Föreslagna inventeringar och utredningar:
• Kommunen bör ta fram en övergripande skötselplan för alla kommunala grönområden.
• Ett lokalt anpassat verktyg för att beräkna lämplig mängd, funktion och kvalitet på grönytor i exploateringsprojekt bör tas fram.
• Kommunen bör göra en
ekosystemtjänstkartläggning för att visa vilka ekosystemtjänster som nyttjas i staden idag, var det finns områden med ekosystemtjänster att nyttja mer och vilka behov det finns att genomföra åtgärder för att öka naturens möjlighet att bidra med ekosystemtjänster.
• Grönplanen slår fast att kompensation ska göras om grönytors ekologiska eller rekreativa värden inte kan undvikas eller bevaras vid exploatering. För att detta ska implementeras kontinuerligt bör diskussionen kring
kompensation lyftas i all planering.
• För bättre information och orienterbarhet i stadens gröna miljöer bör informations- och kartmaterial för stadens grönstruktur tas fram.
Uppföljning
Planen ska följas upp årligen i samband med årsredovisning i Bygg-och miljönämnd. Eftersom grönplanen är kopplad till Översiktsplan – del staden ska den aktualitetsprövas samtidigt.
48 | Grönplan för Katrineholm stad
Referenser
Tryckta källor
Ekologigruppen, 2016a. Sociotopkartering Katrineholms stad.
Katrineholms kommun.
Ekologigruppen, 2016b Underlag för Katrineholm stads grönplan.
Katrineholms kommun.
Skärbäck, E. (1997). Balanserad samhällsbyggnad: December 97 (Stad & land (Alnarp. 1982), 147). Alnarp, Movium
Sweco, 2015. Naturvärdesinventering av tätortsnära natur och grönytor i Katrineholms kommun. Katrineholms kommun.
Digitala källor
Blomdahl, U., Elofsson, S. & Åkesson, M. (2012). Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret.Idrottsförvaltningen och Stockholms universitet. Tillgänglig på internet: http://www.
stockholm.se/idrott/forskning
Boverket, 2010. Låt staden grönskaKlimatanpassning genom grönstruktur. Tillgänglig på intenet: http://www.boverket.se/sv/
om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2010/lat-sta-den-gronska/
Boverket, 2012. Grönstruktur i landets kommuner. Rapport 2012:13. Tillgänglig på internet: http://www.boverket.se/globalas- sets/publikationer/dokument/2012/gronstruktur-i-landets-kommu-ner.pdf
Boverket, 2015. Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Karlskrona: Boverket.
Folkhalsomyndigheten.se (odatead) Fysisk aktivitet - Nationell folkhälsopolitik. Tillgänglig på internet: https://www.folkhalsomyndig- heten.se/far/nationella-insatser/fysisk-aktivitet-nationell-folkhalsopo-litik/
Länstyrelsen, daterad. Grön Infrastruktur. Tillgänglig på internet:
http://www.lansstyrelsen.se/Sodermanland/Sv/djur-och-natur/
skyddad-natur/Pages/Gron_infrastruktur.aspx
Naturvardsverket.se, 2017a. Landskapskonventionen. Tillgänglig på internet: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/
EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/
Landskapskonventionen/
Naturvårdsverket.se, 2017b. CBD – Konvention om biologisk mångfald. Tillgänglig på internet: http://www.naturvardsverket.se/
cbd
Naturvårdsverket, 2017c. Ekosystemtjänster – när grönt är mer än pynt. Tillgänglig på internet: http://www.naturvardsverket.se/
ekosystemtjanster
miljömål.se (2017) Betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster. Tillgänglig på internet: https://www.
miljomal.se/etappmalen/Biologisk-mangfald/Den-biologiska-mang-faldens-och-ekosystemtjansternas-varden/
Länstyrelsen Sörmland (odaterad) Grön infrastruktur. Tillgänglig på internet: http://www.lansstyrelsen.se/Sodermanland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Pages/Gron_infrastruktur.aspx
SLL, 2012. När, var och hur? Svaga samband i Stockholmsregio-nens gröna kilar. Tillgänglig på internet: http://www.rufs.se/
publikationer/20122/20125-nar-vad-och-hur-svaga-grona-sam-band-i-stockholmsregionens-grona-kilar/
Statens folkhälsoinstitut, 2008. Samhällsplanering för ett aktivt liv–
fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhäls. Tilgänglig på internet:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/02635840fb-374c888ee0c67e50fa9181/r200830_samhallsplanering_0811.pdf Statens folkhälsoinstitut, 2009. Grönområden för fler – en vägled-ning för bedömvägled-ning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa.
Tillgänglig på internet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/
contentassets/f5981a14af284331aa957f724bbdbcf4/r2009-2-gro-nomraden-for-fler.pdf
WHO, 2016. Urban green space and health, a review of evidence.
Tillgänglig på internet: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_
file/0005/321971/Urban-green-spaces-and-health-review-evidence.
pdf?ua=1
Översiktsplan 2030 Katrineholms Kommun – Del Staden, 2014.
Tillgänglig på Internet: http://www.katrineholm.se/Global/SBF/Plan/
Oversiktsplan_2015_WEBB.pdf (2017-03-21) GIS- och kartmaterial
Grundkarta Katrineholms kommun
Bilaga 1 Gällande lagstiftning
utdrag ur Plan- och bygglag (PBL) 2010:900 2 kap. Allmänna och enskilda intressen
1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
2 § Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områ-dena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap.
miljöbalken ska tillämpas.
3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankom-munala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunika-tionsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1–5. Lag (2013:867).
4 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller för-handsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
5 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhands-besked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt
samhälls-Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen.
6 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och place-ras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller oriente-ringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanord-ningar.
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
7 § Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till be-hovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
1. gator och vägar, 2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och 5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.
8 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.
9 § Planläggning av mark och vattenområden samt lokalise-ring, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsed-da användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanord-ningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller
50 | Grönplan för Katrineholm stad
ter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
11 § Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska sam-ordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.
Utdrag ur Miljöbalk (MB) 1998:808
3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden
1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företrä-de skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
2 § Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär.
3 § Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgär-der som kan skada naturmiljön.
4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose vä-sentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodo-ses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.
5 § Mark- och vattenområden som har betydelse för rennä-ringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande.
Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfis-ket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycyrkesfis-ket.
6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur-värden eller kulturnatur-värden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt ska-da natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.
Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljö-vården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.
7 § Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla äm-nen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa.
Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material
som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.
8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller av-fallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.
Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalför-svaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.
Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde.
Beslut med stöd av första stycket får inte strida mot bestäm-melserna i 4 kap.
Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle, Fredsgatan 38.
Postadress: Katrineholms kommun, 641 80 Katrineholm.
Telefon: 0150-570 00 (klockan 8–17) www.katrineholm.se