Fortsatt  arbete

I en fortsatt studie skulle jag vilja utvidga min nuvarande studie genom att intervjua rektorer för att se på deras kunskap av sambandet språksvårigheter och matematiksvårigheter på ledningsnivå. För att resurser i form av kunskap hos lärarna, metoder och arbetsätt fördelas rätt och kommer till fördel för eleverna, lärarna, skolan och dess utvecklingsmöjligheter.

Referenslista  

2010:800. (2010). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? Höllviken: NU-förlaget.

Bergqvist, E. B. (2010). Matematikutbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet. Grundskolan våren 2009. Göteborgs universitet.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Chinn, S. &. (1998). Matematics for dyslexics. A Teaching Handbook. London: Whurr Publishers Ltd.

Engström, A. (2007). Nämnaren Nr 4. Varför är textuppgifter så svåra? Förhållandet mellan matematik och språk. Göteborg: Ncm .

Eriksson, I. H. (2015). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Grundal, E. J. (2015). Speciallärares syn på särskilda utbildningsbehov i matematik. Möjligheter och svårigheter i undervisningen. Kalmar Växjö: Linnéuniversitetet. Hattie, J. (2012). Synligt lärande. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.

Höien, T. L. (1990). Läsning och lässvårigheter. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Höien, T. L. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Författarna och Natur &

Kultur.

Jerlang, E. (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber AB.

Johansson, B. S. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.

Johnsen Höines, M. (2000). Matematik som språk.Verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber ekonomi.

Kutcher, M. L. (2010). Barn med överlappande diagnoser. Adhd,inlärningssvårigheter, Aspberger,Tourette, biopolär sjukdom med flera. Stockholm: Natur & Kultur.

Kvale, S. B. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Lindekvist, A.-L. (2004). Att analysera, förebygga och åtgärda matematiksvårigheter i

grundskolan och grundskolans tidigare år. Tsunami Nr:3.

Lindström, G. P. (2009). Undervisning i teori och praktik- en introduktion i didaktik. Författarna och Fundo förlag AB.

Ljungblad, A.-L. (2003). Matematisk Medvetenhet. Varberg: Argument Förlag AB. Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av

kommunikationen lärare- elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Löwing, M. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur AB. Lundberg, I. S. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren- hur

hänger de ihop? Stockholm: Natur och Kultur.

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos- matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.

Lundgren, U. P. (2010). Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.

Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur AB.

Malmer, G. A. (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi. Lund: Studentlitteratur.

McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal- en handbok. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Myrberg, M. (2007). Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket.

Myrberg, M. (den 17 03 2010). Tidig träning motverkar dyslexi. (P. Tillhammar, Red.) Forskning och medicin.

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur AB.

Olofsson, Å. L. (1985). Evaluation of long term effects of phonemic awareness training in kindergarten. Illustration of some methodical problems in evaluation research. . Umeå: Scandinavian Journal Psychology, 26, 21-34.

Ostad, S. (1998). Comorbidity between mathematics and spelling difficulties, Logopedics Phoniatrics Vocology, 23(4), 145-154. Oslo.

Pimm, D. (1995). Symbols And Meanings In School Mathematics. London: Routledge. Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik: matematiken, vardagen och den

matematikdidaktiska diskursen. Linköping: Linköpings universitet.

Scarborough, H. S. (1990). Very early language deficits in dyslexic children. Child Development, 61, 1728-1743.

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli vad är det då? Umeå: Umeå universitet. Skolverket. (2003). PISA 2003. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundkolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). PISA 2012. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Hur stöttar man elever med dyslexi eller andra skriv- och lässvårigheter? Skolverket.

Starrin, B. S.-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Sterner, G. (2015). Tal, resonemang och representationer - en interventionsstudie i matematik i förskoleklass. Göteborg: Göteborgs universitet.

Sterner, G. L. (2004). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Göteborgs universitet.

Svensson, P.-G. S. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wyndhamn, J. (1988). Tankeform och problemmiljö: skolan som kontext för tänkande i elementär matematik. Linköping: Linköpings universitet.

Ödmark, K. P. (2013). Begrepps- och procedurförmåga. Stockholm: Skolverket. Österholm, M. (2006). Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom

Bilagor  

Bilaga 1.

Informationsbrev

Hej! Jag heter Anna-Maria Björklund och läser Grundlärarprogrammet F-3 på Karlstads universitet. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur lärare kan förebygga så elever med språksvårigheter inte hamnar i matematiksvårigheter.

Min problemformulering blir då: Hur arbetas det med elever som har språksvårigheter så de inte hamnar i matematiksvårigheter. Jag skulle därför vilja intervjua några verksamma som arbetar inom detta problemområde. Intervjun kommer att ta ungefär 45 minuter och

genomförs på den skola du arbetar.

Jag har valt att intervjua verksamma lärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer för att på så vis få en så rik bild som möjligt.

Din medverkan är naturligtvis helt frivillig och anonym. I rapporteringen av studien kommer det inte att identifiera dig som respondent. Det ska på intet sätt gå att identifiera dig som respondent. Min undersökning kommer endast att användas i mitt examensarbete. När materialet är bearbetat och resultatet redovisat kommer jag att förstöra materialet jag använt mig av i form av inspelningar och annat skriftligt material. Du kan när som helst under undersökningen avbryta din medverkan. Har du några frågor är det bara att höra av sig när som helst under studiens gång.

Ansvarig för min undersökning är jag själv. Min mailadress är: aja72@hotmail.se

Bilaga 2.

Samtyckesformulär

Härmed har jag fått information om mitt samtycke till medverkan i undersökningen som handlar om hur det arbetas med elever som har språksvårigheter så de inte hamnar i matematiksvårigheter. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur lärare kan förebygga så elever med språksvårigheter inte hamnar i matematiksvårigheter.

Jag har fått information om studiens syfte och hur materialet kommer att bearbetas. Jag vet att mitt deltagande är frivilligt och jag kan när som helst avbryta min medverkan. Jag behöver inte motivera till varför jag vill avsluta min medverkan och det kommer inte bli några konsekvenser för mig efter det.

Härmed samtycker jag till min medverkan i undersökningen:

Hur arbetas det med elever som har språksvårigheter så de inte hamnar i matematiksvårigheter.

Jag kan närsomhelst avsluta min medverkan utan att motivera till varför. Det kommer inte att bli några konsekvenser för mig efter avslutat deltagande.

________________________ Ort/ datum/ år _________________________ Namnunderskrift __________________________ Namnförtydligande __________________________ Forskarens underskrift __________________________ Namnförtydliga

Bilaga 3.

Intervjufrågor.

Till lärare och specialpedagog:

År i yrket/ erfarenhet:

Hur länge har du arbetat som lärare?

På vilket sätt tror du att din erfarenhet stöttar elever med språksvårigheter i matematiklärandet?

Utbildning/kunskaper:

Berätta vilken utbildning och kunskap du har om barns matematikutveckling. Berätta vilken utbildning och kunskap du har om barns språkutveckling.

Berätta vilken utbildning och kunskap du har när det gäller elever i språksvårigheter och matematiksvårigheter.

Arbetssätt/ metoder:

Vilket är det mest fördelaktiga arbetssättet du använder dig av i matematiken då du undervisar elever med språksvårigheter?

Vad använder du för metoder i matematiken när du undervisar elever med språksvårigheter? Hur kan lärare stödja elever i matematiken som har språksvårigheter?

Arbetsmaterial:

Vad använder du dig av för material i matematikundervisningen när det gäller elever med språksvårigheter?

Varför använder du dig av det?

Bilaga 4.

Fortsättning bilaga 3.

Rutiner:

Kan du tala om för mig hur du gör när du upptäcker att en elev som har språksvårigheter inte klarar av matematiken.

Gör ni alltid så? Är det en rutin?

Hur kan lärare förebygga så att elever i språksvårigheter inte hamnar i matematiksvårigheter? Vilka åtgärder tar ni till när en elev med språksvårigheter inte klarar av matematiken?

Brukar ni alltid göra så? Är det en rutin?

Gör ni screening eller några andra kontroller i vissa årskurser av elever för att förebygga så de inte hamnar i matematiksvårigheter på grund av sina språksvårigheter.