Denna studie har gett uppslag till fortsatta studier av elevers akademiska skrivande.
Med anledning av materialets spridning och att eleverna uppvisar olika nivåer av vetenskaplig skrivkompetens, vore det intressant att närmare undersöka hur skrivundervisning och bedömning går till i praktiken på olika gymnasieskolor. Områden som skulle kunna studeras vidare är dels hur lärare undervisar om de formella, språkliga aspekterna av akademiskt skrivande, dels hur undervisningen om innehållsmässiga aspekter som ställningstagande och kritisk granskning tar sig uttryck. En undersökning av bedömning av elevtexter skulle till exempel kunna innefatta hur användandet av betygsmatriser inverkar på bedömningen. Ett annat alternativ är att mer förutsättnings-löst studera vilka verktyg och resurser som främjar likvärdig bedömning.
Ett annat angreppssätt vore att närmare undersöka elevers referenshantering för att se hur källor och ursprungstexter används i den egna texten. Min studie antyder att det inte bara finns skillnader i hur eleverna refererar till olika källor utan också i hur källorna används.
I denna studie gjordes ingen jämförelse mellan elevtexter skrivna inom Lpf94 och Gy2011, men en sådan jämförelse skulle vara möjlig och relevant att genomföra när den nuvarande läroplanen har implementerats till fullo. Man skulle i ett längre perspektiv även kunna studera texter skrivna av nya studenter för att undersöka utfallet av gymnasiereformen 2011 – huruvida elever efter avslutade gymnasiestudier i Gy2011 är bättre förberedda för vidare studier och vetenskapligt skrivande än tidigare års elever har varit.
Referenser
Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kapitel 3.
Albrechtsen, Dorte, Evensen, Lars Siegfried, Lindeberg, Ann Charlotte & Linnarud, Moira (1991). Analysing Developing Discourse Structure: The NORDWRITE Project. I:
Phillipson, Robert & Færch, Claus (red.) (1991). Foreign/second language pedagogy research: a commemorative volume for Claus Færch. Clevedon: Multilingual Matters.
S. 79–91.
Ask, Sofia (2005). Tillgång till framgång: lärare och studenter om stadieövergången till högre utbildning. Lic.-avh. Växjö: Växjö universitet., 2005.
Ask, Sofia (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö: Växjö universitet, 2007.
Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska: ämnesdidaktik för svensklärare. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Bailey, Francis, Burkett, Beverly, & Freeman, Donald (2008). The Mediating Role of Language in Teaching and Learning: A Classroom Perspective. I: Spolsky, Bernard &
Hult, Francis M. (red.) (2008). The handbook of educational linguistics. Malden, Mass.: Blackwell. S. 606–625.
Blåsjö, Mona & Strand, Hans (2005). Examensarbetets hemligheter. I: Språkvård, 2/2005.
Tidskrift utgiven av svenska språknämnden. S. 22–28.
Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2011). Skriva för att lära:
skrivande i högre utbildning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2004). Hur blir man klok på universitetet?. Lund:
Studentlitteratur.
Fairclough, Norman (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge.
Halliday, M. A. K. (2004). An introduction to functional grammar. 3. ed. London: Arnold.
Hammarberg, Björn (2004). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys.
Lund: Studentlitteratur.
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hultman, Tor G. & Westman, Margareta (1977). Gymnasistsvenska. Lund: LiberLäromedel.
Hultman, Tor G (1989). Skrivutveckling ur ett pragmatiskt perspektiv. I: Sandqvist, Carin
& Teleman, Ulf (red.) (1989). Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur.
S. 117–142.
Hyland, Ken (1996). Nurturing Hedges in the ESP Curriculum. System, 24 (4). S. 477–490.
Hyland, Ken (2000). Hedges, Boosters and Lexical Invisibility: Noticing Modifiers in Academic Texts. Language Awareness 9 (4). S.179–197.
Hyland, Ken (2005). Metadiscourse: Exploring interaction in writing. London: Continuum.
Larsson, Kent (1982). Skrivförmåga: studier i svenskt elevspråk. D. 1. Diss. Uppsala: Univ.
Lpf94 (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna:
Lpo 94 : Lpf 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdep.
Maggerø, Eva (1998). Hallidays funksjonelle grammatikk – en presentasjon. I: Berge, Kjell Lars, Maagerø, Eva, Coppock, Patrick J., Halliday, M. A. K., Martin, Jim R. & Hasan, Ruqaiya (red.) (1998). Å skape mening med språk: en samling artikler. Oslo:
Landslaget for norskundervisning (LNU).
Martin, James R. & White, Peter R. R. (2005). The language of evaluation: appraisal in
McNamara, Danielle S., Crossley, Scott A., & McCarthy, Philip M. (2010). Linguistic features of writing quality. Written Communication, 27(1). S. 57–86.
NE.se (2014). www.ne.se (sökord: deontisk, epistemisk) Hämtat 2014-05-09
Nord, Andreas (2008). Trädgårdsboken som text 1643–2005. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Nyström, Catharina (2000). Gymnasisters skrivande: en studie av genre, textstruktur och sammanhang. Diss. Uppsala: Univ.
Pettersson, Åke (1982). Hur gymnasister skriver. Stockholm: Svensklärarfören.
Schleppegrell, Mary. J. (2001). The linguistic features of the language of schooling.
Linguistics and Education, 12(4). S. 431–459.
Schleppegrell, Mary. J. (2004). The language of schooling: A functional linguistics perspective. Mahwah, NJ: Erlbaum.
Selinker, Larry (1972). Interlanguage. I: International Review of Applied Linguistics, 10. S.
209–231.
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
Uccelli, Paola, Dobbs, Christina L., & Scott, Jessica (2013). Mastering Academic Language: Organization and Stance in the Persuasive Writing of High School Students.
Written Communication, 30 (1), S. 36–62.
Utredningen om offentlighet och sekretess i skolan (2003). Sekretess i elevernas intresse:
dokumentation, samverkan och integritet i skolan: betänkande. SOU 2003:103.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälls-vetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Øksnes, H. (1999). Koherens i elevtekster: En analyse av funksjonelle roller. NTNU, Trondheim.
Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2002). Godkänd i svenska?: bedömning och analys av gymnasieelevers texter . Diss. Uppsala: Univ., 2002.
Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2006). Att förmedla egna och andras tankar: om gymnasisters källhantering i det nationella provets skrivuppgift. Uppsala: Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala universitet.
Bilagor
Bilaga 1 Uccelli m.fl.:s (2013) analysmodell Uccelli m.fl.:s (2013) analysmodell.
Analyskategorier Underkategorier Lexio-grammatical measures
• Text length
• Syntactic complexity
• Lexical density
• Lexical diversity
Organization markers
• Frame markers
• Code glosses
• Transition markers
• Conclusion markers
Stance markers
• Deontic stance
• Epistemic hedges
• Epistemic boosters
• Markers of beliefs (perspective)
Text grade Grades from 2–12