En fortsatt studie av lärares bedömningsarbete av elevers muntliga berättande skulle kunna utformas på flera sätt. Det skulle exempelvis vara intressant att göra en observationsstudie av hur bedömningen sker i vardagen utifrån beskrivningen av den fortlöpande bedömningen för
41
att synliggöra hur och när återkopplingen sker i mötet mellan lärare och elev. Återkopplingen till eleven är som vi har sett tidigare i studien av vikt för att utveckla en metakognition av det egna lärandet (Cauley & McMillan, 2010; Harrison & Howard, 2013) och skulle därmed kunna stå i centrum för den fortsatta forskningen.
En annan infallsvinkel vore att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt elevens berättande förmåga synliggörs i de skriftliga omdömena och i elevens individuella utvecklingsplan samt hur dessa kopplas till lärarens planeringar. Att synliggöra nästa steg i lärandet motiverar eleven i arbetet vilket också är tanken med den individuella utvecklingsplanen.
Slutligen vill jag nämna möjligheten att studera hur lärare och talpedagog/logoped samverkar för att utveckla undervisning och bedömning av det muntliga berättandet.
42
7. Avslutning
Det har i studien framkommit att bedömning av muntligt berättande är ett område som kan upplevas utmanande och därför svårt. Orsaken ligger i berättandets vaga och flyktiga karaktär, men även avsaknad av verktyg som hjälpmedel i bedömningen kan försvåra arbetet. Orsaken kan också kopplas till hur dessa verktyg är utformade. Ett på skolorna strukturerat och medvetet språkutvecklande arbete är en framgångsfaktor tillsammans med en inkännande lärare som skapar en trygg lärmiljö. Det är i denna trygga lärmiljö som eleven vågar visa sin kunskap och därmed vågar utmanas i sitt lärande vilket det kognitiva perspektivet på lärande visar är en del i utvecklandet av kunskap. Återkoppling från läraren skapar kunskap hos eleven som hjälper den vidare i lärprocessen. Att se andra försöka, och kanske misslyckas, skapar också utveckling hos eleven. Exempel på de specialpedagogiska perspektiv som studien lyfter fram går att identifiera. Här kan nämnas lärarnas organisation av mindre elevgrupper som ett sätt att ta tillvara alla elevers olikheter, vilket går att härleda till det kritiska perspektivet. Det finns ett hos de intervjuade lärarna reflekterande förhållningssätt till bedömning, vad bedömningen kan leda till och hur detta kan påverka eleven. Därmed kan dilemmaperspektivet urskiljas när läraren vill få eleven att växa men ser bedömningen som ett hinder.
Det har varit mycket intressant att genomföra studien. Det har varit lärorikt att få ta del av spännande litteratur gällande bedömning och muntligt berättande, men framför allt tar jag med mig de reflektioner och den kunskap som framkommit i mötet med de intervjuade lärarna. Utan dem hade den här studien inte gått att genomföra och jag vill framföra ett varmt tack.
43
Referenslitteratur
Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational
Assessment, Evaluation and Accountability 21:5-31.
Bourke, R. & Mentis, M. (2014). An assessment framework for inclusive education: Integrating assessment approaches. Assessment in Education. Principles, Policy and Practice, 2014. Vol. 21, No 4, 384-397.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3, 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cauley, K. M. & McMillan, J. H. (2010). Formative Assessment Techniques to Support Student Motivation and Achievement. The Clearing House: A journal of Educational
Strategies, Issues and Ideas, Volume 83, Issue 1.
Crais, E. R. & Lorch, N. (1994). Oral Narratives in School-Age Children. Topics in Language
Disorders, 14 (3), 13-28.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Feijes, A. & Thornberg, R. (red).
Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2011). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Dodwell, K. & Bavin, E.L. (2008). Children with specific language impairment: an investigation of their narratives and memory. International Journal of Language &
Communications Disorders. March - April 2008. Vol. 43, No.2, 212-218.
Frost, J. (2002). Läsundervisning - praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur.
Forsberg, E. & Lindberg, V. (2010). Svensk forskning om bedömning - en kartläggning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gibbons, J., Anderson, D., Smith, R., Field, D. & Fischer, C. (1986). Young Children´s Recall and Reconstruction of Audio and Audiovisual Narratives. Child Development. Vol. 57 Iss. 4. Harrison, C. & Howard, S. (2013). Bedömning för lärande i årskurs F-3 - Inne i "the Primary
44
Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet - en översikt av svenska
och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Imsen, G. (2005). Elevens värld - introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Johnston, J. R. (2008). Narratives -Twenty- Five Years Later. Topics in Language Disorders. Vol. 28. No. 2, 93-98.
Kaderavek, J. N., Gillam, R. B., Ukrainetz, T. A., Justice, L. M., & Eisenberg, S.N. (2004). School-Age Children´s Self-Assessment of Oral Narrative Production. Communication
Disorders Quarterly, 26 (1), 37-48.
Kamberelis, G. & Dimitriadis, G. (2013). Focus Groups - From structured interviews to
collective conversations. Routledge: Oxon.
Krueger, R.A. & Casey, M.A. (2015). Focus Groups - A Practical Guide for Applied
Research. Thousand Oaks: Sage Publications.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik. Vol. 25, Issue 1, pp 16-35.
Larsson. S. (2009). A Pluralist View of Generalization in Qualitative Research. International
Journal of Research & Method in Education, Vol. 32, Issue 1, pp 25-38.
Lindberg, V. (2007). Långtgående slutsatser trots få lärare och elever i studierna. I Pettersson, A. (red.) (2007). Sporre eller otyg - om bedömning och betyg. Stockholm: Lärarförbundets
förlag.
Lindberg, V (2011). Betyg och bedömning i svensk didaktisk forskning 1990-2009. I Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (red.) (2011). Pedagogisk bedömning: att
dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. 2., uppdaterade uppl. (s. 235-267). Stockholm:
Stockholms universitets förlag.
McCabe,A. & Rosenthal Rollins, P. (1994). Assessment of Preschool Narrative Skills.
45
McMillan, J. H. (2014). Classroom Assessment - Principles And Practice For Effective
Standards-Based Instruction. Harlow: Pearson Education.
Morgan, D.L. (1997). Focus Groups as Qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications.
Mozetič Hussu, A & Strle, M. (2010). The assessment of children with special needs. Procedis - Social and Behavioral Sciences. 2010, Vol. 2 (2).
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund; Studentlitteratur.
Pineda, D. (2014). The Feasibility of Assessing Teenager´s Oral English Language Performance with a Rubric. Profile Issues in Teacher´s Professional Development, 16 (1), 181-198.
Riley, J. & Burrell, A. (2007). Assessing Children´s Oral Storytelling in Their First Year of School. International Journal of Early Years Education, 15(2), 181.196.
Scott, C. (1988). A perspective on the Evaluation of School Children´s Narratives. Language,
Speech and Hearing Services in Schools. Vol. 19.
Scott, S.,Webber, C. F., Lupart, J. L. Aitken, N. & Scott, D. E. (2014) Fair and equitable assessment practices for all students. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, Vol. 21 , Iss. 1, 2014
Shute, V. J. (2008). Focus on formative feedback. Review of Educational Research. March 2008, Vol. 78. No.1 pp 153-189.
Skolverket (2010). Stödja och styra- om bedömning av yngre barn. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016a). Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011,
reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
46
Skolverket (2016c). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska - reviderad 2016. Stockholm: Skolverket
Svensk författningssamling (2011). SFS 2011:186.
Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I Feijes, A. & Thornberg, R. (red). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Tzivinkou, S. & Papoutsaki, K. (2016). Studying teaching methods, strategies and best practises for young children with special educational needs. Early Child Development and
care, 186:6, s. 971.980.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
47
Bilaga 1 Missivbrev
Bankekind, mars 2017
Hej,
jag heter Marie Unosson och studerar till speciallärare på Linköpings universitet. Under vårterminen skriver jag mitt examensarbete. Jag är intresserad av hur lärare resonerar kring bedömning av elevers muntliga berättande. En studie av lärares erfarenheter av bedömning av muntligt berättande kan hjälpa till att synliggöra vad som fungerar väl i bedömningsarbetet men också vilka svårigheter som kan uppstå. Studien är inriktad mot elever i årskurserna 1-3 och jag vill intervjua lärare som är behöriga att undervisa i svenska i dessa årskurser.
Mina frågeställningar riktas mot:
Hur förbereder, genomför, dokumenterar och använder lärare
bedömning?
Vad uppfattas vara möjligheter och hinder i arbetet med bedömningen?
Hur ser bedömningsarbetet ut för elever i svårighet, till exempel
talängslan, uttalssvårigheter, pragmatiska svårigheter?
Intervjuformen kommer att vara fokusintervju vilket innebär att jag tillsammans med 3 lärare samlas för ett samtal kring bedömning av det muntliga berättande. Intervjun beräknas ta ca 60 minuter. Till intervjun önskar jag att läraren tar med sig ett exempel på ett bedömarverktyg, ett hjälpmedel som kan användas i bedömning eller kanske ett dokument som visar hur bedömningen dokumenteras. Allt är av intresse!
Intervjun kommer att spelas in och transkriberas. Deltagandet i intervjun är naturligtvis frivilligt och när mitt arbete är klart raderas all data. Deltagarna kommer att erbjudas att ta del av utskriften av intervjun och av det färdiga materialet. Materialet kommer att avidentifieras för att säkerställa anonymitet.
Kontakta mig om du har några frågor. Hör av dig om du kan tänka dig att delta i intervjun. Jag kontaktar dig därefter för att boka tid för intervju.
Med vänliga hälsningar, Marie Marie Unosson xxxxxxxxxx.com xxxx-xxxxxx
48
Bilaga 2 Intervjuteman
Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares resonemang kring bedömning av elevers muntliga berättande.
Frågeställningar
Hur förbereder, genomför, dokumenterar och använder lärare bedömning?
Vad uppfattas vara möjligheter och hinder i arbetet med bedömningen?
Hur ser bedömningsarbetet ut för elever i svårighet som till exempel talängslan,
uttalssvårigheter, pragmatiska svårigheter?
Fokusgruppsintervju:
Det som sägs stannar mellan intervjuaren och informanter. I möjligaste mån även stanna mellan er. Fråga om det är något man vill använda sig av.
Inspelning - anonymitet i materialet.
Möjligheten att avstå från att svara på frågor eller avbryta intervjun. Läsa transkriptionen samt materialet.
Intresserad av era erfarenheter, inte av rätta svar. Ett samtal där ni får ta del av varandras tankar och där jag skjuter in frågor som rör mina frågeställningar.
Berätta vad du heter och var du jobbar och hur länge du har arbetat som lärare. Berätta om materialet ni har med er.
Beskriv hur bedömningsarbetet ser ut: förberedelser
genomförande uppföljning
49
dokumentation
Exempel som fungerat bra Då det varit svårt
Elever som har svårigheter
– uttal, hur man berättar, talängslan, oro/ångest...
Finns det något mer ni vill berätta som vi inte har pratat om idag?