Fortsatt forskning

Det finns flera olika områden som vore intressanta att fortsätta forskningen på, exempelvis hur arbetet fortskrider för förskolläraren, barnet och vårdnadshavarna när inskolningen är slut. Vidare vore det intressant att undersöka hur kontakten upprätthålls med vårdnadshavare som har ett annat förstaspråk än svenska. Det skulle också gå att fortsätta forskningen kring hur arbetet med en utomstående tolk påverkar relationen mellan förskolläraren, barnet och vårdnadshavarna. Vad händer med relationen mellan förskolläraren, barnet och vårdnadshavarna när kommunikation sker via tolk?

9 Referenslista

Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteendevetenskaper. Uppl. 2:3. Lund: Studentlitteratur.

Arnesson Eriksson, M. (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i

förskolan. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk - I forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, ss. 547-578.

Bowlby, J. (2010). En trygg bas. Kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Uppl. 2. Stockholm: Natur & Kultur.

Brandtzaeg, I., Torsteinson, S. & Øiestad, G. (2016). Se barnet inifrån: att arbeta

med anknytning i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av

trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.

Elmeroth, E. & Häge, J. (2016). Flyktens barn - medkänsla, migration och

mänskliga rättigheter. Uppl. 2:1. Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). (red.) Att bli förskollärare -

Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber.

Enö, M. (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I Harju, A. & Tallberg Broman, I. (red). Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt

och möjligheter. Lund: Studentlitteratur, ss. 41-58.

Eriksson, N. (2016). Anknytningar mellan barn och vuxna. I Alsterdal, L. & Pröckl, M. (red.) Inifrån och utifrån: om praktisk kunskap i förskolan. Huddinge: Södertörns högskola, ss. 19-46.

Gamez, P. B. & Levine, S. P. (2013). Oral Language Skills of Spanish-Speaking English Language Learners: The Impact of High-Quality Native Language Exposure. Applied Psycholinguistics, 34(4), ss. 673-696. doi:

10.1017/S0142716411000919

Harju, A. & Tallberg Broman, I. (2013). Föräldrar, förskola och skola. Om

mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Heister Trygg, B. (2010). TAKK. Tecken som AKK. Uppl. 2. Ljungby: Joma Grafisk Produktion.

Henricsson, O. & Lundgren, M. (2016). Muntligt berättande i flerspråkiga

klassrum. Uppl. 1:2. Lund: Studentlitteratur.

Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare. Att

utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber, ss. 47-69.

Kuhl, P. K. (2011). Early Language Learning and Literacy: Neuroscience Implications for Education. Mind, Brain and Education, 5(3), ss. 128-142. doi: 10.1111/j.1751-228X.2011.01121.x

Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och

lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Lindgren, C. & Torro, T. (2017). Trygg inskolning. Grunden för en givande

förskoletid. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn i den svenska förskolan. Nordisk Barnhageforskning. 6(8), ss. 1-14.

Lü, C. & Lavadenz, M. (2014). Native Chinese-Speaking K-12 Language Teachers´Beliefes and Practices. Foreign Language Annals, 47(7), ss. 630-652. doi: 10.1111/flan.12111

Mahmood, S. (2013). First-Year Preescool and Kindergarten-teachers: Challenges of Working with Parents. School Community Journal, 23(2), ss. 55-86.

Markström, A-M. & Simonsson, M. (2017). Introduction to preschool strategies for managing the gap between home and preschool. Nordic Journal of Studies in

Educational Policy, 3(2). ss. 179-188. doi: 10.1080/20020317.2017.1337464

Månsson, A. (2013). Familjens inskolning i förskolan - ett rum för möjligheter. I Harju, A. & Tallberg Broman, I. (red.) Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald,

makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur, ss. 79-94.

Renblad, K. & Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan.

Socialmedicinsk Tidskrift. 89(4-5), ss. 416-424.

Riddersporre, B. (2010). Ledarskap i förskolan. I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 211-228. Rodríguez-Valls, F. (2016). Pedagogy of the Immigrant: A Journey towards Inclusive Classrooms. Teachers and Curriculum, 16(1), ss. 41-48.

Skolverket. (2013). Flera språk i förskolan - teori och praktik. Stockholm: Danagård Litho.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98. Reviderad 2016. Uppl. 4. Stockholm: Wolters Kluwers.

Skolverket. (2017). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Måluppfyllelse i

förskolan. Stockholm: Elanders.

Svensson, A-K. (2012). Med alla barn i fokus - om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr.4, ss. 29-37.

Torpsten, A-C. (2018). Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom.

Multicultural perspectives, 20(2), ss. 104-110.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet .

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2018-11-15]

Vuorinen, T., Sandberg A., Sheridan, S. & Williams, P. (2014). Preschool teachers' views on competence in the context of home and preschool collaboration. Early

Child Development and Care, 184(1), ss. 149-159. doi:

10.1080/03004430.2013.773992

Wedin, Å. (2017). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1 – Intervjuguide

Inledning

1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?

2. Hur ser er barngrupp ut? Ålder, antal barn, vilka språk talas i barngruppen? 3. Hur skulle du beskriva din egen och den språkkompetens som finns hos dina kollegor på din förskola?

Planering/första tiden/anknytning/utmaningar

1. Hur skolar ni in ett barn utan tidigare erfarenhet av förskola?

2. Hur går en inskolning till om barnet har tidigare erfarenhet av förskolan? 3. Hur ser en inskolning ut hos er om barnet och/eller familjen inte pratar svenska? 4. Kan du beskriva hur ni planerar inför inskolningen av barn med annat förstaspråk än svenska?

5. Vilket syfte har er planering?

Om planering saknas: Hur ser du på detta?

6. Skiljer sig inskolningsplaneringen åt för ett barn med annat förstaspråk än svenska beroende på barnets ålder?

Hur?

7. Använder ni tolk?

Om ja: Vid vilka tillfällen?

Vad har du för upplevelser av det arbetet?

8. Används digital teknik för att främja kommunikationen med barn och vårdnadshavare?

Om ja: Hur?

9. Vad upplever du att det finns för utmaningar med att planering och inskolning där man kommunicerar på olika språk?

Hur löser ni dessa utmaningar?

10. Hur kommunicerar du vid inskolning av ett barn med annat förstaspråk än svenska?

Avslutning

1. Vilka råd skulle du vilja ge till en förskollärare som inte har erfarenhet av detta? 2. Skulle du vilja tillägga något som vi inte har frågat?

Bilaga 2 – Missivbrev

Missivbrev

Hej, Kalmar 2018-11-23

Vi heter Michaela Samuelsson och Hanna Wahlgren och läser vår sjunde termin till förskollärare på Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi skriver för närvarande vårt examensarbete som handlar om hur förskollärare planerar inskolning för barn med annat förstaspråk än svenska.

Syftet med studien är att söka djupare förståelse för hur förskollärare planerar inför inskolningen av barn med annat förstaspråk än svenska och under barnets första tid på förskolan. Samt vilka utmaningar man som förskollärare kan ställas inför vid planeringen av barnets första tid i förskolan. Vi är därför intresserad av att ta del av Era erfarenheter och Era reflektioner kring inskolning av barn med annat språk än svenska. En förutsättning för att kunna delta i vår studie är att Du som förskollärare har erfarenhet av att skola in barn med annat förstaspråk än svenska.

Deltagandet är helt frivilligt och kräver Ditt samtycke. Du kan välja att avbryta intervjun och hoppa av studien om Du önskar. Intervjuerna genomförs på en plats som Du önskar och uppskattas ta 30-45 minuter. Samtalen kommer att spelas in till förmån för vårt fortsatta arbete med materialet, men kommer inte att höras av några andra. De inspelade intervjuerna kommer dessutom att raderas efter att vi har behandlat materialet. I examensarbetet är Du tillförsäkrad anonymitet; Du kommer att tilldelas ett fiktivt namn i arbetet så att Din riktiga identitet inte kommer att röjas. Namn på förskola eller kommun kommer inte heller att anges i examensarbetet. Under arbetets gång kommer endast ett fåtal personer (i form av handledare och examinator att ta del av materialet), dock kommer intervjuerna redan då vara anonymiserade. Det färdigställda arbetet utgör en offentlig handling och kommer vara tillgänglig på internet, men Du kommer även att tilldelas en kopia via mail om Du önskar.

Vid frågor är ni varmt välkomna att maila eller ringa oss för ytterligare information. Er kunskap och erfarenhet är värdefull för vår studie och vi ser fram emot att träffa Er på intervjun.

Vänligaste hälsningar,

Michaela Samuelsson Hanna Wahlgren

076-*** ** ** 070-** *** **

Handledare

Ellen Sverkersson 0480-** ** **