7. Diskussion och slutsats
7.5 Fortsatt forskning
Under arbetet med denna uppsats samt baserat på dess resultat har en del kunskapsluckor uppstått som resulterat i förslag till framtida forskning. I studien framkommer det att endast 27 kommuner redovisar någon typ av upplysning rörande personalförhållanden i koncernbolagen trots att upplysningar om väsentliga personalförhållanden, enligt lagen, ska inbegripa hela den kommunala koncernen. Det skulle därför vara intressant att göra studier på motiven bakom valet att inte redovisa sammanställd redovisning för hela kommunala koncernen.
Studien är utformad som en tvärsnittsstudie, där data endast är hämtad från en tidpunkt, 2017 års bokslut. Det skulle därför vara intressant att studera hur kommunernas redovisning om väsentliga personalförhållanden har sett under ett längre tidsspann. Alternativt studera om det skett en förändring i redovisningsvalen rörande väsentliga personalförhållanden mellan en viss tidsperiod. Ett förslag är en jämförelse från när lagkravet först tillkom 1997 och hur det ser ut idag. En annan intressant vinkling är att undersöka om den lagändring som trätt i kraft i år, 2019, haft någon påverkan på redovisningsvalet.
Ytterligare förslag till framtida forskning är att använda en kvalitativ ansats och studera hur kommunens folkvalda revisorer ser på redovisningskravet att redovisa väsentliga personalförhållanden. Genom att använda en kvalitativ ansats kan en djupare förståelse uppnås. Ansatsen ger möjlighet att utforska de folkvalda revisorernas åsikter och
55
erfarenheter av redovisning om väsentliga personalförhållanden. En annan intressant vinkling är att undersöka hur de sakkunniga revisorerna ser på redovisningskravet.
En möjlig studie skulle även vara att genomföra en liknande studie som denna, med samma syfte och tillvägagångssätt men som testar nya samband. Genom att testa nya hypoteser är det möjligt att ytterligare kunna ge förklaring till vad som påverkar/inte påverkar redovisningen om väsentliga personalförhållanden. Hypoteser som skulle kunna testas är till exempel påverkan av det geografiska läget, påverkan från kommunala chefer eller resursbegränsningar.
56
Referenser
Adams, C. A., Hill, W.-Y., & Roberts, C. B. (1998). Corporate social reporting practices in Western Europe: legitimating corporate behaviour? British Accounting Review, 30(1), 1–21.
Adrem, A. H. (1999). Essays on disclosure practices in Sweden: causes and effects. Lund: Lund Univ. Press, 1999.
Akerlof, G. A. (1970). The Market for “Lemons”: Quality Uncertainty and the market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics, 84(3), 488-500.
Aronsson, Å. (1999). SPSS En introduktion till basmodulen. Lund: Studentlitteratur.
Baber, W. R. (1990). Toward a framework for evaluating the role of accounting and auditing in political markets: The influence of political competition. Journal of Accounting and Public
Policy,(1), 57.
Baber, W. R. (1983). Toward Understanding the Role of Auditing in the Public Sector.
Journal of Accounting & Economics, 5(3), 213–227.
Baber, W. R., & Sen, P. K. (1984). The role of generally accepted reporting methods in the public sector: an empirical test. Journal of Accounting and Public Policy, 3(2), 91-106.
Belkaoui, A., & Karnik, P. G. (1989). Determinants of the Corporate Decision to Disclose Social Information. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 2(1), 36–51.
Bergevärn, L-E., Mellemvik, F., Olson, O. (1995). Institutionalization of Muncipal Accounting - A Comparative Study between Sweden and Norway. Scandinavian Journal of
Management, 11(1), 25-41.
Broberg, P., Tagesson, T., & Collin, S.-O. (2009). What explains variation in voluntary disclosure? A study of the annual reports of corporations listed on the Stockholm Stock Exchange. Journal of Management and Governance, 14(4), 351–377.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
57
Carpenter, V. L., & Feroz, E. H. (2001). Institutional theory and accounting rule choice: an analysis of four US state governments’ decisions to adopt generally accepted accounting principles. Accounting Organizations and Society, (7–8), 565.
Campbell, D., Shrives, P. & Bohmbach-Saager, H. (2001). Voluntary Disclosure of Mission Statements in Corporate Annual Reports: Signaling What and To Whom?. Business and
Society Review 106(1), 65–87.
Collin, S.-O. Y., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on
Accounting, 20, 141–174.
Cormier, D., Magnan, M. and Van Velthoven, B. (2005) Environmental disclosure quality in large German companies: Economic incentives, public pressures or institutional conditions?,
European Accounting Review, 14(1), 3–39.
Cowen, S., Ferreri, L., & Parker, L. (1987). The impact of corporate characteristics on social responsibility disclosure: A typology and frequency-based analysis. Accounting,
Organizations and Society, 12(2), 111–122.
Deegan, C., Rankin, M., & Tobin, J. (2002). An examination of the corporate social and environmental disclosures of BHP from 1983-1997: a test of legitimacy theory. Accounting
Auditing and Accountability Journal, (3), 312.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. Maidenhead: McGraw-Hill Education, cop. 2011.
Demker, M. (2015). Mobilisering kring migration förändrar det svenska partisystemet. I B. Johansson, M. Oskarson, H. Oscarsson & A. Bergström (Red). Fragment: SOM-
undersökningen 2014. Hämtad från:
https://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534194_fragment---hela-boken.pdf
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), 147– 160.
58
Djurfeldt, G., (2009). Multipel regressionsanalys (MRA). I Djurfeldt, G., & Barmark, M., (red.) Statistisk verktygslåda - multivariat analys. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 105-125.
Dowling J., & Pfeffer J. (1975). Organizational Legitimacy: Social Values and Organizational Behavior. The Pacific Sociological Review, (1), 122.
Downs, A. (1957). An economic theory of democracy. New York: Harper & Row.
Eccles R. G. (2004). Hopes and fears for financial reporting and corporate governance.
Balance Sheet, (2), 8.
Falkman, P. (2005). Efterlevnad av kommunal redovisningsreglering – glapp mellan norm och praxis. Hämtad från
https://www.faronline.se/dokument/balans/2005/balans_nr_06-
07_2005/balans_2005_n06-07_a0025/?q=kommunal%20redovisningslag
Falkman, P., & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, (3), 271.
Fredén, A., & Oscarsson, H. (2015). Skäl att rösta strategiskt i riksdagsval. I B. Johansson, M. Oskarson, H. Oscarsson & A. Bergström (Red). Fragment: SOM-undersökningen 2014. Hämtad från: https://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534194_fragment---hela-boken.pdf
García-Sánchez, I.-M., Frías-Aceituno, J.-V., & Rodríguez-Domínguez, L. (2013). Determinants of corporate social disclosure in Spanish local governments. Journal of
Cleaner Production, 39, 60–72.
Gray, R. (2002). The social accounting project and Accounting Organizations and Society Privileging engagement, imaginings, new accountings and pragmatism over critique?
Accounting Organisations and Society, (7), 687.
Gray, R., Kouhy, R., & Layers, S. (1995). Methodological themes: Constructing a research database of social and environmental reporting by UK companies. Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 8(2), 78.
Guthrie, J., Ball, A., & Farneti, F. (2010). Advancing Sustainable Management of Public and Not for Profit Organizations. Public Management Review, 12(4), 449–459.
59
Guthrie, J., & Parker, L. D. (1989). Corporate Social Reporting: A Rebuttal of Legitimacy Theory. Accounting & Business Research, 19(76), 343–352.
Helte, S. (2019, 14 mars). Pajala lockar lärare med subventionerade flygresor. Dagens samhälle, s. 2.
Helte, S., & Ekman, J. (2019, 14 mars). “En av de största utmaningarna”. Dagens samhälle, s. 2.
Holthausen, R. W., & Leftwich, R. W. (1983). The economic consequences of accounting choice implications of costly contracting and monitoring. Journal of Accounting and
Economics, 5(C), 77–117.
Ingram, R. W. (1984). Economic incentives and the choice of state government accounting practices. Journal of Accounting Research, 22(1), 126–144.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, K. L., & Payne, J. L. (2005). Audit procurement: Managing audit quality and audit fees in response to agency costs. Auditing: A Journal of Practice and Theory, 24(2), 27–48.
Kansal, M., Joshi, M., Sharma, S., & Babu, S. (2018). Reporting of Corporate Social Responsibility in Central Public Sector Enterprises: A Study of Post Mandatory Regime in India. Journal of Business Ethics, 151(3), 813–831.
Krippendorff, K. (2004). Content analysis: an introduction to its methodology. (2. ed.) Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Lag om kommunal redovisning (1997:614). Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1997614-om-kommunal-redovisning_sfs-1997-614
Lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597). Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2018597-om-kommunal-bokforing-och_sfs-2018-597
60
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/kommunallag-1991900_sfs-1991-900
Laswad, F., Fisher, R. & Oyelere, P. (2005). Determinants of voluntary internet financial reporting by local government authorities. Journal of Accounting and Public Policy, 24(2), 101-121.
Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340.
Milne, M. J. (2002). Positive accounting theory, political costs and social disclosure analyses: a critical look. Critical Perspectives on Accounting, (3), 369.
Mir, M. Z., Chatterjee, B., & Taplin, R. (2015). Political competition and environmental reporting. Asian Review of Accounting, 23(1), 17–38.
Mizruchi, M. S., & Fein, L. C. (1999). The Social Construction of Organizational Knowledge: A Study of the Uses of Coercive, Mimetic, and Normative Isomorphism. Administrative
Science Quarterly, (4), 653.
Ness, K. E., & Mirza, A. M. (1991). Corporate social disclosure: A note on a test of agency theory. The British Accounting Review, 23, 211–217.
Oliver, C. (1991). Strategic Responses to Institutional Processes. Academy of Management
Review, 16(1), 145–179.
Regeringens proposition 1996/97:52. Den kommunala redovisningen. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/den-kommunala- redovisningen_GK0352
Regeringens proposition 2002/03:6. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/obligatorisk- redovisning-av-sjukfranvaro_GQ036
Regeringens proposition 2003/04:105. God ekonomisk hushållning i kommuner och
61
https://www.regeringen.se/49bb12/contentassets/87e54e5f1fc7429391816a7ecf693947/pr op.-200304105-god-ekonomisk-hushallning-i-kommuner-och-landsting
Roberts, R. W. (1992). Determinants of Corporate Social Responsibility Disclosure: An Application of Stakeholder Theory. Accounting, Organizations & Society, 17(6), 595–612.
Skandia. (2018). Betala på pensionsskulden nu: Kommunfakta 2017: hur påverkas din
kommun? Hämtad från:
https://www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och- debatt/skandia_rapport_pensionsskuld_digital_180706.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2017) Förutsättningar för digital utveckling, i
kommuner landsting och regioner. Hämtad från
https://skl.se/download/18.47968f715aeb5f9d35e804d/1490939759066/SKL%20-
%20Handlingsplan%20Gemensamma%20förutsättningar%20för%20digital%20utveckling %202017-2025%20v1.1.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2018a). Kommunernas kostnader och intäkter. Hämtad från
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/sektornisiffror/diagramforkommunerna.1 882.html
Sveriges kommuner och landsting. (2018b). Ekonomirapporten, maj 2018. Hämtad från https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/ekonomirapporten-maj-2018.html
Sveriges kommuner och landsting. (2018c). Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden,
Rekryteringsrapport 2018. Hämtad från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-610-0.pdf?issuusl=ignore
Sveriges kommuner och landsting. (2019). Så styrs en kommun. Hämtad från
https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalv styresastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html
Statistiska Centralbyrån. (2018). Hämtad: 2019-03-06 från: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0201__AM0201 A/KS15Anstallda/table/tableViewLayout1/?rxid=4bc0b150-d76e-4326-9196-
62
Statistiska centralbyrån. (2018). Kommunalskatterna 2019 - Den totala kommunala skattesatsen höjs med 7 öre i genomsnitt nästa år. Hämtad från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for- den-kommunala-sektorn/kommunalskatterna/pong/statistiknyhet/kommunalskatterna- 2019/
Statskontoret. (2018). Den offentliga sektorn i korthet 2018. Hämtad från www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/offentlig-sektor-i- korthet_2018.pdf
Tagesson, T. (2015). Accounting reforms, standard setting and compliance: Explaining and predicting accounting practice. I T. Budding, G. Grossi & T. Tagesson (Red.), Public Sector
Accounting. Italy, Europe: Routledge. Taylor & Francis.
Tagesson, T., Eriksson, O. (2011). What do Auditors do? Obviously they do not scrutinise the accounting and reporting. Financial Accountability & Management. 27 (3).
Tagesson, T., Klugman, M., & Ekström, M. L. (2013). What explains the extent and content of social disclosures in Swedish municipalities’ annual reports. Journal of Management and
Governance. 17(2), 217-235.
Taylor, M. A. (2000). Channeling frustrations: Institutions, economic fluctuations, and political behavior. European Journal of Political Research, 38(1), 95-134.
Tilt, C. A. (1994). The Influence of External Pressure Groups on Corporate Social Disclosure Some Empirical Evidence. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 7(4), 47–72.
Thor, M. (2018). Revisionskvalitet i svenska kommuner: en studie om följsamhet mot
redovisningsregleringen. Göteborgs universitet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Elanders Gotab AB.
Van der Laan Smith, J., Adhikari, A., & Tondkar, R.H. (2005). Exploring differences in social disclosures internationally: A stakeholder perspective. Journal of Accounting and Public
63
Vourvachis, P., & Woodward, T. (2015). Content analysis in social and environmental reporting research: Trends and challenges. Journal of Applied Accounting Research, 16(2), 166–195.
Ward, D. D., Elder, R. J., & Kattelus, S. C. (1994). Further Evidence on the Determinants of Municipal Audit Fees. Accounting Review, 69(2), 399–411.
Watts, R. L., & Zimmerman, J.L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective.
Accounting Review. 65(1), 131–156.
Wiklander, Per-Ola. (2016). Kommunal redovisning - En rättsvetenskaplig studie. (doktorsavhandling, Karlstads Universitet, Karlstad). Hämtad från
http://kau.diva-
portal.org/smash/get/diva2:951486/FULLTEXT02.pdf?fbclid=IwAR2e2E2KGcw9H_zI3fG wbaCb7NYAch6S6HPqWvzea1j71x9D778gLWxtTRU
Williams, B, R. (2015). The Local Government Accountants' Perspective on Sustainability.
Sustainability Accounting, Management and Policy Journal. 6(2), 267-287.
Zimmerman, J. L. (1977). The Municipal Accounting Maze: An Analysis of Political Incentives. Journal of Accounting Research, (Wiley-Blackwell), 15, 107–144.
64
Bilagor
65