6. Slutsatser
6.2 Fortsatt arbete
För att fortsätta utveckla den här studien skulle elanvändningen behöva kartläggas mer noggrant för att ta reda på exakt hur mycket el som byggnaden använder. En studie skulle kunna utformas för att se om det är lönsamt att använda kylvattenflödet som förvärmning av ventilationsluften. Det kan även undersökas om det om det finns intresse och möjligheter att byta ut allmänventilationssystemet från återluftssystemet till ett FTX-system.
30
7. Litteraturförteckning
[1] Energimyndigheten, ”Energiläget,” Energimyndigheten, 17 November 2016.
[Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/.
[Använd 7 April 2017].
[2] Energimyndigheten , ”Industri och näring,” Energimyndigheten, 17 November 2016. [Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/statistik/industri-och-naring/. [Använd 7 April 2017].
[3] Energimyndigheten, ”Industri,” Energimyndigheten, 12 Augusti 2014. [Online].
Available: http://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/industri/. [Använd 11 April 2017].
[4] S. A. Berg, Energieffektivisering och förnyelsebar energi, Arboga: Lärnö AB, 2012.
[5] Sandvik , ”Historia - Sandvik Group,” Sandvik, 4 April 2017. [Online]. Available:
http://www.home.sandvik/se/om-oss/vart-foretag/historia/ . [Använd 4 April 2017].
[6] Sandvik, ”Vårt företag - Sandvik Group,” Sandvik, 4 April 2017. [Online].
Available: http://www.home.sandvik/se/om-oss/vart-foretag/. [Använd 4 April 2017].
[7] Sandvik, ”Affärsområden - Sandvik Group,” Sandvik, 4 April 2017. [Online].
Available: http://www.home.sandvik/se/om-oss/vart-foretag/affarsomraden/ . [Använd 4 April 2017].
[8] U. Ståhlberg, ”www.ne.se,” 6 Maj 2017. [Online]. Available:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/valsning. [Använd 6 Maj 2017].
[9] J. Hallin, Interviewee, Möte med processutvecklare på Norra stegvals. [Intervju].
5 Maj 2017.
[10] R. Westerberg, Intervju, Intervju angående kylsystemet. [Intervju]. 4 Maj 2017.
[11] H. Amai och A. Novoselac, ”Experimental study on air change effectiveness in mixing ventilation,” Building and Enviroment, p. 101–111, 15 November 2016.
[12] R. Rota, ”Industrial ventilation,” Reference Module in Chemistry, Molecular Sciences and Chemical Engineering, 24 April 2015.
[13] Svenska Eurovac AB, ”Oljedimavskiljare,” Svenska Eurovac AB, 9 Maj 2017.
[Online]. Available: http://www.eurovac.nu/industri/oljedimavskiljare. [Använd 9 Maj 2017].
[14] S. Lövbom, Interviewee, Intervju kring processventilation. [Intervju]. 8 Maj 2017.
[15] teijo, ”Teijo kabintvätt ensteg,” Teijo, 14 Maj 2017. [Online]. Available:
http://www.teijo.se/produkter/industritvatt/teijo-standard/teijo-enstegs-kabintvatt/.
[Använd 14 Maj 2017].
[16] Prevent, Process- och industriventilation, Stockholm: Prevent, 2005.
[17] K. He och L. Wang, ”A review of energy use and energy-efficient technologies for the iron and steel industry,” Renewable and Sustainable Energy Reviews, p.
1022–1039, 1 April 2017.
32
[19] S. Brückner, S. Liu, L. Miró, M. Radspieler, L. F. Cabeza och E. Lävemann,
”Industrial waste heat recovery technologies: An economic analysis of heat transformation technologies,” Applied Energy, p. 157–167, 1 Augusti 2015.
[20] J. Elamzon, ”Spillvärmepotentialen i Skåne - Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme,” Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö, 2014.
[21] H. Fang, J. Xia och Y. Jiang, ”Key issues and solutions in a district heating system using low-grade industrial waste heat,” Energy, p. 589–602, 16 April 2015.
[22] Jernkontoret , ”Jernkontorets energihandbok,” Jernkontoret, 12 Maj 2017.
[Online]. Available: http://www.energihandbok.se/tillvarata-lagvardig-energi/.
[Använd 12 Maj 2017].
[23] S. Broberg Viklund och M. T. Johansson, ”Technologies for utilization of industrial excess heat: Potentials for energy recovery and CO2 emission reduction,” Energy Conversion and Management, p. 369–379, 1 Januari 2014.
[24] D. O'Connor, J. Kaiser S. Calautit och B. R. Hughes, ”A review of heat recovery technology for passive ventilation applications,” Renewable and Sustainable Energy Reviews , p. 1481–1493, 1 Ferbruari 2016.
[25] S. Lindqvist, ”Energikartläggning Sandvik Sverige 2016,” Sandvik, Sandviken, 2017.
[26] S. A. Svennberg, ”Värmeåtervinning ur ventilationsluft - en lönsamhetsfråga för brukare och fastighetsägare, en miljöfrågaför samhället,” Byggteknik , nr 5, pp.
36-40, 2013.
[27] M. Granmar, ”Raka rör i stegvalsverket,” 31 Mars 1999. [Online]. Available:
http://www.nyteknik.se/industri/raka-ror-i-stegvalsverket-6454955. [Använd 22 Maj 2017].
[28] Sandvik, Hantering av klorolja, Sandvik, 2013.
[29] Kemikalieinspektionen , ”Kemikalier i praktiken - Klorparaffiner,”
Kemikalieinspektionen, 10 Augusti 2016. [Online]. Available: www.kemi.se/prio-start /kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/klorparaffiner . [Använd 25 April 2017].
[30] Swema, ”SwemaAir 5 Lufthastighet,” Swema , 11 Maj 2017. [Online]. Available:
http://www.swema.se/instrument.php?p=SwemaAir. [Använd 11 Maj 2017].
[31] C. Warfinge och M. Dahlblom, Projektering av VVS-installationer, Lund:
Studentlitteratur, 2010.
[32] H. Alvarez, Energiteknik del 1, 3:e upplagan red., Lund: Studentlitteratur, 2006.
[33] P. Einarsson , ”Miljörapport 2015,” Sandvik AB, Sandviken, 2015.
[34] S. Lindqvist, ”Energikartläggning Sandvik Sverige 2016,” Sandvik, Sandviken, 2017.
[35] Energimyndigheten, ”Energiläget,” Energimyndigheten, 17 November 2016.
[Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/.
[Använd 7 April 2017].
[36] Energimyndigheten , ”Industri och näring,” Energimyndigheten, 17 November 2016. [Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/statistik/industri-och-naring/. [Använd 7 April 2017].
[37] Energimyndigheten , ”Lagen om energikartläggning i stora företag,” 24 November 2014. [Online]. Available:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-ratt/energikartlaggning-i-stora-foretag/. [Använd 14 Maj 2017].
[38] Sandvik, ”Intergrated tube production at Sandvik,” Sandvik, 13 November 2013.
[Online]. Available: https://www.youtube.com/watch?v=7ITgMXtuMv0. [Använd 4 Maj 2017].
[39] Salzgitter Mannesmann, ”Cold Pilgering -- Production Process for seamless stainless steel Tubes and Pipes,” Salzsgitter Mannesmann, 27 Juni 2014. [Online]. Available:
https://www.youtube.com/watch?v=tkGD7fr_Sos. [Använd 4 Maj 2017]
34
Bilaga A. Elstatistik.
Förklaring av mätare:
3291 Stegvalsverk SSM 100 3292 Lokaltrafo SSM 3294 Trafo
3296 10"Stegvalsverk 3032 KPW 150
36
Bilaga B. Beräkning av internvärme (belysning).
För beräkning av detta används ekvation (11):
𝑇𝑖𝑙𝑙𝑓ö𝑟𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖 = 𝑃 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙𝑎𝑚𝑝𝑜𝑟 ∗ 𝑡 = 71 ∗ 450 ∗ 8760 = 279 882 000 𝑊ℎ
= 279 882 𝑘𝑊ℎ
Lampor 71
Effekt (W) 450
Total effekt (W) 31 950
Tid (h) 8760
Tillförd energi (Wh) 279 882 000
Tillförd energi (kWh) 279 882
38
Bilaga C. Beräkning av internvärme (människor)
Vid beräkning av detta används ekvation (12):
𝑉ä𝑟𝑚𝑒𝑎𝑣𝑔𝑖𝑣𝑛𝑖𝑛𝑔 = 𝑡 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑝𝑒𝑟𝑠𝑜𝑛𝑒𝑟 ∗ 𝑣ä𝑟𝑚𝑒𝑎𝑣𝑔𝑖𝑣𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑝𝑒𝑟 𝑝𝑒𝑟𝑠𝑜𝑛
40
Bilaga D. Varaktighetskurva
42
Bilaga E. Beräkning av väggarnas U-värde.
Värmemotståndet beräknas med hjälp av ekvation (9):
𝑅 =𝑑
𝑅𝐵 =0,02
1,7 = 0,012 𝑚2 °𝐶/𝑊 𝑅𝑇 =0,29
1,0 = 0,29 𝑚2 °𝐶/𝑊
U-värdet beräknas med hjälp av ekvation (8):
𝑈 = 1
Tegelstenens storlek = 300 x 145 x 74 mm
- värden, schablonvärden och ekvationer har tagits fram med hjälp av Praktisk byggnadsfysik.
44
Bilaga F. Beräkning av takets U-värde.
lättbetong = 0,65 W/m°C Rsi = 0,10 m2 °C/W Rse = 0,04 m2°C/W d = 0,150m
Värmemotståndet beräknas med hjälp av ekvation (9):
𝑅 =𝑑
𝑅. 𝑙ä𝑡𝑡𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 =0,150
0,65 = 0,23 𝑚2 °𝐶/𝑊 U-värdet beräknas med hjälp av ekvation (8):
𝑈 = 1
Rsi + R + Rse= 2,7 W/ m2 °C
46
Bilaga G. Beräkning av transmissionsförluster.
Ti = 18 °C
DUT = -22°C (antar att DUT är -22°C) Effektbehov
Effektbehovet beräknas med hjälp av ekvation (6):
𝑃𝑡 = 𝑈 ∗ 𝐴 (𝑇𝑖 – 𝐷𝑈𝑇)
𝑃𝑡 = 𝑈 ∗ 𝐴 = 19 987,6312 𝑊/°𝐶
𝑃𝑡 = 𝑈 ∗ 𝐴 (𝑇𝑖 – 𝐷𝑈𝑇) = 17 431,88 ∗ (18 – (−22)) = 696 275𝑊
= 696,275 𝑘𝑊
Enligt effektberäkningsformulär = 700,0 kW
𝑃𝑡 = 𝑈 ∗ 𝐴 (𝑇𝑖 – 𝐷𝑈𝑇)𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 = (700 000 + 696 275) / 2 = 698 137,5
Den bortförda energin beräknas med hjälp av ekvation (7):
𝐸𝑡 = 𝑈 ∗ 𝐴 ∗ 𝐺𝑡 = 19 987,6312 ∗ 121 790 = 2 434 293,604 𝑘𝑊ℎ
48
Bilaga H. Mall för transmissionsberäkningar
50
Bilaga I. Beräkning av förluster från allmänventilation.
Varaktighetsdiagram
Detta beräknas med hjälp av ekvation (2):
𝐺𝑡. 𝑢𝑡𝑒𝑙𝑢𝑓𝑡 =8220 ℎ ∗ 29°𝐶
Beräknas med hjälp av ekvation (4):
𝑞𝑢𝑡 = 𝑞𝑡𝑜𝑡 − 𝑞𝑟𝑒𝑡𝑢𝑟
Balansberäkning
Denna beräkning utförs med hjälp av ekvation (3):
𝜌 ∗ 𝑐𝑝 ∗ 𝑞𝑢𝑡 ∗ 𝐺𝑡. 𝑢𝑡𝑒𝑙𝑢𝑓𝑡 = 𝜌 ∗ 𝑐𝑝 ∗ 𝑞𝑟𝑒𝑡𝑢𝑟 ∗ 𝐺𝑡. 𝑟𝑒𝑡𝑢𝑟
Energin beräknas då med hjälp av ekvation (1):
𝐸𝑣 = 𝜌 ∗ 𝑐𝑝 ∗ 𝑞𝑢𝑡 ∗ 𝐺𝑡. 𝑢𝑡𝑒𝑙𝑢𝑓𝑡 =
= 1,2 ∗ 1000 ∗ 0,997 ∗ 121 790 = 145 709 556 𝑊ℎ =
= 145 709,556 𝑘𝑊ℎ
52
Bilaga J. Mätvärden processventilation
54
Bilaga K. Beräkningar av förluster från processventilation.
Den bortförda energin från processventilationen har beräknats med ekvation (5):
𝐸𝑣 = ∗𝑐𝑝∗𝑞𝑣∗ 𝑡
56
Bilaga L. Beräkning av förluster från kylvatten.
Ttill = 17,2°C Tretur = 19,1°C
qv = 90 m3/h = 0,025 m3/s ρ = 1000 kg/m3
cp = 4180 J/kg°C t = 4056 h
Den bortförda energin beräknas med ekvation (10):
𝐸𝑘𝑦𝑙 = 𝜌 ∗ 𝑐𝑝 ∗ 𝑞𝑣 (𝑇𝑟𝑒𝑡𝑢𝑟 − 𝑇𝑡𝑖𝑙𝑙) ∗ 𝑡
= 1000 ∗ 4180 ∗ 0,025 ∗ (19.1 − 17.2) ∗ 4056 = 805 318,8 𝑘𝑊ℎ
58
Bilaga M. Solinstrålning
Solinstrålningen har beräknats med hjälp av dokument från Roland Forsberg.
Dygnsvärde (Wh/m2dygn)
Dygn Molnfaktor Solfaktor Area (m2) Totalt
maj 3050 15 0,63 0,80 400 922 3200
juni 3870 30 0,61 0,80 400 22 662 720
juli 3510 31 0,61 0,80 400 21 239 712
augusti 2380 31 0,59 0,80 400 13 929 664
september 1230 30 0,58 0,80 400 6 848 640
Totalt (Wh) 73 903 936
Totalt (kWh) 73 903,936
Detta beräknas med hjälp av ekvation (13):
𝑆𝑜𝑙𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟å𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔 = 𝑑𝑦𝑔𝑛𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 ∗ 𝑑𝑦𝑔𝑛 ∗ 𝑚𝑜𝑙𝑛𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟 ∗ 𝑠𝑜𝑙𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟 ∗ 𝑎𝑟𝑒𝑎 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑙𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟å𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔 = Σ𝑆𝑜𝑙𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟å𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑓ö𝑟 𝑠𝑎𝑚𝑡𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑚å𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟
= 73 903,939 𝑘𝑊ℎ