I den här studien har vi undersökt hur förskollärare och barn ser på och använder sig av da-torn i verksamheten. För vidare forskning anser vi att det kan vara intressant att göra en jäm-förande studie genom att göra observationer i stället. Det här för att kunna ta reda på hur mycket och hur länge barnen verkligen sitter framför datorn, samt hur förskollärarna aktivt arbetar med datorn tillsammans med barnen.
8 Referenser
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer: lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märtha- Lisa (1999). Barn erövrar datorn: en utmaning för vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Meto-dik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Europeiska unionens officiella tidning (2006). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lä-rande. (2006/962/EG)
Lantz, Annika (1993/2007). Intervjumetodik. Den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande: en länk mellan mediakultur och pe-dagogisk praktik. Diss.(sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2007
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn [Elektronisk resurs]: datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Diss. Lund: Univ., 2004
Tillgänglig på Internet: http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_486/soc_486.pdf Läroplan för förskolan Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdepartementet
Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderade 2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet: Lpo 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdepartementet
Lökken, Gunvor & Söbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Stu-dentlitteratur.
Qvarsell, Birgitta (1998). Ny värld, nya barn, nya arenor? Om barnen, pedagogiken och IT. Human IT, (4). http://www.hb.se/bhs/ith/498/bq.htm (040301)
Sverige. Skolverket. (2009). Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och hu-vudmäns utvecklingsbehov avseende IT- användningen inom förskola, skola och vuxenut-bildning samt ge förslag på insatser. [Ny utg.] Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisama
Söderlund, Anders (2000). Det långa mötet – IT och skolan: om spridning och anammande av IT i den svenska skolan. Luleå
Tyrén, Lena (2007). Pedagogen, datorn och elevers informationssökning: perspektiv på IKT-användning i yngre skolbarns klassrum. Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås
Thurén, Thorsten (2004). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Utgiven av Vetenskapsrådet.
9 Bilagor
9.1 Bilaga 1
Kvales (1997) 12 viktiga aspekter av den kvalitativa intervjun
Livsvärld. Respondentens livsvärld och dess relation till den är central i den kvalitativa
forskningsintervjun. Under intervjus analys kan vi ställa oss till respondentens beskrivning av sin livsvärld.
Mening. För att kunna tolka vad respondenten framför är det väsentlig att se vad den säger
genom att läsa av respondentens kroppsspråk. Detta är viktigt för att kunna ställa utvecklan-de frågor.
Det kvalitativa. Den kvalitativa intervjuns mål är att få nyanserade bild av respondentens
livsvärld. Beskrivningen och tolkning av själva intervjun bestämmer kvaliteten i en forsk-ningsintervju.
Det deskriptiva. Respondentens noggranna förklaringar om hur den känner och agerar är
väsentliga så att intervjuaren kan göra tolkningar från intervjun.
Det specifika. Här gäller det att be respondenten noggrant beskriva specifika situationer, hur
den ser de och känner, samt försöka få respondentens ställningstagande och inte dess all-männa åsikt.
Förutsättningsmedvetande. Intervjuaren skall vara kritisk om sina egna förutsättningar och
inte presentera respondenten med färdigformulerade frågor. Intervjuarens nyfikenhet och lyhördhet är väsentligt.
Fokusering. Intervjun skall vara inriktad på ett särskilt tema, i det här fallet
dataanvändan-det.
Mångtydighet. Respondentens yttrande kan ibland vara mångtydig, orsakat av brist i
kommunikationen mellan parterna eller på respondentens personlighetsstruktur. Intervjuaren skall försöka så gott det går, beskriva motsägelserna i intervjun.
Förändring. Under en intervju kan respondenten få nya insikter som gör att de förändrar sin
beskrivning av temat. På grund av detta kan uppfattningar hos intervjuaren ändras.
Känslighet. För att lyckas med intervjun skall intervjuaren försöka komma respondenten
nära och på så sätt få nyanserade svar. Intervjuaren bör behärska intervjuns tema.
Mellanmänsklig situation. En bra intervju analys görs om intervjuaren är fullt medvetet om
synpunkters utbyte i själva intervjun, kan påverka både intervjuaren och respondenten på ett positivt eller negativt sätt.
Positiv upplevelse. En positiv upplevelse av hela intervjun betyder att respondenten har fått
9.2 Bilaga 2
Missiv/Informationsbrev
Bästa pedagog och föräldrar!
Vi är tre studenter som läser lärarprogrammet på Högskolan i Borås med inriktning mot för-skola och förskoleklass.
Inom utbildningen ingår en avslutande 15 poängs examensarbete, som vi började arbeta med under vårterminen 2011. Syftet med vår uppsats är att ta reda på pedagogens och barnens perspektiv när det gäller IKT som lek och arbetsredskap i förskola/förskoleklass.
De regler som gäller för sekretess i forskningssammanhang kommer att behandlas konfiden-tiellt. Det innebär att du som deltar i undersökningen inte kommer att identifieras, varken du, barnen eller förskolans namn kommer att nämnas i rapporten.
Under själva intervjun kommer vi att vara två, samt använda oss utav en diktafon. Har du frågor angående intervjun eller önskar ytterligare upplysningar får ni gärna höra av er till någon av oss via telefon eller mail.
Tack på förhand för din medverkan.
Med vänliga hälsningar Sandra, Tanja & Regina.
Tanja Bogunovic Sandra Unnersjö
Mobil: xxxx Mobil: xxx
Regina Blomgren Mobil: xxxx
9.3 Bilaga 3
Föräldramedgivande
JA, Jag/vi tillåter att mitt/vårt barn
NEJ, Jag/vi tillåter INTE att mitt/vårt barn
………. (barnets namn)
Blir intervjuad av lärarstudenter
……… Datum
………. (målsmans underskrift)
9.4 Bilaga 4