Fortsatt forskning

Syftet med vår studie var att synliggöra och få en djupare förståelse för hur användandet av BTI-metoden ser ut i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamheter i relation till gällande läroplaner och skollag och hur det i förlängningen påverkar verksamheterna med avseende på alla barn. Vår studie anses inte vara heltäckande då vi endast har intervjuat några pedagoger med erfarenheter av att arbeta med BTI- metoden i en specifik kommun och därmed skulle det vara intressant att göra om vår studie i en annan kommun och sedan jämföra resultaten.

För att få ett ännu större djup i vår studie skulle det vara intressant att komplettera med förskolechefernas/rektorernas syn på hur BTI-metoden involveras i verksamheterna i relation till uppdraget. Vi anser också att studien skulle få en djupare dimension om föräldrarnas syn på hur samarbetet mellan hem och förskola/förskoleklass avseende arbetssättet BTI

synliggjordes. Genom att sedan se hur Barnhabiliteringen ser på samarbetet avseende deras uppdrag skulle studien ge en mer heltäckande bild.

7.4 Slutord

Kvale (2011) talar om de moraliska frågor som en forskningsrapport kan väcka. Vi är

medvetna om de moraliska frågor som vi nu väcker kring den diskussionsanalys som vi gjort. Kvale (2011) talar vidare om den sociala produktion av kunskap som sker tillsammans i intervjusamtalet. Tillsammans med dem som vi intervjuat har vi fått kunskap kring hur

användandet av BTI ser ut i den ordinarie verksamheten och hur en metod utifrån kan påverka förskolans och förskoleklassens möjlighet att uppfylla sina uppdrag.

Margaretha Danielsson, chef på habiliteringen i Växjö, talar om forskning kring olika metoder och den effekt metoder av diverse slag har. Hon lyfter fram procentsatserna 20 – 80, där 20 % talar för effekten av själva metoden men där hela 80 % representerar effekten av den

relationen som uppstår då metoden används. Detta talar i så fall för att metoder i sig är starkt underordnande och att effekten av de relationer som uppstår är överordnad. Å andra sidan kan en metod fungera som ett verktyg till att etablera en god relation och i kölvattnet av denna kan goda effekter uppnås.

Olika metoder kommer och går. På Linnéuniversitet pekar nyligen gjord forskning på en möjlighet att i framtiden kunna bota dessa barn som fått en autismdiagnos (www.lnu.se). Vägen går från att väcka till att bota samtidigt som barnet ska finna sin unika egenart

(Skollagen 2010:80 ). Om vi kommer så långt i framtiden att vi kan bota de barn som riskerar att senare få en autismdiagnos kommer förmodligen intresset för olika metoder att avta. Oavsett vad framtiden för med sig måste vi samverka med varandra, ibland över gränserna, som habiliteringen förskolan och förskoleklassen gjort. Vi måste även i framtiden fatta beslut som rör barn med särskilda behov men dessa beslut måste bygga på kunskap där vi också ser konsekvenserna av de beslut som fattas ur ett etiskt och rättssäkert perspektiv avseende alla barn. Vi vill avluta med några tänkvärda ord av Liljekvist (1999):

”I tänkandet kring det goda samhället går en rak linje från antikens Aristoteles över

upplysningsandans Hegel till postmodernismens Habermas. Det handlar om en tillit till människan som en social och konstruktiv varelse som vinner sin mänsklighet genom samverkan med andra, som inte grundar sina beslut på egocentriska beräkningar utan på beslutens konsekvenser för andra och för samhället” .(s.307)

Referenslista

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Bromark, Gunilla & Mannberg, Josefin (2006). Beteendeterapeutisk intensivträning,

Uppföljning av förskolebarn vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län.

Tillgänglig:<http://www.lul.se/upload/1305/rapport36_screen.pdf> (2011-12-28).

Bohlin, G, Bromark; G, Granat, T, Haglund, N, Sjöholm-Lif, E & Zander, E (2006).

Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern, Rapport inom projektet evidensbaserad habilitering.

Tillgänglig:<http://www.autismforum.se/gn/export/download/Evidensbaserad_habilitering/R apport_Evidensbaserad_habilitering.pdf>(2011-12-03)

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Bölte, Sven & Hallmayer, Joachim (2011). Autism Spectrum Conditions – FAQs on Autism,

Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answered by International Experts. Cambridge

USA: Hogrefe Publishing.

Cederbladh, Marianne, Hansson, Kjell, Lichtenstein, Paul & Neiderhiser J (2008).

Salutogenic factors from a genetic perspective – Results from a twin study. Lunds Universitet.

DSM-IV-TR (2000). Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB Gillberg.

Elvén, Hejlskov Bo (2011). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga

funktionshinder. Malmö: Holmbergs i Malmö AB.

Frith, Uta, under redaktion (2011). Autism och Aspergers syndrom. Stockholm: Liber AB. Gillberg, Christoffer & Peeters, Theo (2011). Autism – Medicinska och pedagogiska aspekter. Malmö: Holmbergs i Malmö AB.

Greene, Ross W (2011). Vilse i skolan – Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att

hitta rätt. Lund: Studentlitteratur AB.

Imsen, Gunn (2005). Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykologi Lund: Studentlitteratur AB.

Jerlang.E, Egeberg.S & Halse.J mfl (2005). Utvecklingspsykologiska teorier Stockholm: Liber AB.

Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Järvå, Håkan (2008) Beteendeanalys och beteendeintervention

Tillgänglig:<http://www.autismforum.se/gn/export/download/af_pdf_vad_kan_man_gora/Bet eendeanalys_och_beteendeintervention.pdf> (2012-04-16)

Klingberg, Torkel (2007). Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur. Klingberg, Torkel (2011). Den lärande hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur.

Kvale, Steinar (1996). IntervViews – An Intriduction to Qualitative Research Interviewing. Califonien: Sage Publications.

Levi, Lennart (2012). MORE AND BETTER JOBS – MAKING IT HAPPEN. (Elektronisk) Sverige Direkt.

Tillgänglig:<http://ec.europa.eu/health/mental_health/docs/ev_20110303_co01_en.pdf>(2012 0410).

Lgr- 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 -

Skolverket. Västerås: Edita 2011.

Liljequist, Kurt (1999) Skola och samhällsutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Lpfö-98 (1998). Läroplan för förskolan, reviderad 2010 Skolverket. Stockholm: Edita 2011. Lyrén, Gun-Louise (2008). Lära sig lära, En väg till språket för barn med autism Stockholm: Ekelunds Förlag AB.

Lovaas O.I.(1987). Behavioral Treatment and Normal Educational and Intellectual

Functioning inYoung Autistic Children. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 55,

3-9.

Skinner.B.F (1969). Undervisningsteknologi Uppsala: Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB. Skollagen (2010:800). MED LAGEN OM INFÖRANDE AV SKOLLAGEN

(2010:801).Vällingby: Norsteds Juridk AB.

Thurén, Torsten (2004). Vetenskapsteroi för nybörjare. Malmö: Liber AB. Wright, Moira (2000). Vad eller vem? Göteborg: Daidalos AB.

Elektroniska dokument:

Autismforum (2011). (Elektronisk) Sverige Direkt.

Tillgänglig:<http://habilitering.nu/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/autismspektrumet/lor na_wings_fyra_huvudtyper/>. (2012-01-04).

Biomarkörer kan avslöja autism (2012). Stort internationellt genomslag för forskning vid

Linnéuniversitetet (2012) Tillgänglig:<http://lnu.se>. (20120331).

Caring to make a difference for people with autism (2012). (Elektronisk) Sverige Direkt.

Tillgänglig:<(http://autismsussex.org.uk/AboutUs/president)> (2012-01-05).

ICD-10 (2010). International Statistical Classification of Diseases and Related Health

Problems - Tenth Revision.

Tillgänglig:< http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/sokdiagnoskodicd-10-se/>(20120515).

Läkartidningen.se – Organ för Sveriges läkarförbund (2012). Känsla av sammanhang ger

motståndskraft- tes i klassiker om hälsa.

Tillgänglig:<(http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=3645>(20120401).

Rapport 353 (2011) Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning. (Elektronisk) Sverige

direkt.Tillgänglig:<Ekuriren.se/poloply_fs/1.945287.1296835091!/pdf2498.pdf/ >.(2011-02-20)

Regeringskansliet (2001) Prop. 2001/02:14 Hälsa, Lärande och trygghet.

Tillgänglig:<http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1650> (2011-10-04)

SOU 1998:66 (1998). Utredningen om Funktionshindrade elever I skolan.

Tillgänglig:http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22905(2012-01-05).

Personliga referenser:

Margareta Danielsson, Chef Habiliteringen Växjö (2012-03-01).

Carlsson, Lena (2012-01-26) Kvalitativ ansatser i pedagogisk forskning, föreläsning vid Linnéuniversitetet, Växjö

Bilaga 1

Kriterier för autistiskt syndrom

Kriterier för autistiskt syndrom är enligt DSM-IV-TR (2000) följande:

Autistisk syndrom F84.0 enligt DSM-IV-TR, Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders (2000).

Minst 6 kriterier ska sammanlagt vara uppfyllda. A. Autism definieras med brister i:

1. Socialt samspel

Den kvalitativt nedsatta förmågan att socialt interagera med andra ska ta sig uttryck på minst två av följande sätt: a. Bristande förmåga att använda ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och

gester

b. Oförmåga att etablera åldersadekvata kamratrelationer c. Bristande vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter d. Bristande social eller emotionell ömsesidighet

2. Kommunikation

Förmågan att kommunicera med andra ska vara kvalitativt nedsatt och ta sig minst ett av följande uttryck: a. Försenad eller avsaknad av talutveckling eller kommunikativ kompensation

b. Nedsatt förmåga att påbörja eller upprätthålla samtal c. Stereotypt eller idiosynkratiskt språk

d. Ett icke utvecklingsadekvat lekbeteende 3.Beteende och föreställningsförmåga.

Begränsning i beteende, intressen eller aktiviteter som tar sig minst ett av följande beteende: a. Intressen; begränsade eller abnorma i intensitet eller fokusering

b. Fixering vid ritualer eller rutiner

c. Motoriska rörelser som upprepas i tex händer eller fingrar d. Fascination över delar av saker

B. Försening eller ett onormalt beteende inom minst ett av följande områden med debut före 3 års ålder: 1. Social interaktion

2. Språklig och social kommunikation 3. Åldersadekvata lekar