Fortsatt forskning

Rekommendationer utifrån studiens analys och slutsatser till fortsatt forskning presenteras.

I den här studien beaktades enbart en fysisk arbetsmiljöfaktor, för att erhålla bättre kunskap om den fysiska miljöns påverkan under arbetsmiljöbyten rekommenderas att både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön undersöks. Alternativt att enbart den fysiska miljöns påverkan på arbetares välbefinnande undersöks och sedan relateras till den här studien.

I Levi & Pettersons (1995) modell för att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön har varken den objektiva arbetsmiljön eller reaktioner granskats, enbart en fysiologisk reaktion (stress) är beaktad. Det är en modell som kan användas för fortsatt forskning inom området. Den objektiva- och subjektiva arbetsmiljöns påverkan på arbetares välbefinnande rekommenderas att undersökas i kombination och att fokus riktas på individens reaktioner. Då psykisk ohälsa utvecklas över tiden, är det viktigt att arbetarens avvikande reaktioner/förändringar i beteendemönstret är i fokus. Ändrat beteende kan vara en signal på att de psykosociala behoven inte tillgodoses vilket orsakar ohälsa (Ibid).

6.3 Reflektion

Vid reflektion över arbetsgången av studien har det varit en oerhört lärorik och rolig process.

Arbetsmiljö är ett brett område att ta sig an men är ett väldigt viktigt område att ha kunskap inom.

Ett fåtal hinder har uppkommit under processens gång, vilka främst varit om studiens fokus och avgränsningar. Genom att läsa på mer inom området samt gå på egen intuition om vad som är rimligt att avgränsa har löst de hinder som uppstått. Jag tror det är viktigt vid genomförandet av ett sådant arbete att göra någonting man tycker är kul, att arbetet fokuseras efter eget intresse och ha inställningen ”ingenting är omöjligt”.

35

Referenser

AFS (2001:1) Arbetsmiljöverkets föreskrifter med ändring 2003:4, om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Antonovsky, A. (1991). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Aronsson, G., Dallner, M. & Gustavsson, K. (2000:5). Yrkes- och arbetsplatsinlåsning – En empirisk studie av omfattning och hälsokonsekvenser, Solna: Arbetslivsinstitutet.

Berg, L. & Bjärås, G. (1996). Utvärdering av hälsofrämjande och förebyggande arbete – En metodbok. Lund: Studentlitteratur.

Biggam, J. (2008). Succeeding with Your Master’s Dissertation: A step-by-step handbook.

Mcgraw-hill Education: Open University Press.

Christensen, M. (2009). Validation and test of central concepts in positive work and organizational psychology. Köpenhamn: TemaNord.

Cooper, C. L. (1999). Can we live with the changing nature of work? Journal of Managerial Psychology, Vol. 14, No. 7/8, pp. 569-572.

Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (1998). The good research guide for small scale research projects.

Buckingham: Open University Press.

Eisenhardt, K. M. (1989). Theories from Case Study Research. The Academy of Management Review, Vol. 14, No. 4, pp. 532-550.

Ewles, L. & Simnett, I. (1994). Hälsoarbetet – en praktisk vägledning. Lund:

Studentlitteratur.

Frankenhaeuser, M. (1997). Kvinnligt, manligt, stressigt. Stockholm: Bromberg.

Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Holmström, E., Eklundh, M. & Ohlsson, K. (1999). Människan i arbetslivet. Lund:

Studentlitteratur.

Härenstam, A. (2005). Different development trends in working life and increasing occupational stress require new work environment strategies. Work, Vol. 24, No. 3, pp. 261-277.

36

Härngren, G. & Spiik, P. A. (2012). Arbetsklimat - systematiskt arbetsmiljöarbete, Prevent:

Stockholm.

Johnson, J V. & Hall, E. (1988). Job strain, work place social support and cardiovascular diseases: A cross- sectional study of a random sample of the Swedish working population.

American journal of public health, Vol. 10, No. 78, pp. 1336-1342.

Karasek, R. (1976). Job demands, job decision latitude, and mental strain: implications for job redesign, Administrative Science Quarterly, Vol. 4, No. 24, pp. 285-308.

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.

Karlsson, G. (1999). Empirisk fenomenologisk psykologi. I: Allwood, C. M. & Eriksson, M.

G. Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, P. & Vingård, E. (2012). Kunskapsöversikt: den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Levi, L. & Petterson, I. L. (1995). Att mäta psykosocial arbetsmiljö och hälsa: utveckling av en metoddatabas, Edsbruk: Akademitryck.

Mausner-Dorsch, H. & Eaton, W. (2000). Psychosocial Work Environment and Depression:

Epidemiological Assessment of Demand-Control Model, American Journal of Public Health, Vol. 90, No. 11, pp. 1765-1770.

Mellner, C., Aronsson, G., Kecklund, G. (2012). Segmentering och integrering – om mäns och kvinnors gränssättningsstrategier i högkvalificerat arbete. Arbete och Hälsa, Vol. 46, No.

4, pp. 1-3.

Melin, B. (2008). Arbete med hög psykisk belastning. Ur: Toomingas, A., Mathiassen, S. E.

& Wigaeus-Tornqvist, E. (eds.) Arbetslivsfysiologi. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, S. B. (1994). Fallstudie som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Murray, N. Hughes, G. (2008). Writing up your University Assignments and Research projects: A practical handbook. Open University Press.

Newman, E. J. (1975). Understanding the organizational structure – job attitude relationship through perceptions of the work environment, Organizational Behavior and Human Performance, Vol. 14, No. 3, pp. 371-397.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

37

Patton, M. Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods (2nd ed.). Newbury Park, CA: Sage Publications.

Robinson, J. E. & Norris, N. F. J. (2001). Generalisation: the linchpin of evidence-based practice? Educational Action Research. Vol. 9, No. 2, pp. 303-309.

Rydh, J. (2002). Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Stockholm.

Spector, P. (1986). Perceived control by employees: A meta-analysis of studies concerning autonomy and participation at work. Human Relations, Vol. 39, No. 11, pp. 1005-1016.

Stansfeld, S., Fuhrer, R., Head, J., Ferrie, J. & Shipley, M. (1997). Work and psychiatric disorder in the Whitehall II Study, Journal of psychosomatic research, Vol. 43, No. 1, pp. 73-81.

Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.

Torgén, M., Stenlund, C., Ahlberg, G. & Marklund, S. (2001). Ett hållbart arbetsliv för alla åldrar. Elanders Gotab. Stockholm.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wikman, A. (1999). Mätmetoder för lokala kartläggningar – metoddatabasmed frågor om psykosocial miljö och arbetsorganisation, Arbetslivsrapport 1999:01, Stockholm:

Arbetslivsinstitutet.

Wreder, Å. (2008). How leadership and new technology influence the work environment – experiences taken from Swedish organizations. Doctoral thesis, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.

Yin, R. (1984). Case study research. Beverly Hills, CA: Sage Publications.

1

Bilaga 1 Missivbrev

Hej!

Mitt namn är Sofia Edmundsson och jag studerar sista året på Ekonomiingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle. I vår ska jag utföra ett examensarbete i samarbete med Teo Härén och det skulle vara jättekul om ni vill vara med och delta. Arbetet kommer handla om arbetsmiljöns påverkan på vårt välbefinnande och innehålla ett experiment och intervjuer.

Experimentet kommer innefatta minst ett arbetsmiljöbyte som ni individuellt väljer ut.

Tidsomfattningen är individuell, huvudsaken är att ni hinner känna efter hur ni påverkas av arbetsmiljön i jämförelse med kontoret.

Intervjuer sker i början på april då frågor kring arbetsmiljön i relation till välbefinnande ställs.

Intervjuerna kommer ta högst 30 minuter att genomföra.

Alla kommer vara anonyma under både experiment och intervjuer.

Tveka inte över att höra av er om ni har frågor eller funderingar.

Tack på förhand!

Med vänlig hälsning

Sofia Edmundsson sofiaedmundsson@gmail.com

2

Bilaga 2 Intervjuguide

Kön:

Ålder:

1. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter på kontoret? Befattning?

- Hur upplever du ansvaret i ditt arbete?

- Känner du dig produktiv på kontoret?

- Hur är ditt inflytande över arbetsuppgifter och din arbetsdag?

- Hur upplever du socialt stöd av kollegor/chef?

2. Vart valde du att arbeta under arbetsmiljöbytet? Varför? Hur länge?

- Kände du dig mer/mindre produktiv jämfört med kontoret?

- Hur kändes det att välja arbetsmiljö själv?

- Hur upplevde du det sociala stödet?

3. Hur upplevde du det fysiska under arbetsmiljöbytet (arbetsposition) jämfört med kontoret?

- Hur skulle det fysiska påverka dig under ett längre arbetsmiljöbyte?

4. Hur upplever du arbetsmiljön påverkar ditt välbefinnande?

- Kontor vs arbetsmiljöbyte?

- Positivt/negativt?

5. Är det något mer du tänkte på under arbetsmiljöbytet relaterat till arbetsmiljön och välbefinnande som du vill tillägga?