2005: Fifteenth Seminar (pp. 202–216). London: Department for Transport.
Lindsey, J. T., & Barron, A. E. (2005). The perceptions of emergency vehicle drivers using simulation in driver training. In Proceedings of the Third International Driving Symposium on Human Factors in Driver Assessment, Training and Vehicle Design, June 27–30, 2005, Rockport, Maine (pp. 66–73). Iowa City, IA: Public Policy Center, University of Iowa.
Lindsey, J. T. (2004). The effects of computer simulation and learning styles on emergency vehicle
drivers' competency in training course. Doctoral thesis, Graduate theses and dissertations, University
of South Florida and Scholar Commons. https://scholarcommons.usf.edu/etd/1132
Lundälv, J. (2009a). Ambulansolyckor vid ett svenskt försäkringsbolag. Scandinavian Update
Magazine, 2009:1, 9–11.
Lundälv, J. (2009b). Polisbilen som aldrig kom fram: 11-års nationell personskadestudie med skadeatlas: skadehändelser med polisfordon i svensk vägtrafik. Forskningsrapport, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Enheten för kirurgi, Umeå universitet.
Lundälv, J. (2010). Polisaspiranten som ville träna. Aspiranters förarattityder till polisbilskörning och risktagande inom polisens förarutbildning – en attitydundersökning 2008–2010. Forskningsrapport, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Enheten för kirurgi, Umeå universitet. Lundälv, J. (2012). Polisaspiranten och utbildningsansvaret: Polisbilskörningens dilemman och värdegrund. Socialmedicinsk tidskrift, 89, 490–499.
Lundälv, J. (2016). Vilda biljakter, viljor och skador: En nationell studie om medierapporterade polisrelaterade biljakter, Nollvisionen och skadeinnehåll i svenska medier. Forskningsrapport, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Enheten för kirurgi, Umeå universitet.
Lundälv, J., Philipson, C., & Sarre, R. (2010). How do we reduce the risk of deaths and injuries from incidents involving police cars? Police, Practice and Research, 11, 437–450.
Michon, J. A. (1985). A critical view of driver behavior models. What do we know, what should we do? In L. Evans & R. Schwing (Eds.), Human behavior and traffic safety (pp. 485–524). New York: Plenum Press.
Mikkonen, V. (2007). Simulator för övning i mörkerkörning inom ramen för förarutbildningen. Uppföljningsrapport över försöket Fordonsförvaltningscentralens utredningar 1/2007.
Moe, D., Stene, T., Robertson. R., Lund B. A., Haukberg, P., ... Reberg, L. (2007). Bruken av simulering og kjøresimulatorer i opplæringen til førerkort klasse B i Norge og Europa. SINTEF rapport A4276.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2017). Säkerhet i vägtrafikmiljö: Vägledning. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Möller, P. (2006). Simulering som utbildningsverktyg. En kartläggning av flygsimulatorer på flygskolor. Kandidatuppsats, Systemvetenskapliga programmet, Institutionen för informatik, Lunds universitet.
Neukum, A., Lang, B., & Krueger, H. P. (2003). A simulator-based training for emergency vehicle driving. Proceedings from The Driving simulator conference North America (DSC- NA, 2003), Dearborn, Michigan, Oct 8-10, 2003. https://www.nads-sc.uiowa.edu/dscna/2003/index.htm
Pardillo, J. M. (2008). A human factor-based approach for the effective use of driving simulators and e-learning tools in driver training and education.
http://oa.upm.es/4528/2/INVE_MEM_2008_61062.pdf
Panou, M., & Bekiaris, E. (2007). A new concept on the integration of driving simulators in driver training-the train-all approach. Proceedings of the 14th Road Safety on Four Continents Conference,
Bangkok, Thailand, Nov 14-16, 2007.
Park, G. D., Allen, R. W., Rosenthal, T. J., & Fiorentino, D. (2005, September). Training
effectiveness: How does driving simulator fidelity influence driver performance? In Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting, 49, 2201–2205). Los Angeles, CA: SAGE.
Passmore, J., & Townsend, C. (2012). The role of coaching in police driver training: An IPA study of coaching in a blue light environment. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 35, 785–800.
Peters, B. (2008). Körsimulatorer i förarutbildning: En kort översikt. Borlänge: Vägtrafikinspektionen (VTI, Dr 2008 0161-22).
Petzäll, K., Petzäll, J., Jansson, J., & Nordström, G. (2011). Time saved with high speed driving of ambulances. Accident Analysis & Prevention, 43, 818–822.
Sanddal, T. L., Sanddal, N. D., Ward N., & Stanley, L. (2010). Ambulance crash characteristics in the us defined by the popular press: A retrospective analysis. Emergency Medicine International, 2010, 525979.
Selander, H., Stave, C., Willstrand, T. D., & Peters, B. (2019). Driving simulator-based training to improve self-rating ability of driving performance in older adults: A pilot study. European Transport Research Review, 11:35.
Sellberg, C. (2017). Training to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning. Doctoral thesis in Education, Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg.
Shin, D. M., Yoon, B. G., & Han, Y. T. (2016). Analysis of ambulance traffic accidents during driving. Fire Science and Engineering, 30, 130–137.
Sjöström, M. (2015). Trafikolyckor med brandfordon (brandstation, utryckningskörning, stress, fordon). OU-nr: 2015-07. Räddningstjänsten Halmstad. https://rib.msb.se/Filer/pdf/28180.pdf Skoglund, M., Bolling, A., Åsberg, J., & Reichenberg, F. (2015). AstaZeroSim. FFI-rapport. Hämtad https://www.vinnova.se/globalassets/mikrosajter/ffi/dokument/slutrapporter-ffi/trafiksakerhet-och- automatiserade-fordon-rapporter/2013-04715sv.pdf
STR Service. (2017). Körkortsboken. Landskrona: STR Service. SWOV Fact sheet (2010) Simulators in driver training.
https://www.swov.nl/sites/default/files/publicaties/gearchiveerde- factsheet/uk/fs_simulators_in_driver_training_archived.pdf
Thöni, U. A. (2001). Design and Trials of a High-Speed Police Car Simulator. Proceedings from the 12th ITEC Conference (CD-ROM), Lille, France, 2001.
Trafikförordningen (TrF) 1998:1276. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikforordning-19981276_sfs-1998-1276.
Turpin, D. R., Welles, R. T., & Price, C. (2007). Simulator-based learning: Achieving performance improvement independent of instructors. In Proceedings of the Fourth International Driving Symposium on Human Factors in Driver Assessment,Training and Vehicle Design (pp. 481–487). Iowa City, IA: Public Policy Center, University of Iowa.
Underwood, G., Crundall, D., & Chapman, P. (2011). Driving simulator validation with hazard perception. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 14, 435–446.
Vlakveld, W. P. (2005). The use of simulators in basic driver training.
https://www.researchgate.net/publication/228996846_The_use_of_simulators_in_basic_driver_trainin g
Wilbur, M. (1997). Emergency vehicle operations: Top ten list. Firehouse, 52.
Vägverket. (2008). Grundläggande kompetensmål för utryckningsförare. Borlänge: Vägverket. Åkerstedt, Z., Lidestam, B., & Prytz, E. (2018). Akutvård under ambulansfärd: Naturalistiska data från simulerade typsituationer vid körning på testbana. VTI rapport 984.
Bilaga 1 Enkät efter körning i blåljussimulator
Enkät om svårigheter och risker vid utryckningskörning med prioritet 1
Ange dina svar nedan. Du får vara anonym. Får vi ändå kontakta dig för uppföljande frågor, ange då dina kontaktuppgifter i slutet av enkäten.
1. Ålder ______ 2. Kön ______
3. Yrke _____________________ 4. Tjänstgöringsgrad i procent ______ 5. Antal år i nuvarande yrke ______
Om yrket medför att du deltar i eller själv framför fordon under utryckning, svara då på frågorna 6 – 10. Fortsätt annars fr.o.m. fråga 11.
6. I vilken grad utgör nedanstående faktorer svårigheter under utryckningskörning till en olycks- eller skadeplats? Ange svårighet på en skala från 1 (liten svårighet) till 5 (stor
svårighet).
a) Köer ______
b) Vägarbete/omläggningar ______
c) Annan fordonsförare noterar oss inte ______
d) Annan fordonsförare ignorerar oss medvetet ______ e) Annan fordonsförare bromsar plötsligt ______
f) Oskyddad trafikant (cykel/gång) noterar oss inte ______
g) Oskyddad trafikant (cykel/gång) ignorerar oss medvetet ______
h) Annat, nämligen: _____________________________________ ______ 7. Förutsatt att både sirener och blåljus används, hur tidigt reagerar normalt en framförvarande fordonsförare på ert utryckningsfordon i olika miljöer?
a) I stadsmiljö (50 km/h) När vi har ______ meter kvar till fordonet b) På motorväg (110 km/h) När vi har ______ meter kvar till fordonet c) På landsväg (80 km/h) När vi har ______ meter kvar till fordonet
8. Hur önskar du att fordonsförare skulle reagera då ert utryckningsfordon närmar sig bakifrån
a) I stadsmiljö _____________________________________________________ b) På motorväg ____________________________________________________ c) På landsväg _____________________________________________________ 9. Tänk dig att en automatisk varning går ut från SOS Alarm till alla framförvarande fordon om att ert utryckningsfordon närmar sig. Finns det platser/tillfällen då detta inte är lämpligt och i så fall vilka?
___________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________
10. Vilka moment när det gäller utryckningskörning skulle du vilja öva i simulator? ___________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________
11. Bör fordonsförare som närmar sig en olycka eller skadeplats förvarnas? Ja / Nej 12. Vad tycker du var bra med vår simulator?
___________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________
13. Vad bör göras bättre i första hand?
___________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________
14. Om ditt utryckningsfordon hade möjlighet att utrustas med drönare med sensorer och videokameror som kan flyga minst lika fort som ditt fordon, hur skulle du då vilja använda dem?
___________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________ 15. Om det på skadeplatsen finns drönare med sensorer, videokameror, och med lyftkapacitet på ca 10 kg nyttolast, hur skulle du då vilja använda dem?
___________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________
16. Har du några övriga kommentarer, förslag eller idéer?
___________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________
Frivilligt:
Fyll i kontaktuppgifter om vi får kontakta dig med uppföljningsfrågor:
Namn __________________________________ E-post __________________________________ Telefon _________________________________
Bilaga 2 Frågeguide till fokusgrupper Blåljusträning i simulator
Välkommen allihop, tack för att ni kom och har tagit er tid att medverka i forskningen. Projektet är finansierat av Trafikverket och ingår i VTI satsning på simulatorutbildning för Blåljus.
Det hela kommer att gå till så att – Ni får köra i vår simulator där ni får uppleva ett exempel på en studie av uppmärksamhet för blåljusförare. Efter det kommer jag att berätta vilka frågor som vi vill att ni pratar med varandra om. Det är meningen att ni själva pratar med varandra utifrån några teman och ibland kommer jag flika in några frågor, vi beräknar vara klara vid 12
Dela ut samtycket
-Först vill jag att ni läser igenom och frågor om något är oklart, annars skriver ni under. Så är det alltid när man är med i ett forskningsprojekt. Sedan skulle jag vilja be er att stänga av era mobiler. Ni kommer att vara anonyma då vi redovisar resultaten. Vi är intresserade av er som grupp och vi skall göra två gruppintervjuer till.
Samla in samtycket
Sätt på bandspelarna!! Varsågod att ta för er av fika och frukt
Jag heter Christina Stave och är forskare på VTI, och är intresserad av utbildningsfrågor. -Ni kan väl också presentera er och hur länge ni har arbetat vad ni jobbar med nu. (laget runt)
Följande teman kommer vi att prata om idag:
1) Hur upplever ni den träning ni får i utryckningskörning idag, kan simulatorträning vara ett komplement?
2) hur ser ni på riskerna vid utryckningskörning, vilka är de, hur kan man förebygga, träna? 3) hur ser ni på vad som är lämpligt och inte lämpligt att träna i simulator?
4) Hur skulle ni vilja lägga upp simulatorträningen, vilka moment, viken feedback, vilka möjligheter etc? Vad ser ni för risker med simulatorträningen?
Här kommer en demo-körning i simulatorn som tar ca 15mim, så de får köra ca 2 min var sedan byte Sedan återgår vi till rundabordssamtal med frågorna ovan
Statens väg- och transportforskningsinstitut • www.vti.se • vti@vti.se • +46 (0)13–20 40 00
OM VTI
V
TI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infra- struktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transport- sektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå Sveriges transportpolitiska mål.Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och ban- teknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transportsystem. Kunskapen från institutet ger beslutsunderlag till aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar i såväl nationell som internationell transportpolitik.
VTI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. Medarbetarna arbetar också med utredning, rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet finns tekniskt avancerad forskningsutrustning av olika slag och körsimulatorer i världsklass. Dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium.
I Sverige samverkar VTI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. Vi medverkar även kontinuerligt i internationella forsk- ningsprojekt, framförallt i Europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser.
VTI är en uppdragsmyndighet som lyder under regeringen och hör tilI Infrastruk- turdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Vårt kvalitetsledningssystem är certifierat enligt ISO 9001 och vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001. Vissa provningsmetoder vid våra laboratorier för krocksäkerhetsprovning och vägmaterialprovning är dessutom ackrediterade av Swedac.