9. Avslutande diskussion
9.3. Fortsatt forskning
Under arbetets gång har olika frågor dykt upp som inte har rymts inom ramen för denna studie. De redovisas här och kanske kan bli frågeställningar i något annat arbete.
• Vilken kunskap och uppfattning har lärare om flickors svårigheter?
• Kan det vara så att lärare är viktigare signifikanta andra än föräldrar när det gäller skolan? Hur många föräldrar och lärare har upplevt att lärares ord ofta väger tyngre än föräldrars när det gäller till exempel när det gäller hur läxan ska utföras eller mattetalet räknas ut? Om det skulle förhålla sig så innebär det att också lärares positiva eller negativa respons har större tyngd än föräldrars när det handlar om skolan. Fidelias och Melanies berättelser skulle kunna utgör exempel på detta resonemang.
• Hur uppfattas en funktionsnedsättning - är det något som ses ned på trots alla försök att skapa en skola för alla?
• Är flickor mer beroende av hur relationer ser ut och fungerar än pojkar?
Källor
Litteratur (böcker och tidskrifter)
Arild Jensen, I. (2009). Moduluppdelade intelligenser – berikning och begränsning. I Schilhab, T.S.S. & Steffensen B. (2009). Nervpirrande pedagogik – En introduktion till pedagogisk neurovetenskap. Malmö: Liber.
Asmervik, S., Ogden, T., & Rygvold, A-L. (red.) (2005). Barn med behov av särskilt stöd (3:e rev upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (2003). Zlatan, Caligula och ordningen i skolan. En interaktionistisk analys. Lund:
Studentlitteratur.
Aspelin, J. (2005). Den mellanmänskliga vägen. Martin Bubers relationsfilosofi som pedagogisk vägledning. Eslöv: Symposion.
Aspelin, J. (2008). Suveränitetens Pris. En kritisk studie av självhjälpslitteratur. Ludvika:
Dualis.
Atterström, H. & Persson, R.S. (2000). Brister eller olikheter? Specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.
Augustsson, G. (2005). Socialpsykologins ansikten. Lund: Studentlitteratur.
Bachelor, A. & Joshi, P. (1993). Den fenomenologiska forskningsmetoden i psykologi. En praktisk handledning. Lund: Lunds universitet, Psykologiska institutionen.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought & action. A social cognitive theory. Upper Saddle River, New Jersey: Prentice-Hall Inc.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy. The Exercise of Control (7:e rev upplagan). New York:
W.H. Freeman and Company.
Bartholdsson, Å. (2007). Med facit i hand. Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor. Doktorsavhandling i socialantropologi vid Stockholms universitet 2007.
Berg, G. & Scherp, H-Å. (red.) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Bergström, M. (2010). Kreativt kaos. Pedagogiska magasinet. Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. Nummer 2 maj 2010, s 44-47.
Brodin, J. (2008). Att tolka barns signaler. Lek och kommunikation hos barn med flerfunktionshinder. Malmö: Gleerups.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Buber, M. (1997). Distans och relation. Ludvika: Dualis.
Bushe, G.R. (2006). Klart ledarskap. Stockholm: Ekerlids förlag.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). I problembarnens tid: förnuftets moraliska ordning.
Stockholm: Carlsson.
Danielsson, L,. &Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande (2:a rev upplagan). Stockholm:
Liber.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
Duvner, T. (1997). ADH, Impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter.
Stockholm: Liber AB.
Egelund, N., Haug, P., & Persson, B (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Eliasson, R-M. (1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I., Persson, B. och Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber. Skolverkets monografiserie.
Gaub, M. & Carlson, C. (1997). Gender differences in ADHD: A Meta-Analysis and Critical Review. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 36 (8), 1036-1045).
Gillberg, C. (1996). Ett barn i varje klass om DAMP MBD ADHD. Stockholm: Cura.
Goffman, E. (2001). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Prisma.
Gustafsson, L. H. (2007). Hård disciplin ger inte lugn och ro. KRUT, nr 126, 2/2007.
Hallerstedt, G.(red.) (2006). Diagnosens makt Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg:
Daidalos.
Hammar, L. & Johansson, I. (2008). Visst kan alla vara med! – i idrott, lek och spel. Örebro:
Varsam.
Hedman, S. (2001). Jag vill ha ett liv. Stockholm: Eriksson & Lindgren.
Hedman, S. (2006). Kanske ett liv. Stockholm: Eriksson & Lindgren.
Helmen Borge, A. I. (2005). Resiliens – risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Hofvendahl, J. (2006). ”noa har inga fel”: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. Artikel i: Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, Örebro
universitet. Nr 3, 2006).
Hundeide, K. (2003). Det intersubjektiva rummet. Klassrummets dolda styrmekanism för inkludering eller exkludering av elever. I Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Hussénius, A. & Andersson, K. (2010). En plastisk sak som lär nytt hela livet. Pedagogiska magasinet. Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. Nummer 2 maj 2010, s 27-30.
Händel, U., Nilsson, K. & Åslund C. (2009). Ung 2008 Sammanfattning & analys Liv och Hälsa ung i Västmanland 2008. Landstinget Västmanland.
Iglum Rønhovde, L. (2006). Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med ADHD och Tourettes syndrom (2:a rev. upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi (4:e rev upplagan).
Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Jönsson, A. (2010). Vi var Rosengårds problemelever – hur gick det sen? Lund:
Studentlitteratur.
Jørgensen, B. H. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder.
Lund: Studentlitteratur.
Karlsudd, P. (2002). ”Tillsammans”. Integreringens möjligheter och villkor. Kalmar:
Högskolan i Kalmar.
Kopp, S. & Gillberg, C. (1999). Vem söker barnpsykiatrisk öppenvård? Fem års nybesök vid en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Göteborg. Läkartidningen Volym 96 Nr 46 1999.
Kopp, S. & Gillberg, C. (2003). Flickor med neuropsykiatriska problem. Bilaga i Ögonblick i särtryck Nr. 3 2003.
Kärfve, E. (2000). Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan. Eslöv: Symposion.
Klefbeck, J., & Ogden, T. (2003). Barn och nätverk (2:a rev upplagan). Stockholm: Liber.
Lind, J. (red.) (2006). Normalitetens förhandling och förvandling: en antologi om barn, skola och föräldraskap. Eslöv: Symposion.
Lindqvist, R. (2007). Funktionshindrade i välfärdssamhället. Malmö: Gleerups.
Mandre, E. (2007). Att skapa verkligheter pedagogik för det omöjliga. Kungsängen:
Intermediabooks.
Mead, G.H. (1995). Medvetandet, jaget och samhället. Från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Merriam, S. (1988). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Molander, B. (2003). Vetenskapsfilosofi en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Bokförlaget Thales.
Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H-E. (2008). Meningsskapande och delaktighet.
Göteborg: Daidalos.
Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Nadeau, K.G., Littman, E.B. & Quinn, P.O. (2002). Flickor med AD/HD. Lund:
Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2005). Vilka är de grundläggande perspektiven? I Pedagogisk Forskning i Sverige, tema Specialpedagogik, Göteborgs universitet, nr 2/2005, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilsson, B. (2006). Socialpsykologi uppkomst och utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Nordahl, T., Sørlie, M-A., Manger, T. & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – Teoretiska och praktiska pesrpektiv. Stockholm: Liber.
Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan – kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Rutter, M. (2000). Resilience reconsidered: Conceptual considerations, empirical findings and policy implications. I Shonkoff, J.P. & Meisels, S.J. (ed.) (2000). Handbook of Early Childhood Intervention. 2nd edition. Cambridge: University Press.
Rökenes, O.H. & Hansen, P-H. (2006). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups.
SBU (2005). ADHD hos flickor En inventering av det vetenskapliga underlaget. Rapport nr 174. Stockholm: SBU.
SFS (1985:1100).
SFS (1994:1194).
SFS (2007:129).
SFS (2008:567).
SFS (2008:571)
Skolverket. 1999. Överenskommet! Fem internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Handikapp i skolan - Skolans möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270 Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer för arbete med åtgärdsprogram.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Socialdepartementet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen (2002). ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1998:31. Det gäller livet – Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009). Stödjande rum Om elever i en inkluderande verksamhet. Stockholm: SPSM
Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt - kan vi lära oss något av Pippi Långstrump? I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion. Uppsala:
Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Svensson, T. (1992). Människa, interaktion och social omgivning. Mullsjö: Ekbacken förlag.
Szklarski, A. (2000). Konfliktupplevelsens väsen. Rapport från Institutionen för pedagogik.
Nr 7: 2000. Borås: Högskolan i Borås.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vaage, S. (2003). Perspektivtagning, rekonstruktion av erfarenhet och kreativa
läroprocesser. George Herbert Mead och John Dewey om lärande. I Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
van Duijvenvoorde m.fl. (2008). Evaluating the negative or valuing the positive? Neural mechanisms supporting feedback-based learning across development. The Journal of Neuroscience 28 (38): 9495-9593. I Jørgensen, B. H. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
von Wright, M. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
von Wright, M. (2004). En intersubjektiv vändning. I Englund, T. (red.) (2004). Skillnad och konsekvens. Mötet lärare – studerande och undervisning som meningserbjudande. Lund:
Studentlitteratur.
Wrangsjö, B. (2006). Kliniska synpunkter på identitetsutvecklingen. I Frisén, A. & Hwang, P.
(red) (2006). Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur.
Wåhlstedt, C. (2009). Specifying the Heterogeneity in Children with ADHD: Symptom Domains, Neuropsychological Processes, and Comorbidity. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 47.
Intervju
Kent Nilsson, docent, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet – Landstinget Västmanland (100223)
Elektroniska källor
Andersson, B. (2010). Flickor med ADHD en glömd grupp [www]. Tillgängligt på <http://lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2010/03/29/flickor-adhd-glomd-grupp>.
Hämtat 100521.
Bandura, A. (2010). Self-Efficacy [www]. Tillgängligt på <http://www.des.emory.edu/mfp/BanEncy.html>. Hämtat 100413.
Berthold, C-H. (2009). Mandelkärnan [www]. Tillgängligt på
<http://cns.sahlgrenska.gu.se/goude/nsd/structure_6>. Hämtat 100310.
Hägglöf, B. (2007). Vad är ADHD? [www]. Tillgängligt på
<http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=3571>. Hämtat 100224.
Riksförbundet Attention (2010). ADHD [www]. Tillgängligt på
<http://www.attention-riks.se/index.php/adhd-damp-.html>. Hämtat 100427.
Skoglund, E. (2009). ADHD-center: Utredning och diagnostik [www]. Tillgängligt på <http://www.habilitering.nu/gn/opencms/web/HAB/_Subwebbar/adhd_center/Om_adhd/
Utredning_och_diagnos.html>. Hämtat 100316.
Snaprud, P. (2003). Gillbergaffären vid Göteborgs universitet Hjärnkampen [www].
Tillgängligt på <http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hjarnkampen-1.187302>. Hämtat 100224.
Socialstyrelsen / Evidensbaserad praktik / Bedömningsmetoder / Barn och familj [www].
Tillgängligt på <http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/bedomningsmetoder/
barnochfamilj>. Hämtat 100224.
Socialstyrelsens termbank (2007). Funktionsnedsättning [www]. Tillgängligt på
<http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ViewTerm.aspx?TermID=3594>. Hämtat 100318.
Socialstyrelsens termbank (2007). Funktionshinder [www]. Tillgängligt på
<http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ViewTerm.aspx?TermID=4182>. Hämtat 100318.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [www]. Tillgängligt på <http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f 3800012802/forskningsetiska_principer_tf_2002.pdf>. Hämtat 100119.
Vetenskapsrådet (2009). Etikprövning av forskning som avser människor [www]. Tillgängligt på < http://www.vr.se/etik.4.3840dc7d108b8d5ad5280004294.html>. Hämtat 100604.
Wahlund Nilsson, C. (2010). Barn med funktionsnedsättningar får inte diskrimineras [www].
Tillgängligt på <http://www.rb.se/VARTARBETE/ISVERIGE/BARNFUNKTIONSNED SATTNING/Pages/default.aspx>. Hämtat 100318.
Winkler, M. (2006). ADHD – den ouppmärksamma formen [www]. Tillängligt på <http://web4health.info/sv/answers/ADHD-def-inattentive.htm>. Hämtat 100224.
Winkler, M. (2009). ADHD; Diagnos [www]. Tillgängligt på
<http://web4health.info/sv/answers/ADHD-diagn-dsm.htm>. Hämtat 100224.
Bilaga 1
Diagnostiska kriterier för diagnosen ADHD enligt DSM-IV (Winkler, 2009). Kriterierna i antingen A.
eller B bör uppfyllas för att en diagnos skall vara aktuell:
A. Minst sex av följande symptom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv (inte ändamålsenlig – min förklaring) och oförenlig med
utvecklingsnivån.
Ouppmärksamhet
o Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
o Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar.
o Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal.
o Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna)
o Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.
o Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet ( t ex skolarbete eller läxor)
o Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t ex leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
o Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli.
o Är ofta glömsk i det dagliga livet
B. Minst sex av följande symptom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptivoch oförenlig med utvecklingsnivån:
Hyperaktivitet/Impulsivitet
o Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter kan inte sitta still.
o Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen ( hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).
o Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara "på språng" eller "gå på högvarv".
o Pratar ofta överdrivet mycket.
Impulsivitet
o Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
o Har ofta svårt att vänta på sin tur.
o Avbryter eller inkräktar ofta på andra ( t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar).
C. Dessutom måste följande punkter vara uppfyllda:
1. Vissa funktionshindrande symptom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder.
2. Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symptomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet).
3. Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier.
4. Symptomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning (t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning).
För att ställa diagnosen ADHD måste symptomen ha varat i minst sex månader. Det är normalt att symptomen växlar eller att de förändras inom olika miljöer, men de måste uppfylla kriterierna för varaktighet och svårighetsgrad och får inte vara orsakade av förändringar i den sociala omgivningen eller andra akuta problem.
Bilaga 2
Konkreta förslag till åtgärder för flickor med ADHD-problematik
• Trygghet i klassrummet!
• Stöd och uppmuntran!
• Struktur! System att hålla reda på saker. Planera tillsammans.
• Målorientering och sekvensering i mindre delar, prioriterade och tidsordnade.
• Lösningsfokus! Fungerande strategier. Välj vilka krig som ska utkämpas.
• Hemuppgifter – ”en formlös amöba utan början eller slut”?
• Ge frågor till flickan inför klassen bara när hon räcker upp handen!
• Uppmuntra henne att fråga igen!
• Placera flickan intill en välorganiserad kamrat som hon kan be om hjälp!
• Beröm hennes nyfikenhet, kreativitet och entusiasm!
• Använd e-post för hemuppgifter och information till föräldrar!
• Anpassa arbetsmängd och studiematerial!
• Låt flickan göra om ett misslyckat prov en annan dag - en anpassning till hennes ojämna prestationer!
• Använd dator! Bristande handstil, suddningar och till utseendet slarvigt utförda uppgifter är utmärkande för ADHD!
• Påkalla hennes uppmärksamhet diskret! Hon kan troligen inte kontrollera att hon dagdrömmer!
• Korta informationspass! Gärna diskussioner och samspel i klassrummet!
• Uppmärksamhet och stöd vid övergångar och förändringar!
• Tänk på att hon kan uppträda hänsynslöst trots ett djupt engagemang!
• Hjälp med anteckningar! Då kan flickan lyssna och delta aktivt!
• Utökad provtid, möjlighet att sitta i enskildhet och möjlighet till alternativa förhör som essäfrågor och muntliga förhör!
• Rimlig flexibilitet kring inlämningstider!
• Extra läroböcker och material i klassrummet då flickan har glömt!
• Stöd till flickan att hitta, utveckla och omge sig med adekvat stöd och fungerande strukturer som fungerar även utanför skolan!
• Uppmuntra och utveckla oberoende inom starka områden!
• Stödgrupper för gemenskap med andra flickor.
• Skräddarsytt schema!
• Träning för flickan i att bli sin egen förespråkare och kunna förklara och argumentera för sina behov!
• Tillgång till resursperson (kurator, specialpedagog, assistent) som kan hjälpa till att utföra och träna planering och organisation, sätta upp konkreta mål, utveckla bättre vanor och studieteknik, och ge stöd i att genomföra det som beslutats.
(Nadeau, Littman & Quinn, 2002)