I vår undersökning har vi koncentrerat oss på vad olika yrkeskategorier med varierad erfarenhet ansåg, om barns skrivglädje och kopplingen till att bli en god läsare. Under arbetets gång, väcktes många nya frågor och funderingar att forska vidare kring. En infallsvinkel i fortsatt forskning skulle kunna vara att belysa barnens/elevernas perspektiv på skriftspråket. Vidare, tycker vi, att det skulle vara intressant att inrikta sig på bemötandet av barnen på förskolan för att upptäcka och framför allt hjälpa dem, att hitta lösningar att nå glädje i sitt lärande. Hur föräldrarna ser på skrivningen och läsningen, är en annan forskningsfråga, vi kan
tänka oss. Trenden med Trageton som sveper över stora delar av landet, där skulle det vara spännande att följa upp barnen som arbetat med skrivande på dator i förskolan och deras mottagande i förskoleklass och skola. Datoranvändningens för- och nackdelar och pedagogernas egen datorvana och -kunskap, är ytterligare en infallsvinkel. Utveckling av forskningen kring vänsterhänthet och användandet av båda hjärnhalvorna, ger säkert inspirerande resultat. En studie där forskarna tittar på leken och skriftspråket, skulle för oss, innebära att vi kopplar ihop innehållet i vår B-uppsats med den här.
6. Sammanfattning
Inspirationen till vårt arbete väcktes av en föreläsning, där en av oss deltog, under våren 2005. Föreläsaren hette Trageton och han använde sig av datorn i tidiga år för att barnen skulle lära sig läsa genom att skriva. Det här fick oss att vilja vända på begreppet och sätta fokus på skrivningen. Vi ville dessutom koppla ihop det här arbetet, med B-uppsatsen vi gjorde, under vårterminen 2005. Forskningen av skriftspråksutvecklingen är relativt ny på området och har pågått mellan tjugo och trettio år. Det kan jämföras med en läsforskning under ungefär ett sekel.
Litteraturgenomgången har utgått från styrdokumentens formuleringar kring skrivning och användning av Informations- och Kommunikationstekniken (IKT). Det har fört oss vidare till den tidigare forskningen som gjorts inom vårt ämnesområde. Vi har belyst skriftspråksutvecklingen, både utifrån ett historiskt perspektiv och via barnens språkliga utveckling. I litteraturen har vi funnit att språkutvecklingen är viktig för skrivning och läsning. Språklig medvetenhet är ett begrepp många återkommer till. Barn/elever behöver kunna skilja på språkets innehåll och form, för att behärska det. Medvetenheten om språket kan tränas, dels genom läslappar och dels via Bornholmsmodellen på förskolorna, samt i förskoleklassen. Barn och elevers självförtroende och -känsla stärks genom ett rikt språk, påtalar både respondenter och några av författarna vi läst. Stimulering och uppmuntran av barns skrift är viktig, hävdas både av tidigare forskning och av våra 16 respondenter. Det finns många sätt att stimulera barn och elever att skriva, visar vår undersökning. Barnen och eleverna kan skriva på uppdrag av pedagogen, vilket t.ex. kan innebära att de berättar vad de gjort under helgen, skriver en saga eller skriver sitt namn på en teckning. När barnen/eleverna skriver spontant sker det mesta i leken, där de exempelvis skriver prislappar eller varunamn, om de leker affär. En inbjudande miljö där mötet med skriften är naturlig, ger bättre förutsättningar för barn/elever att genom skrivglädje bli goda läsare. De barn och elever som får en uppväxt omgiven av vuxna skribenter och läsare, klarar bättre av att skriva och läsa i skolan, enligt Lundberg, vilket en av respondenterna hänvisade till på en av frågorna vi ställde. Det visade sig också i vår undersökning att skrivningen är lättare att lära sig än att läsa. Både skrivning och läsning kräver, att individen har utvecklat motoriska färdigheter. Flera av författarna betonar, betydelsen av leken i barns och elevers lärande, vilket vi också upptäckte i B-uppsatsen. Många av barns/elevers färdigheter utvecklas genom deras lek. Det är i leken barnen/eleverna provar och undersöker sina nya erfarenheter, för att slutligen hitta ett sammanhang åt sin nyförvärvade kunskap. När det gäller datoranvändningen, har vi träffat på både en positiv och en negativ syn. Både våra respondenter och den studerade litteraturen, ser positivt på att använda datorn som redskap vid skrivning. Det negativa berodde främst på tillgången av datorer och att det sällan löser barnets/elevens problem, genom att sätta honom eller henne framför en dator. Lärandet i sampel med andra och skriften som kommunikationsfunktion har kommit fram genom respondenternas svar, samt i litteraturen. Vikten av att skriften har en mottagare, skriver flera i litteraturen om. Det påpekas även av en del av respondenterna. Att den historiska utvecklingen av skriftspråket stämmer överens med barnens skriftspråksutveckling, är något vi upptäckt, genom den här studien. Vi hade med ett avsnitt om att svårigheterna hos barn/elever, kunde härledas till att de är vänsterhänta. Det fanns inga belägg för att så är fallet, i det vi undersökt. Enligt den litteratur vi gått igenom, varierar orsakerna till att barnen/eleverna har svårigheter att lära sig skriva och läsa. Det kan exempelvis vara motoriska och språkliga besvär eller hjärnskador, som utgör skälen till barnens/elevernas bekymmer. Barnen/eleverna med finmotoriska svårigheter bemöttes med träning av finmotoriken av alla respondenter utom en, som berättade, att hon tränar grovmotoriken först.
Vår undersökning genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervju med respondenter från tre kommuner. Respondenterna representerade fem yrkeskategorier med erfarenhet i yrket, från ett år till över trettio år. Barngruppen de arbetar i, ger olika förutsättningar att svara. Urvalet och genomförandet beskrivs mer utförligt i metoddelen. Resultatet av undersökningen har visat på, att det finns samband mellan skrivning, lek och läsning, att uppmuntran och stimulering till skrivande är viktigt, samt att det finns både för- och nackdelar med datoranvändningen. Vi har, varken i litteratur eller hos respondenterna, funnit belägg för att vänsterhänta har mer svårigheter att lära sig läsa än de högerhänta.
Sammanfattningsvis konstaterar vi, utifrån litteraturen vi läst samt den genomförda undersökningen, att barns skrivglädje mycket väl kan vara en väg att bli en god läsare, vilket stämmer överens med vårt syfte under hela arbetet.
Referenser
Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer Lärandets
villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur
Andersson, B-E. (2001), Visionärerna. Jönköping: Brain Books
Arfwedson, G. & Arfwedson, G. (1993). Traditionernas framväxt. I L.Svedberg, & M. Zaar, (Red.). Boken om pedagogerna. (ss.42- 46, 52-59) Stockholm: Liber
Armstrong, T. (2003/2005). Läs & skriv med alla intelligenserna. (B. Wallin, övers.) [Orig.: The Multiple Intelligences of Reading and Writing: Making the Words Come alive]. Jönköping: Brain Books
Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur
Asmervik, S. (1999/2001). Vad är specialpedagogik?. I S. Asmervik, T. Ogden, & A-L. Rygvold, (Red). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. (B. Nilsson, övers.) [Orig.: Innföring i spesialpedagogikk]. Lund: Studentlitteratur
Barnombudsmannen. (1995). Barn om Barnets rättigheter. Stockholm: Barnombudsmannen Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska
uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bornholmsmodellen. (u.å). www.bornholmsmodellen.nu (besökt 2006-06-03) Bra Böckers Lexikon 2000. (1996). Band 8. Höganäs: Bra Böcker
Bråten, I. (Red). (1996/1998). Vygotskij och pedagogiken. (G. Hollsten, övers.) [Orig.: Vygotsky i pedagogikken]. Lund: Studentlitteratur
Carlsson, A. (2002). Skrivkonstens historia. I Montessoritidningen nr 4, 2002, ss 12 – 15. Stockholm: Svenska Montessoriförbundet
Carlsson, H. (1978). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L-E. (1993). Barn upptäcker
skriftspråket. Stockholm: Liber
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Diderichsen, A., Hansen, V.R. & Thyssen, S. (1989/1994). 6 år och på väg in i skolan. (S. Andersson, övers.) [Orig.: 6 år – på vej i skole]. Lund: Studentlitteratur
Doverborg, E. & Pramling, I. (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Stockholm: Liber
Dryden, G. & Vos, J. (1993/1994). Inlärningsrevolutionen. (I. Svantesson, övers.) Jönköping: Brain Books
Egidius, H. (2000). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur
Emanuelsson, I. (2003). En skola för alla. Om specialpedagogik. I S. Selander, (Red.). Kobran, nallen och majjen Tradition och förnyelse i svensk skola och forskning. (ss. 291 – 304). Stockholm: Liber
Engquist, A. (1996) Om konsten att samtala: en bok för människor i kontaktyrken. Stockholm: Rabén Prisma
Eriksen Hagtvet, B. (1988/1990). Skriftspråksutveckling genom lek. (J. Degerman, övers.) [Orig.: Skriftspråkutvikling gjennom lek]. Stockholm: Natur och Kultur
Eriksen Hagtvet, B. & Pálsdóttir, H. (1992/1993). Lek med språket. (B. Gahrton, övers.) [Orig.: Lek med språket!]. Stockholm: Natur och Kultur
Ernemo, B. (2001). Vänsterhänta är bättre på känslor. I Aftonbladet 2001-06-16. www.aftonbladet.se (besökt 2006-05-18)
Falk, C. (2001). Boktryckarkonsten. Luleå: Bergviksskolan
www.edu.lulea.se/bergviksskolan/Elevarbeten/Celina/boktryckarkonst.htm (besökt 2006-01-10)
Hagnäs, S. (1995). Utveckling av de språkliga funktionerna. Malmö: WISC
Hainstock, E. (1978/1999). Montessori från grunden. (E. Törnqvist, övers.) [Orig.: The Essential Montessori]. Viken: Replik
Hannaford, C. (1995/1997). Lär med hela kroppen – inlärning sker inte bara i huvudet. (M-L. Ringqist, övers.) [Orig.: Smart moves: Why learning is not all in your head]. Jönköping: Brain Books
Holle, B. (1976/1987). Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling. (I. Söderberg-Reeves, övers.) [Orig.: Normale og retarderede börns motoriske udvikling]. Stockholm: Natur och Kultur
Hägglund, K. & Fredin, K. (1993). Dramabok. Stockholm: Liber
Häggström, I. & Lundberg, I. (1999). Språklekar efter Bornholmsmodellen Handledning. Umeå: Ing-Read AB
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Liberg, C. (1993) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, G. (Red.) (1926/1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygostskijs Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. (L. Magnusson, övers. Vygotskijs
texter.) [Orig.: Pedagogitjeskaja psichologija]. Lund: Studentlitteratur
Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, I. (1984). Språk och läsning. Stockholm: Liber
Lärarens handbok. (2005). Stockholm: Lärarförbundet
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. Lund: Studentlitteratur
Montessori, M. (1949/1998). Att bli en människa. (M. Stenberg, övers.) [Orig.: Formazione dell u’omo]. Jönköping: Seminarium
Montessori, M. (1949/1987). Barnasinnet. (M. Hammarström, övers. i samarbete med C.G. Liungman & E. Trädgårdh) [Orig.: The Absorbent Mind]. Solna: MacBook
Montessori, M. (1938/1998). Barndomens gåta. (M. Stenberg, övers.) [Orig.: Il segreto dell´ Infanzia]. Jönköping: Seminarium
Myndigheten för skolutveckling. (2004). System för elevers språk- och skriftspråksutveckling. Rapport 2003:757: Myndigheten för skolutveckling
Nationalencyklopedin. (u.å). www.ne.se (senaste besök 2006-06-01)
Nordenfalk, K. (Red.). (2004). Etik i princip och praktik – en antologi om lärares yrkesetik. Stockholm: Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund
Nilsson, J. (1993). Montessori i vår tid. I L.Svedberg, & M. Zaar, (Red.), Boken
om pedagogerna. (ss.176-187) Stockholm: Liber
Närvänen, A.-L. (1999). När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur
Pedagogisk uppslagsbok. (1996). Stockholm: Lärarförbundet
Piaget, J. (1972/1976). Framtidens skola. Att förstå är att upptäcka. (M. Kärre, övers.) [Orig.: Où va l’éducation]. Stockholm: Forum
Piaget, J. (1970). L’épistémologie génétique. Paris: Presses Universitaires de France Pramling Samuelsson, I. & Mårdsjö, A.-C. (1997). Grundläggande färdigheter. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur Ringius, E. & Wessberg, E. (2005). Lekens betydelse för barns lärande. Några olika
Rygvold, A-L. (1999/2001). Läs- och skrivsvårigheter. I S. Asmervik, T. Ogden, & A-L. Rygvold, (Red). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. (B. Nilsson, övers.) [Orig.: Innföring i spesialpedagogikk]. Lund: Studentlitteratur Salomon, B. (1985). Sam-tal. Stockholm: Liber
Skjöld Wennerström, K. & Bröderman Smeds, M. (1999). Montessoripedagogik i
förskola och skola. Borås: Natur och Kultur
Skolöverstyrelsen. (1982). Läroplan för grundskolan. Lgr 80. Allmän del. Stockholm: Liber utbildningsförlaget
Skolöverstyrelsen. (1983a). Kommentarmaterial Lgr 80 Elever med funktionshinder. SÖ:s publikation Läroplaner 1982:3. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget
Skolöverstyrelsen. (1983b). Kommentarmaterial Lgr 80 Hjälp till elever med svårigheter. SÖ:s publikation Läroplaner 1982:7. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget
Stadler, E. (1998). Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur Strömqvist, S. (1993). Skrivprocessen. Lund: Studentlitteratur
Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). (2006). Svenska Akademien. www.svenskaakademien.se (besökt 2006-06-03)
Svenska Unescorådet. (1997). Salamanca-deklarationen och handlingsram för undervisning
av elever med behov av särskilt stöd. Svenska Unescorådets skriftserie 1996:4. Svenska
Unescorådet
Svensson, A-K. (1995). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Söderbergh, R. (1988). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Gleerups
Taube, K. (1997). Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Prisma
Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering. Lund: Studentlitteratur
Tornéus, M. (1986). På tal om språk Språklig medvetenhet hos barn. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Trageton, A. (2003/2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. (B. Nilsson, övers.) [ Orig.: Å skrive seg til lesning. IKT i småskolen]. Stockholm: Liber Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet. (1998a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet anpassad att
gälla förskoleklass och fritidshem: Lpo 94/98. Stockholm: Fritzes
Utbildningsdepartementet. (1998b). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Fritzes Utbildningsdepartementet. (1999). Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och
utveckling. SOU 1999:63. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Utbildningsväsendets författningsböcker 2002/03. (2003). Del 2 Skolans författningar SOS vt
2003. Stockholm: Nordstedts Juridik
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vygotskij, L. (1930/1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. (K. Öberg Lindsten, övers.) [Orig.: Voobrazenie i tvorcestvo v detskom vozraste]. Göteborg: Daidalos
Världshälsoorganisationen (WHO). (2001/2003) Klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa. (Socialstyrelsen, övers.) [Orig.: International Classification of
Functioning, Disability and Health: ICF]. www.socialstyrelsen.se (besökt 060630) Widebäck, B. (1998). Förberedande läsning och skrivning i förskolan. Stockholm: HLS Förlag
Witting, M. (2001). Metod för läs- och skrivinlärning. Solna: Ekelunds förlag AB Åge, L. (1995). Leka läsa skriva En handbok om tidig läsning. Solna: Ekelunds förlag Öjaby förskola. (2004). Skriv- och läsglädje! i förskolan Om små barns naturliga vilja att bli
Word Wide Webb www.google.se (Google är en sökmotor) www.hkr.se (Högskolan i Kristianstad) www.ne.se (Nationalencyklopedin) www.skolutveckling.se (Myndigheten för skolutveckling) www.bornholmsmodellen.nu
(Bornholmsmodellen har egen hemsida med presentation av vad den innebär) www.aftonbladet.se
(Aftonbladet)
www.edu.lulea.se/bergviksskolan/Elevarbeten/Celina/boktryckarkonst.htm (Elevarbete om boktryckarkonsten)
www.svenskaakademien.se
(Svenska Akademiens hemsida) www.socialstyrelsen.se
Bilaga I Allmänna frågor:
Yrkeskategori Antal år i yrket
Frågor till intervju;
Hur stimulerar - uppmuntrar du barnen/eleverna till att skriva? Vilka skrivredskap använder barnen/eleverna när de skriver? Hur bemöter du barn/elever som har finmotoriska svårigheter? Hur ser du på användandet av versaler kontra gemena bokstäver?
Tror du att barnens/elevernas skrivande kan leda till att de blir goda läsare? I så fall hur?
I vilken typ av lekar förekommer barnens/elevernas skrivande? När barnen/eleverna skriver på datorn, vilka fingrar använder de då? Har du upplevt att vänsterhänthet kan leda till svårigheter i läsning?