Fortsatt forskning

Vi har tidigare nämnt de olika ramarna och vad för faktorer som tillfaller vilken ram (se tabell nedan). Lundgrens (1983) tanke var att ramfaktorteorin skulle vara ett verktyg men att den skulle förändras tillsammans med skolan och utveckla nya undervisningsteknologier. Vi menar att digitala verktygen i skolan kan vara en sådan ny undervisningsteknologi och är ännu en ramfaktor. Samhället är digitaliserat och fritidshemslärare såväl som lärare måste förhålla sig till den ram som de digitala verktygen skapar.

Det som behövs är mer forskning kring hur fritidshemslärare bäst använder de digitala verktygen för att på bästa sätt kunna knyta an till undervisningen i fritidshemmets verksamhet. Forskning kring digitala verktyg som ram. För fritidshemmet och för vår profession anser vi att det skulle vara till stor hjälp om det forskades kring vilka digitala verktyg som bäst passar för verksamheten. Vilka digitala verktyg fritidshemmen ska arbeta med anges inte i något styrdokument. Med vad för digitala verktyg och hur ska fritidshemslärare arbeta för att ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga i kommunikation, estetiska uttryck samt utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle med digitala verktyg? Och hur gör skolans utformare, staten, skolverket, kommuner, lärare, rektorer med mera, för att varje fritidshem ska ha möjlighet till att ge eleverna tillfälle att lära sig, öva och träna upp sina digitala förmågor?

Det finns mycket mer att säga om fritidshemmet och digitala verktyg. Vi fick med en bråkdel av alla tankar och analyser vi haft. Det är ett spännande ämne och vi uppmanar den som är intresserad att fördjupa sig mer.

Det pedagogiska ramsystemet Styrdokument

Administrativa ramar Brist på tid och personal, stor barngrupp

Resursrelaterade ramar Inte tillräckligt med digitala verktyg och brist på kompetens

Organisations relaterade ramar Planering, organisationen runt de digitala verktygen.

Ramar med anknytning till elevernas och deras kulturella bakgrund

Vilken vana har eleverna att använda sig utav digitala verktyg. Det vanligaste aktiviteten är spel då det är vanligt hos elever idag. Men även deras motivation att använda digitala verktyg.

Digitala verktyg som ram En ny undervisningsteknologi, med en ny infrastruktur och digital undervisning.

Referenslitteratur

Bjereld, U. Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktor teorin i Pedagogisk forskning i Sverige, årg 4, nr 1 1999. S. 111–121.

http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-970320-det-svenska.pdf [2019-10-19]

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Dahllöf, U. (1971). Ability Grouping, Content Validity and Curriculum Process. New York: Teachers College Press.

Dahllöf, U. (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkande, en tillbakablick i Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 5–29.

https://dokodoc.com/det-tidiga-ramfaktorteoretiska-tnkandet-en-tillbakablick.html [2019-10-19]

Dahllöf, U. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Englund, T. & Quennerstedt, A. (2008). Likvärdighets begreppet i svensk utbildningspolitik I: Englund, T. & Quennerstedt, A. (red.) Vadå Likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk

språkanvändning. Göteborg: Daidalos. s. 7–35.

Europeiska unionens officiella tidning (2018), Rekommendationer Rådet om

nyckelkompetenser för livslångt lärande.

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018H0604(01)&from=EN [2019-10-05]

& Selander, S. (red.) Ramfaktorteoretiskt tänkande: Pedagogiska perspektiv: En vänbok till

Urban Dahllöf. Uppsala: Uppsala universitet/Pedagogiska institutionen. s. 13–41.

Imsen, G. (1999). Lärarens värld-introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Klerfelt, A. (2012). Finnes: Digitala verktyg för små barn. Sökes: En pedagogisk vision. https://pedagogiskamagasinet.se/finnes-digitala-verktyg-for-sma-barn-sokes-en-pedagogisk-vision/ [2019-10-03]

Lindblom, L. (2019). Fyra jämlikhetsprinciper och olika sätt att se på likvärdighet. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/fyra-jamlikhetsprinciper-och-olika-satt-att-se-pa-likvardighet [2019-10-26]

Lpo94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Lundgren, U. (1983). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. 2. [dvs 4.] uppl. Stockholm: Utbildningsförl. på uppdrag av Gymnasieutredningen.

Lundgren, U. (1984). Ramfaktorteorins historia. Skeptron: texter om läroplansteori och kulturreproduktion, nr 1, s. 69–81. Stockholm: HLS förlag.

Lundgren, U. (1972). Frame Factors and the Teaching Process. A contribution to curriculum

theory and theory on teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Lundgren, U. (1977). Model Analysis of Pedagogical Processes. Lund: Gleerup.

Lundgren, U. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering i Pedagogisk Forskning i Sverige 1999, årg 4 nr1 s. 31–41.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1052/903 [2019-10-20] Nationalencyklopedin. (2019). Möjlighet. https://www.ne.se/ordb%C3%B6cker/#/search/ne-ordbok-sv-sv?q=m%C3%B6jlighet [2019-12-01] Nationalencyklopedin. (2019). Öva. https://www.ne.se/ordb%C3%B6cker/#/search/ne-ordbok-sv-sv?q=%C3%B6va

[2019-12-01]

Olin- Scheller, C. & Roos, C. (2014). Barn och barndom i nätskugga i Nordic studies i

Eduction, Vol 35, s. 37–51. Oslo

https://www.researchgate.net/publication/278675460_Barn_och_barndom_i_natskugga [2019-10-05]

Parnes, P. (2015). IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar

om var vi är nu och vart vi är på väg!

http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:977524/FULLTEXT01.pdf [2019-10-03]

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Porat, E. Blau, I. & Barak, A. (2017). Measuring digital literacies: Junior high-school

students' perceived competencies versus actual performance i Computers & Education,

Volume 126, November 2018, Pages 23-36.

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0360131518301738?via%3Dihub [2019-10-29]

Quennerstedt, A. (2008). Kommunal skolpolitik i likvärdighetens namn I: Englund, T.

& Quennerstedt, A. (red.) Vadå Likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning. Göteborg: Daidalos. s. 36–56.

Riksdagen. (2010). Skollag. Utbildningsdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

[2019-10-02]

SCB. (2018). Folkmängd i landskapen den 31 december 2018.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2018/

[2019-11-28]

Skolinspektionen. (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk

och kommunikation samt natur och samhälle. Diarienummer: 400-2016:207

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2018/fritidshem/fritidshem_rapport_2018.pdf

[2019-11-01]

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019).

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019.

[2019-10-02]

Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer: Fritidshem. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2016). Fritidshemmet – Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3720 [2019-10-26]

Thomassen, M. (2015). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerups.

Vannestål Estling, M. (2012). Att ta in världen i klassrummet – om digital teknik i

språkundervisningen i Norsk pedagogisk tidsskrift 02/2012(Volym 96).

https://www-idunn- no.till.biblextern.sh.se/npt/2012/02/att_ta_in_vrlden_i_klassrummet_-_om_digital_teknik_i_spraa

[2019-10-25]

Wernholm, M. (2019). Children’s shared experiences of participating in digital communities i Nordic studies i Education, Vol 13, sid 38-55. Oslo.

https://www.idunn.no/dk/2018/04/childrens_shared_experiences_of_participating_in_digital_ c