Mer arbete kan g¨oras, t ex:
• Teoretisk uppskattning av det maximala felet vid ber¨akning av den kartesiska banan utifr˚an splinefunktionerna.
• Att n¨ar den kartesiska banan transformeras till motorvinkelkoordinater un- ders¨oka n¨odv¨andig noggrannhet i ber¨akningarna.
• Studera tidsaspekter som hastighet och acceleration, vinkelhastighet och vin- kelacceleration l¨angs banan.
Litteraturf¨orteckning
[1] Samuel R. Buss and Jay P. Fillmore. Spherical Averages and Applications to Spherical Splines and Interpolation. In Proceedings of ACM Transactions on Graphics, volume 20, pages 95–126. University of California, San Diego, April 2001.
[2] P.I. Corke. A Robotics Toolbox for MATLAB. IEEE Robotics and Automation Magazine, 3(1):24–32, March 1996.
[3] Erik B. Dam, Martin Koch, and Martin Lillholm. Quaternions, Interpolation and Animation. Technical Report DIKU-TR-98/5, Department of Computer Science, University of Copenhagen, DK-2100 Kbh Ø, Denmark, July 1998. [4] David Eberly. Quaternion Algebra and Calculus. http://www.magic-
software.com, September 2002.
[5] David Eberly. Kochanek-Bartels Cubic Splines (TCB Splines). http://www.magic-software.com, March 2003.
[6] J. Funda and R.P. Paul. A comparison of transforms and quaternions in robotics. In IEEE International Conference on Robotics and Automation, volume 2, pages 886–891, April 1995.
[7] Peter Grogono. Rotation with Quaternions. http://www.cs.concordia.ca/ gro- gono/CUGL/, December 2001. Department of Computer Science, Concordia University.
[8] William Rowan Hamilton. On Quaternions, or on a new System of Imaginaries in Algebra. http://www.maths.tcd.ie /pub/HistMath/People/Hamilton/OnQuat/, 2000. Edited by David R. Wilkins.
[9] F.S. Hill Jr. Computer graphics. Macmillan Publishing Company, 1990. [10] Myoung-Jun Kim, Myung-Soo Kim, and Sung Yong Shin. A C2-continuous
B-spline quaternion curve interpolating a given sequence of solid orientations. In Proceedings of Computer Animation ’95, pages 72–81, April 1995.
Performance Numeric Computation and Visualization Software, 1992. [13] K.T. Miura, T. Nakaseko, and T. Ikedo. A New Type of Free-Form Curve Gi-
ven by an Integral Form. In Proceedings of Computer Graphics International, pages 722–725, June 1998.
[14] Mikael Norrl¨of. Modeling of industrial robots. Technical Report LiTH-ISY-R- 2208, Department of Electrical Engineering, Link¨oping University, SE-581 83 Link¨oping, Sweden, Dec 1999.
[15] Mikael Norrl¨of. On path planning and optimization using splines. Technical Report LiTH-ISY-R-2490, Department of Electrical Engineering, Link¨oping University, SE-581 83 Link¨oping, Sweden, Feb 2003.
[16] M. Nystr¨om and Mikael Norrl¨of. PGT - A path generation toolbox for Matlab (v0.1). Technical Report LiTH-ISY-R-2542, Department of Electrical Engine- ering, Link¨oping University, SE-581 83 Link¨oping, Sweden, Sep 2003.
[17] M. Nystr¨om. Bangenerering f¨or industrirobot. Master’s thesis LiTH-ISY- EX-3357-2003, Department of Electrical Engineering, Link¨oping University, Link¨oping, Sweden, 2003.
[18] L. Eld´en och L. Wittmeyer-Koch. Numerisk analys - en introduktion. Stu- dentlitteratur, 1996.
[19] L. Sciavicco and B. Siciliano. Modelling and Control of Robot Manipulators. Advanced Textbooks in Control and Signal Processing. Springer-Verlag, 2nd edition, 2000.
[20] K. Shoemake. Animating rotation with quaternion curves. In Proceedings of ACM SIGGRAPH, pages 245–254, (San Francisco), 1985. The Singer Compa- ny, Link Flight Simulation Division.
Bilaga A
Denavit-Hartenberg-
konventionen
Vid direktkinematiska ber¨akningar f¨or en robot vill man veta hur de olika lederna ¨ar relaterade. Den av Denavit-Hartenberg (DH) framtagna metoden kallad Denavit- Hartenbergkonventionen tar p˚a ett systematiskt vis fram transformationsmatriser som beskriver just detta.
Med DH-konventionen kan man ta fram en modell f¨or en robot oavsett vilken struktur (¨oppen eller sluten kinematisk kedja) den har. Det finns ¨aven tv˚a olika varianter av metoden beskrivna i [2]. Denna beskrivning g¨aller dock enbart f¨or en ¨oppen struktur (d¨ar l¨ankarna ¨ar kopplade i en f¨oljd) och roterande leder, med notation i stort sett enligt [19]. Figur A.1 visar relationerna mellan l¨ankar och leder.
Led i Led i − 1 Led i + 1 L¨ank i L¨ank i − 1 Oi xi yi zi Oi−1xi−1 yi−1 zi−1 Oi′ xi′ yi′ zi′ ai ai−1 di αi θi
Figur A.1.Relationerna mellan l¨ankar och leder enligt DH-konventionen. 63
f¨or att beskriva koordinatsystemet Oi relativt Oi−1:
αi ¨ar den vinkel som runt xi-axeln roterar Oi−1 s˚a att axlarna zi−1 och zi f˚ar
samma riktning. Positiv vid moturs vridning.
ai beskriver avst˚andet mellan axlarna zi−1 och zi l¨angs den gemensamma nor-
malen.
θi ¨ar den vinkel som runt axeln zi−1 roterar Oi−1 s˚a att axlarna xi−1 och xif˚ar
samma riktning. Positiv vid moturs vridning.
di beskriver avst˚andet mellan Oi−1 och sk¨arningen mellan axeln zi−1 och den
men zi-axeln gemensamma normalen.
Framtagning av modell
F¨orst best¨ams DH-parametrarna enligt beskrivningen i algoritm 3 (vilken ¨ar giltig endast f¨or en ¨oppen struktur och roterande leder).
Algoritm 3 Tillv¨agag˚angss¨att vid framtagande av DH-parametrar.
1: Best¨am riktning f¨or alla axlar och numrera dessa i f¨oljd (z0, z1, . . . , zn−1).
2: Placera koordinatsystem O0 l¨angs axel z0. V¨alj x0 och y0 s˚adana att ett
h¨ogersystem bildas.
3: Upprepa dessa tre steg f¨or i = 1, . . . , n − 1:
I. Placera Oid¨ar zisk¨ar den med zi−1gemensamma normalen. Om axlarna
¨ar parallella v¨aljes Oi s˚a att di= 0.
II. L˚at axel xi vara riktad fr˚an led i mot led i + 1 l¨angs den gemensamma
normalen till axel zi−1 och axel zi.
III. V¨alj axel yi s˚a att ett h¨ogersystem bildas.
4: V¨alj zn l¨angs zn−1.
5: V¨alj xn p˚a samma s¨att som i II.
6: V¨alj yn som i III.
7: Best¨am parametrarna αi, ai, θi och di f¨or i = 1, . . . , n.
N¨ar alla parametrar, som beskriver translationer och rotationer, har best¨amts kan man ber¨akna de homogena transformationsmatriser som beskriver hur koordinat-
65
systemen ¨ar relaterade. Den matris som beskriver Oi relativt Oi−1 blir
Ai−1i (qi) = cθi −sθicαi sθisαi aicθi sθi cθicαi −cθisαi aisθi 0 sαi cαi di 0 0 0 1 (A.1)
d¨ar qi ¨ar ledvariabeln. F¨or en roterande led g¨aller qi = θi och att αi, ai och di ¨ar
konstanter.
Genom multiplikation av matriserna Ai−1i f˚ar man ett uttryck f¨or position och orientering av On relativt O0: