För att tydligare kunna definiera gränsen för när halka uppstår för en cyklist behövs ytterligare studier, bland annat broms- och manövertester med cyklister på cyklar utrustade med olika däck på olika ytor med känd friktion. Ytterligare studier skulle behövas som innefattar friktionsmätningar av asfaltytor med olika karaktär (stenstorlek, nedslitningsgrad, makrotextur etc.), vid olika förhållanden (fuktighet, temperatur, etc.) i kontrollerade eller semikontrollerade miljöer. Här skulle exempelvis cykeltestbanan som är under utveckling vid VTI kunna användas.
Rödmålade cykelpassager är ett område som kräver extra uppmärksamhet. För att sätta fingret mer exakt på vid vilka yttre förhållanden (temperatur, luftfuktighet, tjocklek på vatten/snöfilm, saltets inverkan, etc.) behöver mer omfattande och kontrollerade fältstudier samt laboratoriestudier genomföras för att uppnå mer rättvisa jämförelser. Något för väghållaren att ta ställning till är en kartering av vilket skick (slitage/poleringsgrad) som rödmålade cykelpassager har på olika platser inom cykelvägnätet. En annan sak att ta reda på är i vilken takt olika typer av rödmålade cykelpassager slits under olika yttre förhållanden som typ av trafik, hastighet, inbromsning, acceleration etc.
Möjligheten att föreskriva PFT:n som standardinstrument vid friktionsmätning på gång- och cykelytor bör utredas. I så fall behöver man också ta fram en tillhörande metodbeskrivning för mätning på såväl barmarksförhållanden som på vinterväglag. I det ingår att bestämma lämplig längd för
medelvärdesbildning både för tolkning av mätdata så att hala partier av betydelse framträder i
mätningen, men också för föreslagen kravställning som tar hänsyn till såväl cyklisters säkerhet som till praktiska aspekter. För friktionsmätningar av längre sträckor på gång- och cykelytor vore det även värdefullt att utveckla en cykelburen mätmetod, som komplement till PFT:n. För att relatera de med PFT:n uppmätta friktionstalen till nu föreskrivna metoder som RFT, behöver det göras en
valideringsstudie på hala underlag.
För att få en mer heltäckande bild av hur den med PFT:n uppmätta friktionen förhåller sig till tillgänglig friktion för en cyklist, skulle det behövas jämförande mätningar på olika snöunderlag och asfalt med rullgrus. Eventuellt skulle våta löv på asfalt också vara ett intressant underlag för fortsatta jämförelser. Det är svårt att skapa repeterbara ytskikt för en sådan studie, bland annat eftersom själva mätningen påverkar underlaget. I VTI:s däckprovningsanläggning har vi inte heller möjlighet att skapa en snöyta eller andra lösa underlag. En forskargrupp vid NTNU i Trondheim genomför emellertid cykeldäckstester på snöunderlag och ett utökat samarbete med dem är därför av intresse.
Medan detta projekt har fokuserat på friktion för cyklister på cykelvägar är kravställning och rekommendationer i dagsläget desamma för gångytor. Liknande studier men med fotgängarens perspektiv i centrum, skulle behövas för en motsvarande diskussion kring mätning och kravställning gällande friktion på gångytor.
Referenser
Bergström, A., Åström, H. & Magnusson, R. (2002). Friction measurements on cycleways using a portable friction tester. Journal of Cold Regions Engineering, American Society of Civil Engineering,
vol. 17, Issue 1, 37-57.
Bergström, A. (2002). Winter maintenance and cycleways. Doctoral thesis, TRITA-VT FR 02:04, Avdelningen för Vägteknik, Institutionen för byggvetenskap, Kungliga tekniska högskolan. Stockholm. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-3346
Blomqvist m.fl. [manuskript]. Redovisning av resultat från BVFF 2015-045 ”Nya mått för väglag på GC-ytor” preliminär VTI-Rapport. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
BVFF 2015-045 Forskningsprojekt “Nya mått för väglag på GC-banor”, Bana väg för framtiden. Centrell, P. (1995). Friktion på vägmarkering. En jämförande mätning mellan SRT-pendeln och VTIs PFT. VTI notat 57-1995, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Dagens Nyheter (2018). Glashalka innebar cykelkaos i Slussen. Publicerad 2018-10-04.
https://www.dn.se/sthlm/glashalka-innebar-cykelkaos-i-slussen/
Forskning & Framsteg (2006). Här är det halast. Forskning & Framsteg 2/06, sid 39. Fagerblads, Västerås.
Gustafsson, M., Blomqvist, G., Dahl, A., Gudmundsson, A., Ljungman, A., Lindbom, J., Rudell, B. & Swietlicki, E. (2005) Inandningsbara partiklar från interaktionen mellan däck, vägbana och
friktionsmaterial: Slutrapport av WearTox-projektet, VTI rapport 520, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Hjort, M. & Andersson, H (2009). Däckens betydelse för antisladdsystems funktion på isigt underlag.
VTI rapport 662, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Hjort, M. (2018). Vinterdäck till cykel – ett jämförande test. VTI Notat 20-2018, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Hjort, M. & Niska, A. (2015). Kan dubbdäck på cykeln minska singelolyckorna? Friktionstester av cykeldäck i VTIs stationära däckprovningsanläggning. VTI rapport 862, Statens väg- och
transportforskningsinstitut. Linköping. http://vti.diva- portal.org/smash/get/diva2:840486/FULLTEXT01.pdf
Hjort, M. & Niska, A. (2018). Mätning av cykeldäcks friktionsegenskaper som underlag för simuleringsstudier. VTI rapport 952, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1207131/FULLTEXT01.pdf
Klein-Paste, A. & Wåhlin, J. (2013). Wet pavement anti-icing – A physical mechanism. Cold Regions Science and Technology, 96 1–7.
Kroken, B. (2014). Krav til vinterdrift av g/s-anlegg og universellutforming R610 (nye hb 111) og driftskontraktene. Presentation vid Tekonologidagene, 7 oktober 2014 i Trondheim.
Niska, A. (2006). Cykelvägars drift och underhållsstandard: intervjuer med 13 cykelkommuner. VTI
rapport 558, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. http://vti.diva- portal.org/smash/get/diva2:675295/FULLTEXT01.pdf
Niska, A (2013). Varmsandning på gång- och cykelvägar. Utvärdering i Umeå av för- och nackdelar med metoden. VTI rapport 796, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Niska, A. & Eriksson, J. (2013). Statistik över cyklisters olyckor: faktaunderlag till åtgärdsstrategi för säkrare cykling. VTI rapport 801, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping
Niska, A. & Blomqvist, G. (2016a). Sopsaltning av cykelvägar. Utvärdering av försök i Stockholm vintern 2013/14. VTI notat 28-2015, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Niska, A. & Blomqvist, G. (2016b). Sopsaltning av cykelvägar: utvärdering av försök i Stockholm vintern 2014/15. VTI notat 29-2015, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:922381/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., Blomqvist, G. & Järlskog, I. (2016). Utvärdering av sopsaltning i Stockholm vintern 2015/16. VTI PM 2016-12-01, Diarienummer: 2013/0390-9.1, Statens väg- och
transportforskningsinstitut. Linköping.
Niska, A., Blomqvist, G. & Järlskog, I. (2017). Utvärdering av sopsaltning på cykelstråk i Stockholm vintern 2016/17. VTI notat 30-2017, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Niska, A. & Blomqvist, G. (2018). Sopsaltning av gång- och cykelvägar. Fältförsök i Stockholm vintern 2017–2018. VTI PM 2018-10-02, Diarienummer: 2013/0390-9.1, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Niska, A. & Blomqvist, G. [Manuskript]. Sopsaltning av cykelvägar i teori och praktik. Erfarenheter från utvärderingar i svenska kommuner. VTI rapport xxx, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Nordström, O. (1994). The VTI flat bed tyre test facility – A new tool for testing commercial tyre characteristics. Reprint from SAE Technical paper series, SP 1003 – The influence of tire, axle and brake characteristics on truck braking and steering performance, paper 93306, pp. 13-23. VTI särtryck
nr 220. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Näringsdepartementet (2017). En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling: som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet. Regeringskansliet, Stockholm.
Räkilä, K. (2015). Bicycle friction measurements on winter roads. Presentation vid Transportforum i Linköping 8–9 januari 2015.
Rekilä, K.-P. & Klein-Paste, A. (2016). Measuring bicycle braking friction in winter conditions. Cold
Regions Science and Technology, vol. 125, 108-116.
Sjögren, L., Niska, A., Hjort, M., Andrén, P., Lundberg, T. (2018). Krav på väg-, cykel- och gångbanors friktionsegenskaper vid barmarksförhållanden; underlag och rekommendationer. VTI
rapport 980, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Statens vegvesen (2003). Standard for drift og vedlikehold, Håndbok 111. Reviderad version i maj 2003. Vegdirektoratet, Trafikkavdelingen – Drift- og vedlikeholdskontoret. Oslo.
Södermalmsnytt (2016). Varning för halka vid Slussen – misstänkt fel på asfalten. Publicerad 2016- 10-24. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/varning-for-halka-vid-slussen-misstankt-fel-pa- asfalten/reppju!fwTUTRbAJJLqdquKDMdeQw/
Trafikverket (2014). Säkrare cykling - Gemensam strategi för år 2014–2020, version 1.0. Trafikverket
Publikation 2014:030. Borlänge. https://trafikverket.ineko.se/Files/sv- SE/10923/RelatedFiles/2014_030_sakrare_cykling.pdf
Trafikverket (2015a). Bitumenbundna lager. TDOK 2013: 0529, version 2.0.
Trafikverket (2015b). Bestämning av friktion på belagd väg. TDOK 2014: 0134, version 2.0.
Trafikverket (2017). Standardbeskrivning för Basunderhåll Väg, (SBV). Version daterad 2017-10-03. TRL (2003). Footway and cycle route design, construction and maintenance guide. Application Guide AG 26 (version 2). Prepared for Highways Infrastructure Group, Highways Agency. Transport Research Laboratory. Crowthorne, Berkshire.
Vägverket (1996). Allmän teknisk beskrivning av driftstandard, DRIFT 96. Vägverket. Publikation 1996:16. Borlänge.
Vägverket (2003). Vägverkets föreskrifter om tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator (vägregler), VVFS 2003:140. Borlänge.
Wallberg, S., Grönvall, O., Johansson, R., Hermansson, M., Linderholm, L., Nilsson, A., Söderström, L., Öberg, G., Niska, A. (2010). GCM-HANDBOK. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.
Wallén Warner, H., Niska, A., Forward, S., Björklund, G., Eriksson, J., Kircher, K., Patten, C., Gustafsson, S. & Nygårdhs, S. (2018). En modell för säker cykling. VTI rapport 979, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Wijlens J. (2012). Modeling Tire-Road Contact of a Bicycle Tire. Web presentation. URL: http://www.slideshare.net/VeraB7/bicycle-tireroadcontact
Wälivaara, B. (2007). Validering av VTI-PFT version 4. Mätningar på plana och profilerade vägmarkeringar. VTI notat 16-2007, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Åström H. (2000). Utvärdering av PFT som friktionsmätare för vägmarkeringsytor. VTI notat 45,
2000.
Öberg, G., Nilsson, G., Velin, H., Wretling, P., Berntman, M., Brundell-Freij, K., Hydén, C. och Ståhl, A. (1996). Fotgängares och cyklisters singelolyckor. VTI meddelande 799, Statens väg- och