Att alla de intervjuade lärarna var positiva till de högpresterande barnen kan betyda att det slumpade sig så att hela urvalet råkade vara av samma åsikt. Det kan också visa på att de informanterna svarade politiskt korrekt – vem vill framstå som en lärare som tycker att de är jobbigt att möta eleverna på rätt nivå? Men förhoppningsvis kan det också betyda att det äntligen är dags för en förändring av högpresterande barns skolsituation. Det faktum att flera av informanterna gav uttryck för att de kände av en kursändring tyder på detta. De gymnasiala spetsutbildningar (Skolverket, 2009) som har startats runtom i landet denna termin kan ses som ett tecken på att samhället är moget för att våga satsa resurser på alla elever med särskilda behov – oavsett till vilken ytterlighet man hör. Utifrån detta finns ett stort område för fortsatt forskning; hur ser till exempel den optimala lärmiljön ut för högpresterande elever? Finns det några riktigt goda exempel som kan spridas till flera? Det borde också bli självklart att ta in dessa frågor i lärarutbildningen samt ge verksamma lärare verktyg via vidareutbildning.
Referenser
Adams, C., & Latz, A., & Pierce, R., & Speirs Neumaster, K. (2009). Peer coaching to improve classroom differentiation: Perspectives from project CLUE. Roeper Review, 31, (1), 27-39.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Björndal, C. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Borland, J. (Red.). (2003). Rethinking Gifted Education. London: Teachers College Press.
Cornell, D., & Delcourt, M., & Goldberg, M. (2007). Cognitive and affective learning outcomes of gifted elementary school students. Gifted Child Quarterly, 51, (4), 359-381.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken . För småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Englund,T. (2005). The discourse on equivalence in Swedish education
policy. Journal of Education Policy, 20, (1), 39-57.
Engström, A. (2007, augusti, 21). De mest begåvade barnen är sämst på att lära nytt. Dagens nyheter. Hämtad augusti 31, 2009, från
http://www.dn.se/opinion/debatt/de-mest-begavade-barnen-ar- samst-pa-att-lara-nytt-1.513565
Foster, F. Matthews, D. (2009). Being smart about gifted education: a guidebook for teachers and parents. Scottsdale: Great potential press. Gardner, H. (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books. Geake, J., & Gross, M. (2008). Teachers´ negative affect toward
academically gifted students. Gifted Child Quarterly, 52, (3), 217-231. Hodge, K., & Kemp, C. (2006). Recognition of giftedness in the early
years of school: Perspectives of teachers, parents and children. Journal for the Education of the Gifted, 30, (2), 164-204.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Myndigheten för skolutveckling.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsinterjun. Lund: Studentlitteratur.
Koshy, V., & Welham, C. (2008) Nurturing young gifted and talented children: Teachers generating nowledge. Perspectives In Education, 26, (2), 67-79.
Leyden, S. (1998). Supporting the Child of Exceptional Ability. Second edition. London. Fulton Publication.
Lpo94. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasssen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Morgan, A. (2007). Experinces of a gifted and talented enrichment cluster for pupils aged five to seven. British Journal of Special Education, 34, (3), 144 – 153.
Palm, A. (2006). En utmaning att utmana de bästa. Nämnaren, 3, 43. Patel, R., & Tebelius, U. (Red.). (1987). Grundbok i forskningsmetodik.
Lund: Studentlitteratur.
Persson, R. (1997). Annorlunda land. Särbegåvningens psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Persson, R. (1998) Paragons of virtue: teachers´conceptual
understanding of high ability in an egalitarian school system. High Ability Studies, 9, (2), 181-197.
Persson, R. (1999). Exploring high ability in egalitarian settings: swedish school teachers and gifted students. Gifted and Talented International, 10, (1), 6-11.
Persson, R. (2005) Voices in the wilderness: Counselling gifted students in a swedish egalitarian setting. International Journal for the
Advancement of Counselling, 27, (2), 263-276.
Persson, R. (under tryckning). Experiences of intellectually gifted individuals in an egalitarian and inclusive educational system: A survey study. Journal for Gifted Education.
Porter, L. (1999). Gifted young children. A guide for teachers and parents. Buckingham. Open university press.
Renzulli, J. (1997). How to develop an authentic enrichment cluster. Storrs, CT: University of Connecticut, National research center on the gifted adn talented, Storrs, Connecticut.
Ridley, K., & White, K. (2004) What works for gifted and talented pupils. Education journal, 75, 28-29.
Rogers, K. (2002). Re-Forming Gifted Education. Scottsdale: Great Potential Press, Inc.
Skolverket. (2009). Beslut om spetsutbildningar. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/45/49/beslut_spetsutbildnin gar.pdf
Starrin, B., &Svensson, P-G. (Red.). (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L. (1980). Psykologi och dialektik. En antologi i urval av Lars-
Christer Hydén. Malmö: Norstedt & Söners Förlag.
Wahlström, G. (1995). Begåvade barn i skolan. Duglighetens dilemma?. Stockholm: Liber utbildning.
Winner, E. (1996). Begåvade barn – myt och verklighet. Jönköping: Brain Books.
BILAGA 1: Missiv till intervjupersoner
Bästa grundskollärare!
Jag håller på att göra en studie om lärares uppfattningar kring
högpresterande barns inträde i grundskolan. Studien kommer att bygga på ett antal intervjuer med verksamma grundskollärare.
Högpresterande och begåvade barns situation i skolan är ett område som det inte forskas och fokuseras så mycket på varför ämnet
intresserar mig. Undersökningen görs inom ramen för lärarutbildningens examinationsarbete (C-uppsats) vid Mittuniversitetet. Arbetet sker under handledning.
Intervjuerna kommer förhoppningsvis att hållas under vecka 40. Deltagandet i intervjuerna är naturligtvis frivilligt och den som medverkar kan närsomhelst välja att avsluta intervjun. Det som kommer att redovisas i uppsatsen är vilka olika uppfattningar i ämnet som kommit fram vid intervjuerna. De medverkandes identitet, namn på de medverkandes skolor eller orter kommer givetvis inte att nämnas. Intervjuerna kommer att spelas in för att efteråt transkriberas. Efter transkriberingen kommer ljud-upptagningen att förstöras och den information som delges vid intervjuerna kommer enbart att användas vid denna undersökning.
Stort tack från mig till dig om du kan tänka dig att delta!
Om ni önskar ytterligare upplysningar eller har eventuella frågor kan ni nå mig här:
Telefon: xxxx-xxx xx eller xxx-xxx xx xx E-post: xxxx.xxxxx@xxxx.com
Vänligen