5. Diskussion och slutsatser
5.2. Fortsatt forskning
De olika delstudiernas resultat har genererat ett antal nya frågeställningar som behöver lyftas i framtida forskningsprojekt.
Fortsatt forskning behöver baseras på demonstrationsprojekt som stöttar olika intressenter i att
samordna olika trafikformer, som löper under en längre tid och inkluderar för- och eftermätningar. De forskningsfrågor som behöver besvaras är hur kostnader för olika intressenter påverkas på lång sikt och hur lösningarna kan möta olika gruppers transportbehov. I detta bör också ingå att identifiera juridiska hinder och lösningar.
I den vetenskapliga litteraturen saknas kunskap om hur avstånd till och mellan olika ärenden, restid, närhet till kollektivtrafik, drivmedelskostnader, väder och årstid med mera påverkar valet av färdmedel i lands- och glesbygd. Studier som kvantifierar dessa orsaker och fokuserar resande i lands- och glesbygd behövs.
I litteraturstudien (delstudie 2) framkommer det att vissa grupper riskerar mer än andra att få en låg mobilitet om det inte finns kollektivtrafik; bland annat äldre, ungdomar utan körkort och personer med funktionsnedsättning. Vi har inte funnit någon studie som har undersökt mobiliteten hos förvärvs- arbetande personer med funktionsnedsättning som bor på landsbygd. Personer med funktionshinder kan vara särskilt utsatta när hållplatser i bygder läggs ner och man är hänvisad till starka stråk. Ett funktionshinder behöver inte automatiskt innebära att man har rätt till färdtjänst. Hur löser de sin vardagsmobilitet? Vilka resor görs och vilka resor kan inte göras på grund av att det inte finns några transporter att resa med?
I delstudierna ges flera exempel på olika projekt som har genomförts med samordning av olika trafikformer och anropsstyrd trafik. Det finns få utvärderingar att ta del av som visar huruvida
lösningarna sparar pengar och i vilken mån de har kunnat tillgodose resenärernas behov. Utvärderingar i form av före-eftermätningar samt processutvärderingar behöver göras för att identifiera best-
practises. När fungerar anropsstyrd trafik och samordning? När fungerar det inte? Vilka faktorer är framgångsrika? Hur sker bokning, betalning och marknadsföring? Och hur uppfattas servicen av invånarna?
I uppdraget har främst resande hos landsbygdsbor beaktats och resor i vardagen, till skola, arbete och fritidsaktiviteter. Men en viktig fråga är hur landsbygders olika resurser kan tillgängliggöras för dem som inte bor där. Landsbygdens olika näringar är i behov av arbetskraft. Människor vill resa till landsbygder för att arbeta men även för rekreation och naturupplevelser. Hur kan arbetsresor och turistresor med kollektivtrafik till olika landsbygder öka?
Referenser
Berg, J. och Ihlström, J. (2017). Kollektivtrafikens betydelse för mobilitet och transportlösningar på
landsbygd. VTI-Rapport 949. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Berg, J. och Thoresson, K. (2017). Mobilitet och transportlösningar på landsbygd. En internationell
litteraturstudie. VTI notat 21–2017. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Börjesson, M. (2000). Fem år med Kuxatrafiken i Ockelbo. Stockholm: KFB - Kommunikationsforskningsberedningen.
Börjesson, M. (2010). Internationella erfarenheter av kollektivtrafik på landsbygden. Notat 28/2010. Oslo: Urbanet Analyse.
Cedering, M. (2016) Konsekvenser av skolnedläggningar. En studie av barns och barnfamiljers
vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun. Akademisk avhandling. Uppsala:
Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
Cresswell, T. (2006). On the move: mobility in the modern western world. New York: Routledge. Dibben, P. (2003). Transport, social exclusion and young people in rural England. Proceedings of the
Institution of Civil Engineers - Municipal Engineer, 156:2, 105-110.
Dir 2016:85, Kommittédirektiv, 2016. Samordning av särskilda persontransporter. Stockholm: Näringsdepartementet.
Ellegård, K. (1999). A time-geographical approach to the study of everyday life of individuals – a challenge of complexity. GeoJournal, 48: 167–175.
Eriksson, L. och Westin, K. (2003). När går sista bussen? Glesbygdsbors uppfattning om värdet av
kollektivtrafik. TRUM-rapport 2003:01. Umeå: Transportforskningsenheten, Umeå Universitet.
Eurostat (2017) Population of 1 January. Tillgänglig via:
http://ec.europa.eu/eurostat/tgm/table.do?tab=table&plugin=1&language=en&pcode=tps00001 [Hämtad 2017-09-04]
Forum för transportinnovation (2016). Kraftsamling öppna data – en målbild för Sverige. Tillgänglig via: https://samtrafiken.se/projekt/kraftsamling-oppna-data-2/. [Hämtad 2017-11-11].
Geurs, K. T. och J. R. Ritsema van Eck. (2001). Accessibility measures: review and applications. Bilthoven: Netherlands National Institute of Public Health and the Environment. RIVM report 408505 006.
Gil Solá, A. (2013). På väg mot jämställda arbetsresor? Vardagens mobilitet i förändring och
förhandling. Akademisk avhandling. Göteborg: Avdelningen för kulturgeografi. Handelshögskolan
vid Göteborgs universitet.
Gray, D., Shaw, J. och Farrington, J. (2006). Community transport, social capital and social exclusion in rural areas. Area 38, 1: 89-98.
Holmberg, P-E., Collado, M., Sarasini, S. och Williander, M. (2016). Mobility as a service- Maas.
Describing the framework. RISE Victoria report.
Hägerstrand, T. (1991) Tidsgeografi. I: Carlestam, G., Sollbe, B. och Perlenhem, L. (red). Om tidens
vidd och tingens ordning: texter av Torsten Hägerstrand. Stockholm: Statens råd för
byggnadsforskning, 133–142.
Jacobsen, D.I. och Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur. Jordbruksverket (2017). Allt om landet. Allt om att bo, leva och vara på landsbygden. Tillgänglig via: www.jordbruksverket.se/alltomlandet [Hämtad 2017-09-05]
Kamruzzaman, Md. och Hine, J. (2010) Identifying rural disadvantage using a multiday travel diary. In 43rd Annual Universities' Transport Study Group Conference, 5-7 January 2010, Plymouth. Kamruzzaman, Md. och Hine, J. (2011) Analysis of rural activity spaces and transport disadvantage eusing a multi-method approach. Transport Policy 19, 105–120.
Larsson, A., Elldér, E., och Vilhelmson, B. (2014). Geografisk tillgänglighet. Definitioner, operationalisering och praktik. Working Papers in Human Geography 2014:1. Avdelningen för kulturgeografi. Institutionen för Ekonomi och samhälle. Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Lindgren, H. och Berg, J. (2017). Lösningar för kollektivtrafik på landsbygd- det pågående arbetet i
Sverige. VTI-rapport 950. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Lund, E., Kerttu, J. och Koglin, T. (2017). Drivers and barriers for integrated mobility services. A review of research. K2 working papers 2017:3.
Metz, D.H. (2000). Mobility of older people and their quality of life. Transport Policy 7: 149-152. Regeringens proposition 2008/09:93. Mål för framtidens resor och transporter.
Regeringens proposition 2015/16:1. Budgetpropositionen för 2016.
Regeringsbeslut för hållbar kollektivtrafik på landsbygd, 2016. N2016/02445/TS.
Region Gävleborg, (2017). Slutrapport projekt Samåkning i Gävleborg 2016-2017. Gävle: Region Gävleborg.
Ridderstedt, I. och Pyddoke, R. (2017). Vilka reser med kollektivtrafik i lands- och glesbygd?
Demografi och resmönster. VTI notat 13–2017. Linköping: Statens väg- och
transportforskningsinstitut.
Rogers, E.M. (1995) Diffusion of innovations. New York: Free press.
Rönnblom, M. (2014). Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell
policy. Umeå: Centrum för genusstudier, Umeå Universitet.
Samtrafiken, (2017). Delrapport från SIS-tekniks pilotprojekt i Kalmar län juni 2017. Tillgänglig via: https://samtrafiken.se/wp-content/uploads/2017/06/SIS-teknik-KLT-pilot-2017-06_PB2.pdf [Hämtad 2017- 10-11].
Sandow, E. (2008). Commuting behaviour in sparsely populated areas: evidence from northern Sweden. Journal of transport geography, 16 (1): 14–27.
Sandow, E. och Westin, K. (2007). Regionförstoring i glesa områden – Kollektivtrafikens möjligheter
och betydelse. TRUM-rapport 2007: 01. Umeå: Transportforskningsenheten, Umeå Universitet
SFS 2010:1065. Lagen om kollektivtrafik. Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2010:74. Mer innovation ur transportforskning. Betänkande av Transportforskningsutredningen. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
SOU 2013:67. Kollektivtrafik med människan i centrum. Stockholm: Statens offentliga utredningar. SOU 2017:1. För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och
välfärd. Slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén. Stockholm: Statens offentliga
utredningar.
Sveriges kommuner och landsting (2014). Allmän och särskild kollektivtrafik. Analys av för- och
nackdelar med en samlad lagstiftning. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Tillväxtanalys (2009). Befolkning, tillväxt och företagande. Rapport 2009:10.
Trafikanalys (2014a). Skilda landsbygders tillgänglighet och transportpolitiska utmaningar. Rapport 2014:16. Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys (2014b). Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter. Rapport 2014: 7. Trafikanalys (2015). Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2015:7.
Wollin Elhouar, E. och Hansen, K. (2011). Tidtabellens tyranni och frihetens pris. TRUM-rapport 2011:02. Umeå: Transportforskningsenheten, Umeå Universitet.