Fortsatt forskning

Det hade varit intressant att följa samma elevgrupper genom alla årskurser och ställa samma frågor varje år vid samma tidpunkt. I den aktuella studien är det olika elever i olika årskurser som besvarat frågorna. Det innebär att studien egentligen inte svarar på frågan om intresset ökar eller minskar genom årskurserna, utan den svarar på vad just dessa elever i den årskurs de går i nu tycker. Intresset för ämnet var som högst i årskurs sju i denna studie. En intressant och givande forskning hade varit att ställa samma frågor till dessa elever när de går i årskurs åtta respektive nio, då hade en mer realistisk bild skapats av hur, om, elevernas svar på frågorna varierar på samma sätt som de gjort i denna studien.

I resultatet för elevernas intresse jämfört med hur relevant de själva tyckte ämnet var och hur mycket hjälp de kunde få hemma så var tjejernas resultat i de olika frågeställningarna väntade och följde varandra på ett väntat sätt. Killarnas resultat var däremot oväntade. Det hade varit intressant att forska i och finna en förklaring till varför intresset inte följde hur relevant killarna tyckte ämnet var samt hur mycket hjälp de kunde få från sitt eget hem.

Referenser

Adolfsson, Lena (2007). Attityder till naturvetenskap. Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 2007. Institutionen för

naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Licentiatavhandling, Umeå universitet.

Ahl, Helene (2004). Motivation och vuxnas lärande – En kunskapsöversikt och problematisering. Forskning i fokus nr 24. Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.

Andersson, Helena (2017). Möten där vi blir sedda. En studie om elevers

engagemang i skolan. Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences No. 82. Malmö högskola.

Arbetsförmedlingen (2018). Var finns jobben? Bedömning av 2018 och på fem års sikt. Rapport.

Bolte, Claus; Streller, Sabine och Hofstein, Avi. How to motivate students and raise their interest in chemistry education Ur Eilks, Ingo och Hofstein, Avi (2013). Teaching Chemistry – A Studybook. A Practical Guide and Textbook for Student Teachers, Teacher Trainees and Teachers. Springer, Rotterdam.

Broman, Karolina (2015a). Kemi – varför alltid något dåligt, tråkigt, farligt och svårt? Skola och Samhälle. Oktober 29, 2015.

https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skola/karolina-broman-kemi-varfor-alltid-nagot-daligt-trakigt-farligt-och-svart/ (hämtad 2020-01-15).

Broman, Karolina (2015b). Chemistry: content, context and choices: towards students' higher order problem solving in upper secondary school.

Doktorsavhandling. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2. Liber, Malmö Christensson, Camilla; Eriksson, Maria och Lundh, Ingrid (2015). Att utgå från elevernas frågor om naturvetenskap. https://larportalen.Skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Grundskola/017_Framja-elevers-larande-NO2 (hämtad 2020-01-15) Skolverket, Lärportalen.

Creswell, John (2018). Research design. Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. Uppl. 5. London: SAGE.

Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Första upplagan, fjärde tryckningen. Daidalos: Göteborg.

Djurfeldt, Göran; Larsson, Rolf och Stjärnhagen, Ola (2018). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur: Lund.

Ekborg, Margareta (red.); Ideland, Malin (red.); Lindahl, Britt; Malmberg, Claes; Ottander, Christina och Rosberg, Maria (2012). Samhällsfrågor i det

naturvetenskapliga klassrummet. Gleerups Utbildning AB, Malmö.

Eliasson, Annika (2018). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur: Lund. Ernkrans, Matilda (2019). Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Svenska Dagbladet, 3 oktober.

https://www.svd.se/sverige-ska-vara-en-ledande-kunskapsnation/om/matilda-ernkrans (hämtad 2019-11-28).

Gross Davis, Barbara (1999). Motivating students. University of California, Berkeley.

Gunnarsson, Gunilla (2012). Några klassrumsinteraktioner. Ur Strömdahl Helge, Lena Tibell (2012). Skola och naturvetenskap – politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning. Studentlitteratur AB, Lund.

Harackiewicz, Judith M. och Hulleman, Chris S. (2010). The Importance of Interest: The Role of Achievement Goals and Task Values in Promoting the Development of Interest. Social and Personality Psychology Compass 4/1: 42–52.

Hofstein, Avu; Lunetta, Vincent N. (2003). The Laboratory in Science Education: Foundations for the Twenty-First Century. Science Education; 88:1; 28-54. Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.

Jidesjö, Anders (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion. Linköpings universitet.

Lantz, Björn (2020). Grundläggande statistisk analys. Andra upplagan. Studentlitteratur, Lund.

Lindahl, Britt (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Institutionen för pedagogik och didaktik, Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.

Lozic, Vanja (2019). Motivationen en viktig nyckel till elevers skolframgång. Skolverket.se https://www.Skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang (hämtad 2019-12-12).

Löfgren, Horst (2014). Grundläggande statistiska metoder för analys av kvantitativa data. Lunds universitet.

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18962/HLStatbok15.pdf?sequence=2ochi sAllowed=y (hämtad 2020-01-15).

Matthew, Brian (2004). Promoting emotional literacy, equity and interest in science lessons for 11–14 year olds; the ‘Improving Science and Emotional Development’ project. International Journal of Science Education; 26:3, 281-308.

Miller, Samuel D. och Meece, Judith L. (1997). Enhancing Elementary Students´Motivation to Read and Write: A Classroom Intervention Study. The Journal of Education Research,90:5, 286-299.

Oskarsson, Magnus (2011). Viktigt – men inget för mig. Ungdomars identitetsbygge och attityd till naturvetenskap. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Doktorsavhandling, Linköpings universitet.

Potvin, Patrice och Hasni, Abdelkrim (2014) Interest, motivation and attitude towards science and technology at K-12 levels: a systematic review of 12 years of educational research. Studies in Science Education, 50:1, 85-129.

Rosenthal, Robert och Jacobson, Leonore. (1966) Teachers expectations: Determinates of pupil´s IQ gains. Psychological reports; 19:1, 115-118.

Ryan, Richard M. och Deci, Edward L. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology 25:1, 54-56.

Saco. 2019. Framtidsutsikter. Här finns jobben för akademiker 2023. Sjøberg, Svein (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Tredje upplagan. Studentlitteratur: Lund

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, LGR11. Rev 2019. Sjätte upplagan. Skolverket, Stockholm. Skolverket (2018). https://www.Skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse (hämtad 2019-11-28).

Skolverket (2019a). Sökande och antagna till läsåret 2019/20. Skolverket statistik. https://www.Skolverket.se/skolutveckling/statistik (hämtad 2019-11-28).

Skolverket (2019b). https://www.Skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse (hämtad 2019-11-28).

Skolverket (2019c). Öppna laborationer – öppna sinnen.

https://www.Skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/oppna-laborationer---oppna-sinnen (hämtad 2019-11-28).

Skolverket (2019d). https://www.Skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan (hämtad 2019-11-28). Statistical Package for the Social Sciencees, SPSS. (2019). Version 24.0. IBM Corporation.

Statistiska centralbyrån (2018). Arbetskraftsbarometern 2018 - Vilka utbildningar ger jobb? Rapport.

Strömdahl, Helge och Tibell, Lena (2012). Skola och naturvetenskap – politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning. Studentlitteratur AB, Lund.

Vetenskapsrådet, (2017). God forskningsed. Vetenskapsrådet, Stockholm.

Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur: Lund.

Zusho, Akane; Pintrich, Paul R. och Coppola, Brian (2003). Skill and will: the role of motivation and cognition in the learning of college chemistry. International Journal of Science Education, 25:9, 1081-1094.

Bilaga 1

Är du tjej eller kille? o ( ) Tjej o ( ) Kille Vilken årskurs går du i? o ( ) 7:an o ( ) 8:an o ( ) 9:an

Vilket är ditt senaste betyg i kemi? o ( ) A o ( ) B o ( ) C o ( ) D o ( ) E o ( ) F o ( ) Vet inte

Om du behöver hjälp med en läxa eller inför ett prov i kemi, har du någon i din familj som hjälpa dig då?

o ( ) Ja, mamma kan kemi och kan hjälpa mig

o ( ) Ja, pappa kan kemi och kan hjälpa mig

o ( ) Ja, båda kan kemi och kan hjälpa mig.

o ( ) Ja, jag har ett syskon eller en släkting som hjälper mig om jag vill. o ( ) Nej

Hur intresserad är du av ämnet kemi? o ( ) Jag tycker det är mycket intressant o ( ) Jag tycker det är lite intressant

o ( ) Jag tycker varken det är intressant eller ointressant. o ( ) Jag tycker det är ganska ointressant

o ( ) Jag tycker det är helt ointressant

Nu när du haft kemi ett tag, har ditt intresse för ämnet förändrats? o ( ) Jag tycker kemi är mycket roligare nu än när jag började ha kemi. o ( ) Jag tycker kemi är lite roligare nu än när jag började ha kemi.

o ( ) Det har inte förändrats, jag tycker det är precis lika roligt nu som första gången jag hade kemi.

o ( ) Jag tycker kemi är lite tråkigare nu än när jag började ha kemi. o ( ) Jag tycker kemi är mycket tråkigare nu än när jag började ha kemi.

Bilaga 1

Ta ställning till följande påståenden Håller helt

med ^{Håller med} lite ^Varken eller riktigt med ^{Håller inte Håller inte} alls med

Jag vill ha mer koppling till verkligheten på kemilektionerna

( ) ( ) ( ) ( ) ( )

Det händer ofta att jag inte förstår på kemilektionerna

( ) ( ) ( ) ( ) ( )

Jag tycker att kemi är ett svårt

ämne. ^{( ) ( ) ( ) ( ) ( )}

Jag tycker att det är viktigt att kunna kemi. ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Jag tycker kemiboken på gleerups är bra. ( ) ( ) ( ) ( ) ( )

Jag tycker att det vanligen är bra arbetsro på kemilektionerna. ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Jag får hjälp av min lärare när jag behöver. ( ) ( ) ( ) ( ) ( )

Vad tycker du är roligast på kemilektionerna? Skriv två saker. (Exempel: är det något speciellt område du har tyckt mycket om, eller är det ett visst moment såsom att laborera, bygga molekyler eller läsa själv som är roligast? eller något helt annat)

……… ……….. Vad tycker du om laborationerna på kemilektionerna? (kryssa i det alternativ som stämmer mest med vad du tycker)

o ( ) Jag tycker de är roliga att göra och jag lär mig väldigt mycket av dem. o ( ) Jag tycker de är roliga att göra, men jag lär mig inget av dem.

o ( ) Jag tycker de är tråkiga, men jag lär mig mycket på dem. o ( ) Jag tycker de är tråkiga och jag lär mig inget av dem.

Om du tycker att du lär dig av att genomföra laborationer, vad är det isåfall du tycker att du lär dig av dem?

Bilaga 1

Du har en lektion per vecka i kemi nu. Andra ämnen har du flera gånger varje vecka. Skulle du vilja ha fler kemilektioner på schemat än vad du har idag? o ( ) Ja, minst 3 gånger i veckan skulle jag vilja ha kemi.

o ( ) Ja, 2 gånger i veckan skulle jag vilja ha kemi. o ( ) Vet inte

o ( ) Nej, 1 gång i veckan är alldeles lagom o ( ) Jag hade helst inte haft någon kemi alls.

Kan du tänka dig att läsa naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet? o ( ) Ja, det är det jag vill läsa.

o ( ) Ja, troligen kommer jag att läsa det, men jag funderar på annat också. o ( ) Nej, inte som jag känner nu.

o ( ) Nej, det är inget alternativ för mig.

o ( ) Jag har ingen aning om vad jag vill läsa på gymnasiet.

Kan du tänka dig att jobba med ett yrke som innefattar kemi i framtiden? o ( ) Ja, det är mitt mål.

o ( ) Ja, det tror jag.

o ( ) Nej, inte som jag känner nu. o ( ) Nej, det kommer aldrig att hända.

o ( ) Jag har ingen aning om vad jag vill jobba med i framtiden.

Om du kan tänka dig att jobba med kemi, vilket yrke tror du det skulle kunna vara då? Du kan kryssa i flera rutor och föreslå yrke som inte finns med som förslag i listan. o [ ] Som forskare o [ ] Som kemilärare o [ ] Som kemiingenjör o [ ] På ett laboratorium o [ ] Övrigt:

Bilaga 2

Intervjufrågor

På er skola har ni ett tvålärarperspektiv. Vilka är de främsta fördelarna och nackdelarna med detta för att främja elevernas lärande och intresse för kemi.

- Blir måluppfyllelsen högre? - Får studenterna högre betyg?

Hur gör du för att eleverna skall bygga upp ett intresse och nyfikenhet till Kemiämnet? - Ge exempel på när det är lätt

- Ge exempel på när det är svårt

Motivation är väldigt viktigt för inlärning. Har du några speciella knep för att motivera elever? Hur arbetar du konkret med motivationen bland de elever som är svaga eller ointresserade av ämnet? Ge exempel.

Laborationerna, är de viktiga? Lär de sig av dem, eller tycker de mest att de är roliga?

Forskning visar att elever finner ämnet mer intressant om det är kopplat till deras eget liv, hur kopplar eller anpassar ni undervisningen till detta? ge exempel, vad är det som är svårast för dig som lärare?

Forskning visar att intresset för de naturvetenskapliga ämnena minskar. Märker du någon sådan trend bland eleverna om du tänker på hela din tid som lärare? Vad beror det på tror du? Vad kan du som lärare göra åt det?

Diskuterar ni regelbundet inom lärarlaget eller inom hela skolan hur ni skall arbeta med att höja elevernas motivation och engagemang för olika ämnen och Kemi?

Vilka är de främsta svårigheterna för dig som lärare för att få elever intresserade och motiverade av ämnet Kemi? Ge exempel. Finns det någonting som är återkommande svårt.

Eleverna har genomgående 1 kemilektion per vecka. Jämför LGR11… räcker det?

Med all er erfarenhet. Varför är det så få elever som väljer naturvetenskapligt program på gymnasiet och sedermera en kemiutbildning på högskola/universitet?

Fyrfältsmatris. Hur gör du med eleverna som är i de olika boxarna. Gör du någon skillnad? Hur kan du individanpassa?