Grupp- och organisationsnivå skulle behöva analyseras vidare med ett större empiriskt underlag. Nivåerna skulle också behöva belysas utifrån flera perspektiv där fler
representanter från elevhälsan skulle kunna intervjuas. En tanke från början var att analysera elevhälsans förebyggande arbete kopplat till åtgärdsprogrammen. Kopplingen var dock svår att belysa i intervjustudien men mer information skulle möjligtvis framkomma i
observationer av elevhälsoteamens arbete. Möjligen skulle olika former av fokusgrupper vara en bra metod för att få igång en diskussion kring begreppen som har problematiserats i detta examensarbete.
Rektorernas roll i samband med grupp- och organisationsnivån framhävs också både i tidigare forskning och av specialpedagogerna i examensarbetet. Detta gör att rektorernas åsikter blir relevanta i en vidare studie av åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå. 213 Giota, Emanuelsson (2011). s.57f. 214 Persson (2001). s.156. 215 Persson (2001). s.169. 216 Lahdenperä (1997). s.100.
64
Referenser
Andreasson, Ingela (2007). Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i
skolans elevdokumentation. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 259.
Andreasson, Ingela, Asp-Onsjö, Lisa & Isaksson, Joakim (2013). Lessons learned from research on individual educational plans in Sweden: obstacles, opportunities and future challenges. European Journal Of Special Needs Education, 28 (4), 413.
Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en
kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 248.
Braun, Virginia., & Clarke, Victoria (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber Ekonomi.
Dahlgren, Lars Owe, Johansson, Kristina (2009). ”Fenomenografi”, i Fejes, Andreas,
Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, s.122-135.
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.
Examensordning SFS 2007:638. Specialpedagogexamen, www.regeringen.se.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). “Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier”, i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, s.216-235.
Giota, Joanna & Emanuelsson, Ingemar (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur?. Göteborg: Göteborgs universitet.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2012). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling
65 Isaksson, Joakim, Lindqvist, Rafael and Bergström, Erik (2007). School problems or
individual shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. European
Journal of Special Needs Education, Vol. 22, No. 1, 75-91.
Johanessen, Asbjorn, Tufte, Per Arne (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation . Stockholm: Bonnier utbildning
.
Lahdenperä, Pirjo (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter: En textanalytisk studie
av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS förlag.
Larsson, Staffan (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25, 16-36.
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:245080.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (2011).
Stockholm: Skolverket.
Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Persson, Bengt (2004). Specialpedagogik och dokumentation i en skola för alla. Utbildning
och demokrati 2004, Vol.13, Nr.2, s.97-113.
Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Skollag 2010:800. www.skolverket.se.
Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer: För arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
66 Skolverket (2011). Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd. Juridisk vägledning.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010). Risk för IG: gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som riskerar
att inte nå målen. Stockholm: Skolverket.
Szklarski, Andrej (2009). Qualitative research – a viable methodological alternative in education. Issues in early education, 2, 9-19.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Widén, Pär (2009). ”Kvalitativ textanalys”, i Fejes, Andreas, Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, s.136-153. s.136.
67
Bilaga
Intervjuguide
Presentera syfte med studien
Jag som intervjuare vill blanda mig i så lite som möjligt. Specialpedagogernas tankar är viktiga.
Uppvärmningsfrågor
Hur länge har du arbetat som specialpedagog? Hur länge har du varit på denna skola?
När utbildade du dig till specialpedagog?
Särskilt stöd
Hur definierar du (skolan) särskilt stöd?
Vad tänker du när du hör begreppet särskilt stöd? Vilka rutiner har skolan för arbetet med särskilt stöd? Jag skulle nu vilja byta tema
Åtgärder och åtgärdsprogram
Vilka åtgärder kommer du att tänka på i samband med grupp och organisationsnivå. Hur arbetar du med åtgärder på grupp- och organisationsnivå?
Hur formulerar du åtgärder på grupp och organisationsnivå? Har du några tankar kring effekterna av detta?
Görs åtgärder på nivåerna som inte hamnar i åtgärdsprogram? Vilka? Hur arbetar du med lärare som inte hanterar sin undervisning?
Jag skulle nu vilja byta tema
Utredning på grupp och organisationsnivå
När utreder du svårigheter på gruppnivå? Alltid?Hur utreder du (skolan) svårigheter på gruppnivå? Vad är din roll i detta arbete? Vilka svårigheter/möjligheter ser du med detta?
Kan du utveckla det? Vad menar du med det? Vad har fått dig att arbeta så?
68 Kan du utveckla det? Vad menar du med det?
Vad har fått dig att arbeta så?
Har du förslag på hur det skulle gå att arbeta med utredningar kring gruppnivå? Är det någonting som försvårar detta? Vad är svårigheterna med detta?
Har du förslag på hur det skulle gå att arbeta med utredningar kring organisationsnivå? Är det någonting som försvårar detta?
Hur arbetar du/skolan med lärare som inte hanterar undervisning? (Om du upptäcker detta i samtal eller observation i klassrum.)
Hur upplever du skollagens krav på att utreda organisationsnivå?
Vad krävs för utredning på organisationsnivå? Vad krävs för utredning på gruppnivå? Hur tolkar du att specialpedagoger ska arbeta med gruppnivå i samband med
åtgärdsprogram?
Jag skulle nu vilja byta tema
Förebyggande arbete – grupp och organisationsarbete.
Hur sker samarbete med rektor?Hur sker samarbete i elevhälsan?
Hur arbetar elevhälsan tillsammans med olika klasser, grupper? Medverkar elevhälsan med arbete kring organisation?
Tack för medverkan i intervjun.
Be om att få sitta kvar ett par minuter och reflektera Hur gick intervjun?
Längd på intervjun? Var gjordes intervjun?
Nya idéer som dök upp under intervjun? Miljön? Lugn, stökig, typ av inredning? Övriga iakttagelser - känslan