Fortsatt forskning

Under arbetets gång har vi fått flera nya infallsvinklar inom ämnet barns inflytande som skulle vara intressanta att vidareutveckla i framtida studier. Ett av de ämnen som fascinerat oss mest, men som vi bara nuddar vi i det här examensarbetet, är hur lärande och inflytande hänger ihop. Vi har sett tydliga indikationer i tidigare forskning på att barn som har inflytande över sin vardag får ett meningsfullt lärande, men vi har inte själva studerat det här ingående. Därmed skulle det vara intressant att i framtiden fokusera på det lärande som sker tack vara inflytande. Ytterligare en aspekt av barns inflytande som vi bara berör ytligt i det här arbetet är hur de själva uppfattar inflytande. Tidigare forskning lyfter att barn tolkar omvärlden på sitt eget vis och att de därför också har en annorlunda definition av sitt eget inflytande. Av den anledningen skulle det vara intressant att genomföra en studie ur barnens perspektiv, där frågorna vad barnen vill ha inflytande över och hur de vill ha inflytande kunde besvaras. Ytterligare en aspekt som framstått som intressant att undersöka är den dubbelhet som

pedagogerna lyft fram i läroplansmålen och barns inflytande. Här skulle det vara intressant att studera läroplanen ingående och undersöka om det faktiskt råder en dubbelhet eller om det endast uppfattas som dubbelt.

40

REFERENSER

Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna. Örebro: Örebro Universitet.

Bae, B. (2009). Children’s right to participate –challenges in everyday interactions. European Early Childhood Education Research Journal, 17:3, 391–406.

Berthelsen, D. & Brownlee, J. (2005). Respecting children’s agency for learning and rights for participation in child care programs. International Journal of Early Childhood, 37:3, 49-60.

Bjørndal, C. (2011). Det värderande ögat – Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Brun Hansen, M. (2006). Kompetenta föräldrar. Vällingby: Runa Förlag AB. Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber.

Coleman, J. (1990). Foundations of Social Theory. Cambridge: The Belknap Press of Harvard University Press.

Dahlberg, G. & Åsén, G. (2011). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I A. Forsell (Red.), Boken om pedagogerna (s. 238-263). Stockholm: Liber AB. Eek-Karlsson, L. (2012). Förgivettagande och utmaningar. I E. Elmeroth (Red.), Normkritiska

perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete (s.11-28). Lund: Studentlitteratur AB. Eek-Karlsson, L. & Elmeroth, E. (2012). Ett normkritiskt perspektiv. I E. Elmeroth (Red.),

Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete (s.121-134). Lund: Studentlitteratur AB.

Ehn, B. & Löfgren, O. (2001). Kulturanalys. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Elvstrand, H., Högberg, R. & Nordvall, H (2009). Analysarbetet inom fältforskning. I A. Fejes & R. Thornblad, (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.178-215). Stockholm: Liber AB.

Emilson, A. (2007). Young children’s influence in preschool. International Journal of Early Childhood, 39:1, 11-38.

Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger- Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Umeå: Pedagogiska Institutionen.

Eriksson- Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2013). Intervjuer. I P. Svensson (Red.), Handbok i Kvalitativa metoder (s. 36-57). Stockholm: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg, (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.13-37). Stockholm: Liber AB. Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv – forskares och pedagogers möten med

41

Johannson, T. (2009). Etnografi som teori, metod och livsstil. Educare serien. Malmö: Holmbergs AB.

Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.

Lalander, P. (2013). Observationer och Etnografi. I P. Svensson (Red.), Handbok i Kvalitativa metoder (s. 83-103). Stockholm: Liber.

Lindahl, M. (2005). Children’s right to democratic upbringings. International Journal of Early Childhood, 37:3, 33-47.

Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk studie. Linköping: UniTryck.

Martinsson, L. & Reimers, E. (2014). Inledning. I L. Martinsson & E. Reimers (Red.), Skola i normer, (s.9-32). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Niemiec, C. och Ryan, R. (2009). Autonomy, competence, and relatedness in the classroom: Applying self-determination theory to educational practice. Theory and Research in Education, 7:2, 133-144.

Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2006). Play and learning – inseparable dimensions in preschool practices. Early Childhood Development and Care, 176:1, 47-65.

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 8:1-2, 70-84.

Qvarsell, B. (2011). Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet. Nordic Early Childhood Education Research, 4:2, 65–74.

Sandberg, A. & Eriksson, A. (2010). Children’s participation in preschool – on the conditions och adults? Preschool staff’s concepts of children’s particiaption in preschool everyday life. Early Child Development and Care, 180:5, 619-631.

Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2009). Barns tidiga lärande. Göteborg: Geson Hylte Tryck.

Sheridan, S. (2001). Pedagogical Quality in Preschool: An issue of perspectives. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Skolverket (2010). Förskolans läroplan 98, reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Sommer, D. (1998). The reconstruction of childhood - implications for theory and practice. European Journal of Social Work, 1:3, 311-326.

Svenning, B. (2011). Vad berättas om mig: barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentl?itteratur AB.

Svensson, P & Ahrne G (2013). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I P. Svensson (Red.), Handbok i Kvalitativa metoder (s. 19-33). Stockholm: Liber.

Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Malmö: Malmö högskola.

42

UNICEF. (1998). FN:S konvention om barnets rättigheter. Hämtad 2 januari, 2015, från http://unicef.se/barnkonventionen.

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Hämtad 7 april, 2015, från http://codex.vr.se Westlund, K. (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. En demokratididaktisk

43

BILAGOR

Bilaga 1

Till vårdnadshavare i förskolor som tar emot förskollärarstudenter

Er förskola samarbetar med förskollärarprogrammet på Högskolan i Halmstad, vilket innebär att studenter gör praktik i verksamheten och utför olika uppgifter kopplade till utbildningen. Studenterna behöver även ha möjlighet att genomföra dokumentation som syftar till att beskriva och diskutera verksamheten i förskolan och den kunskap som utvecklas. Dokumentationen kan komma att ske med hjälp av inspelade samtal, bilder eller videofilmning. Det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt att barn och pedagoger inte kan identifieras och kommer endast användas av studenten för utbildningsändamål.

Vårterminen 2015 inleds med att studenterna ska genomföra ett

verksamhetsutvecklingsarbete tillsammans med förskolans pedagoger för att bidra till att öka pedagogiska kvaliteter och göra en ännu bättre verksamhet för ditt barn. Verksamhetsutvecklingsarbetet kan också bilda underlag för studenternas kommande examensarbete. Det som står i fokus är som nämnts tidigare att beskriva och diskutera verksamheten i förskolan och den kunskap som utvecklas.

Om du har frågor angående detta får du gärna höra av dig till mig. För att studenterna skall kunna planera sina uppgifter behöver vi svar så snart som möjligt om ditt

ställningstagande. Kryssa i JA eller NEJ nedan och skriv under. Vänliga hälsningar

Marie‐Helene Zimmerman Nilsson

Utbildningsledare Förskollärarprogrammet

Mail: marie‐helene.zimmerman_nilsson@hh.se, tel 035 – 16 73 36 Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!

✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

□ JA, jag/vi ger tillstånd för mitt barn att delta i aktiviteter som dokumenteras □ NEJ, jag vill inte att mitt barn att deltar i aktiviteter som dokumenteras

Vårdnadshavare för: ... Datum

... Vårdnadshavares namnteckning

44 Bilaga 2

Till vårdnadshavare,

Vi är två studenter från Halmstad Högskola som just nu

skriver vårt avslutande examensarbete som en

fortsättning på det projekt vi inledde tidigare i vintras.

Vårt arbete handlar om barns inflytande i förskolan och

vi kommer nu under vecka 16-17 tillbringa några dagar

på förskolan för att intervjua pedagogerna och observera deras arbete med era

barn. Vi kommer att filma under en del av dagen men bara om barnen först ger

sitt tillstånd. Under vårt förra projekt fick ni en medgivandeblankett som gäller

även för detta arbete. Har ni inte lämnat in den skulle vi uppskatta om ni kunde

ta er tid att göra det. Om ni av någon anledning inte vill att era barn ska delta i

vårt arbete har ni möjlighet att säga till någon av pedagogerna på avdelningen

som meddelar det till oss. Vi kommer vara uppmärksamma på era barn så att

ingen känner obehag med vår närvaro.

I vår forskning följer vi strikt vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket

i huvudsak uttrycks som individskyddskrav inom fyra områden. Dessa områden

är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt

nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls genom den information vi ger i

detta brev, samtyckeskravet innebär att målsman till de barn som deltar i denna

studie ger sitt skriftliga samtycke (den tidigare medgivandeblanketten).

Konfidentialitetskravet innebär att vi som forskare kommer att behandla de

uppgifter om de barn och pedagoger som deltar på ett sådant sätt att

utomstående inte kan identifiera de medverkande. Nyttjandekravet innebär att de

uppgifter som insamlats om barnen endast kommer användas för

forskningsändamål och examensarbetet publiceras i Högskolans databas DIVA.

MVH

Linda Svensson, Therese Strandek

Linda Svensson: linsve75@gmail.com eller telefon 0738195520.

Therese Strandek: therese.strandek@hotmail.com eller telefon 0723217397

Det går även bra att kontakta våra handledare på Halmstad Högskola:

Annika Elm Fristorp: annika.elm_fristorp@hh.se eller 035-167439

Anniqa Lagergren: Anniqa.Lagergren@hh.se eller 035 16 76 55

45 Bilaga 3

Intervjuguide

Bakgrundsinformation om pedagogen – t.ex.  Antal år som förskollärare

 Utbildning  Vidareutbildning  Tid i verksamheten

I läroplanen står det att barn har rätt till inflytande.

 Vad innebär barns inflytande i förskolan enligt dig?

 Vad behöver du veta/kunna för att arbeta med detta? Som pedagog? Om barnen?  Hur ser barns inflytande ut i förskolan? Hur jobbar ni på avdelningen med detta?  När och var inflytande?

 Finns det områden i verksamheten där inflytande inte är aktuellt? Varför? Vad tycker du påverkar barns inflytande?

 Pedagoger?  Rutiner?  Regler?  Miljö?  Tid?

Vilka möjligheter/svårigheter finns med inflytande enligt dig?

Något övrigt? – Är det något som vi inte har diskuterat som du tycker är betydelsefullt när det kommer till barns inflytande?

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se