Det verkar finnas krafter och faktorer som försvårar genomförandet av styrdokumentens intentioner och hindrar att den kunskap och de visioner om arbetet kring
matematiksvårigheter, som deltagarna gett uttryck för i vår studie, har möjlighet att utvecklas i praktiken. Det vore intressant att undersöka vilka dessa faktorer är. En annan fråga skulle kunna vara att undersöka vilka hinder speciallärare upplever att det finns i skolan för att de skulle kunna genomföra sina uppdrag enligt examensförordningen (SFS 2011:186). Att få en förståelse för dessa försvårande faktorer och hinder behövs för att vända den negativa trenden vad beträffar elevers matematikkunskaper och för att utveckla skolans verksamhet med tanke på matematikämnet, ett ämne som har stor betydelse för individen och samhället.
34
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Berch, D.B., & Mazzocco, M.M.M. (2007). Why is math so hard for some children Baltimore Maryland
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. (1.uppl.) Stockholm: Liber.
Brownell, M.T., Sindelar, P. T., Kiely, M. T., & Danielson, L.C. (2010). Special education teacher quality and preparation: Exposing Foundations, Constructing a New Model.
Exceptional Children, 76(3), 357-377
Csikos, C., Szitánya, J., & Kelemen, R. (2012). The effects of using drawings in developing young children’s mathematical word problem solving: A design experiment with third- grade Hungarian students. Educ Stud Math 81, 47-65.
Creswell, J. W. (2012). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five
Approaches. London: Sage.
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En introduktion.
(Arbetsrapport vid Pedagogiska institutionen, nr 8). Örebro: Örebro universitet,
Pedagogiska institutionen.
Esaisson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Eun. B. (2010). From learning to development: a sociocultural approach to instruction. Cambridge: Journal of Education, 40(4).
Fischbein, S. (2007) Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv I:Nilholm, C., & Björck- Åkesson, E. (Red.). (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - Sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Geary, D.C. (2004). Mathematics and Learning Disabilities.
Journal of Learning Disabilities. 37(4).
Geist, E. (2010). The -Anxiety Curriculum: Combating Math Anxiety in the Classroom.
Journal of Instructional Psychology, 3(1).
Gerrbo, I. (2013). Idén om en skola för alla och en specialpedagogisk organisering i
Praktiken. (avhandling i pedagogik), Gothenburg studies in educational sciences, 326.
Göteborgs universitet.
Gersten, R., Jordan, N.C., & Flojo, J.R. (2005). Early Identifcation and Interventions for Students with Mathematical Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38(4), 293-304.
35 Giota, J., & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Göteborgs
universitet: RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Griffin, C.C., Jitendra, A.K., & League, M.B. (2009). Novice Special Educators’ Instructional Practices, Communication Patterns, and Content Knowledge for Teaching Mathematics.
Teacher Education and Special Education, 32(4), 319-336.
Göransson, K. & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 2 s. 136–142.
Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem – inspiration till
variation. Stockholm: Liber.
Hodgen, J. & Wiliam, D. (2011). Mathematics inside the black box. Bedömning för lärande i
matematikklassrummet. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för
elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Print och Media
Isaksson, J., Lindkvist, R., & Bergström, E. (2009). Pupils with special educational need. A study of the assessments and categorization process regarding pupils’ school difficulties.
International Journal of Inclusive Education, 14(2) 133-151.
Ketterlin-Geller, L.R., Chard, D.J., & Fien, H. (2008). Making Connections in Mathematics: Conceptual Mathematics Intervention for Low-Performing Students. Remidial and Special
Education, 29(1), 33-45.
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35.
Lindkvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´ views on Special
Needs. School of Education and Communication. Jönköping University. Dissertation in
education 22.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter
att förstå och använda tal. Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs
universitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Maloney, E.A., & Beilock, S.L. (2012). Math anxiety: who has it, why it develops, and how to guard against it. Trends in Cognitive Sciences, 16(8), 404-406.
36 Mazzocco, M. (2005). Challenges in Identifying Target Skills for Mathematic Disability
Screening and Intervention. Journal of Learning Disabilities, 38(4), 318-323. McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. Göteborg: NCM.
Mercer, N., & Sams, C. (2006). Teaching Children How to Use Language to Solve Maths Problems. Language and Education, 20(6).
Meyen, E., Greer, D. (2009). The Role of Instructional Planning in Math Instruction for Students With Learning Disabilities. Focus on Exceptional Children. 41(5).
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik - Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk Forskning I Sverige, 10(2), 124-138.
Nilholm, C. (2006). Special education, inclusion and democracy. European Journal of Special
Needs Education, 21(4), 431-445.
Nilholm, C., & Björck-Åkesson, E. (Red.). (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - Sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie
(5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C. (2013). Proaktiv modell sätter focus på förebyggande arbete. Hämtad 140525.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-
omraden/specialpedagogik/strukturella-faktorer/ fokus-pa-forebyggande-arbete-1.194458
Norwich, B. (2009). Dilemmas of difference and the identification of special educational needs/disability: international perspectives. British Educational Research Journal, 35(3), 447-467.
Pedrotty Bryant, D., Bryant, B.R., Roberts, G., Vaughn, S., Hughes Pfannenstiel, K.,
Porterfield, J., & Gersten, R. (2011). Early Numeracy Intervention Program for First-Grade Students With Matehematics Difficulties. Exceptional Children, 78(1), 7-23.
Rosenkvist. J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I:Nilholm, C., & Björck-Åkesson, E. (Red.). (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - Sex professorer
om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Riccomini, P.J. (2005). Identification and Remidiation of Systematic Error Patterns in Subtraction. Learning Disability Quarterly, 28, 233-242.
Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik. Didaktisk tidskrift, 18(3).
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Examina på avancerad nivå. Yrkesexamina. Speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
37 Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven
i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (doktorsavhandling), Fakultet för
lärarutbildning, Matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå universitet.
Skolverket. (2002). Lusten att lära – med fokus på matematik. Rapport 221. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011a). Laborativ matematik, konkretiserade undervisning och
matematikverkstäder. Rapport 366. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011c). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning
av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Utökad undervisningstid i matematik. Rapport 378. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013a). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Allmänna
råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013b). Diamant: Diagnoser i matematik. Hämtad 140817.
www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-
bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-
6/bedomningsstod/matematik/diamant-1.196205
Skolverket. (2013c). PISA 2012. Sammanfattning av rapport 398, 2012. Skolverket. (2013d). SKOLFS 2013:8.
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik – en
kunskapsöversikt. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Stockholm: Svenska Unescorådet skriftserie, 2.
Trost, J. (2010, fjärde upplagan) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Van Garderen, D., Scheuermann, A., Jackson, C., & Hampton, D. (2009). Supporting the collaboration of special educators and general educators to teach students who struggle with mathematics: an overview of the research. Psychology in the Schools, 46(1), 56-77. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie (1:2011).
38 Wadlington, E., & Wadlington, P. L. (2008). Helping Students With Mathematical
Disabilities to Succeed. Preventing School Failure. Alternative Education for Children and
Bilaga 1 Intervjuguide
Uppvärmning: prata om skolans storlek, antal klasser, typ av område o.s.v.
Utbildning
Vilken grundutbildning har du?
Är du speciallärare eller specialpedagog? Vilket år utbildade du dig?
Vilken utbildning har du i matematik?
Synen på elever i svårigheter
Berätta om hur du ser på orsaker till att elever har svårigheter i matematik.
Utredning av elever i svårigheter
Hur får du reda på att elever har svårigheter i matematik? Vilka rutiner finns?
Hur utreder eller kartlägger ni för att ta reda på vilka svårigheter som finns?
Arbetet med elever i svårigheter
Berätta om hur du arbetar med elever i svårigheter? Hur prioriterar ni vilka elever som får särskilt stöd? Hur arbetar ni förebyggande?
Visioner – så vill jag arbeta
Bilaga 2
Till rektor Hej!
Vi heter Berit Astvik Green och Ann-Cristin Bergqvist och vi studerar till speciallärare med inriktning mot matematik vid Mälardalens Högskola i Västerås. Under våren 2014 ska vi skriva vårt examensarbete och syftet med vår studie är att undersöka hur
speciallärare/specialpedagoger i grundskolan ser på orsaker till matematiksvårigheter, hur de identifierar och kartlägger matematiksvårigheter och hur de arbetar i praktiken med elever med matematiksvårigheter.
Vi skulle nu med er hjälp vilja komma i kontakt med speciallärare/specialpedagoger som arbetar med elever med matematiksvårigheter på er skola för att samtala med dem om detta. Intervjun kommer att ske med en av oss och den beräknas ta ca 30-45 minuter. Samtalet kommer att spelas in för att kunna transkribera och analysera det efteråt.
Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska regler, vilka bl.a. innebär att deltagandet är frivilligt och att den intervjuade kan avbryta sitt deltagande när som helst. Deltagandet är konfidentiellt och uppgifter som lämnas kommer inte att kunna spåras till någon enskild person i resultatsammanställningen.
Vi är tacksamma om du kan maila oss namn, mailadress eller telefonnummer till
speciallärare/specialpedagoger så att vi kan kontakta dem och höra om de vill hjälpa oss med vår studie.
Tack på förhand!
Berit Astvik Green Mobil: 0703524245
Mail: berit.astvik@leksand.se
Ann-Cristin Bergqvist Mobil: 0730577046
Mail: ann-cristin.bergqvist@telia.com
Ni kan även kontakta vår handledare Nina Klang. Mail: nina.klang@mdh.se
Bilaga 3
Till speciallärare/specialpedagog Hej!
Vi heter Berit Astvik Green och Ann-Cristin Bergqvist och vi studerar till speciallärare med inriktning mot matematik vid Mälardalens Högskola i Västerås. Under våren 2014 ska vi skriva vårt examensarbete och syftet med vår studie är att undersöka hur
speciallärare/specialpedagoger i grundskolan ser på orsaker till matematiksvårigheter, hur de identifierar och kartlägger matematiksvårigheter och hur de arbetar i praktiken med elever med matematiksvårigheter.
Vi skulle vilja träffa dig för en intervju om detta. Intervjun kommer att ske med en av oss och den beräknas ta ca 30-45 minuter och kommer att spelas in för att kunna transkriberas och analyseras efteråt.
Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska regler, vilka bl.a. innebär att ditt deltagande är frivilligt och att du kan avbryta ditt deltagande när som helst. Deltagandet är konfidentiellt och uppgifter som lämnas kommer inte att kunna spåras till någon enskild person i
resultatsammanställningen. Tack på förhand!
Berit Astvik Green Mobil: 0703524245
Mail: berit.astvik@leksand.se
Ann-Cristin Bergqvist Mobil: 0730577046
Mail: ann-cristin.bergqvist@telia.com
Ni kan även kontakta vår handledare Nina Klang. Mail: nina.klang@mdh.se
Jag har fått information om intervjuundersökningen och samtycker till att delta. Namn: _________________________________________________________