Fortsatt forskning

Ämnet adoption är ett välbeforskat område. 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige. Att sätta Barnkonventionen som lag i relation till adoption som forskningsområde är något som saknas i den forskning som i dagsläget finns publicerad. Det finns flera artiklar från Barnkonventionen att ha i åtanke vid en adoption, främst artikel 21 där det står att staten ska säkerställa att en adoption sker med barnets bästa i åtanke (UNICEF, 2009). Vi anser att vid en adoption ska även artikel 7 beaktas där det framgår att barnet har rätt att veta vem dennes biologiska föräldrar är. Samt artikel 8 som innefattar att barnet har rätt till kunskap om sitt släktskap och sin identitet (UNICEF, 2009). Vi anser att det finns en lucka forskningsmässigt kring adoption i relation till Barnkonventionen.

Vad vi kunnat hitta finns det heller inget stöd för adoptivföräldrarna när adoptionen har genomförts. Det är en lång process med många utbildningar och utredningar som föregår adoptionen. Efter att adoptionen är genomförd får barnet och föräldrarna inget eller lite stöd efteråt. Ett vidare forskningsområde anses därför skulle kunna handla om hur samhället erbjuder stöd efter en genomförd adoption. Samhället borde vara bättre rustat för att ge adopterade barn och deras adoptivföräldrar ett adekvat stöd då det faktiskt kan uppstå problem. Samhället behöver ha specifikt riktade resurser emot adoptionsfamiljer. Vilket kan vara en betydande arbetsmarknad för socialpedagoger. Som tidigare nämnts har adopterade barn inte de strategier som behövs för att hantera rasism (Irhammar & Cederblad, 2006). Detta är också något som behöver fördjupas inom forskningen. Adopterade är överrepresenterade inom psykisk ohälsa och detta anser vi är ett område som är eftersatt inom

42

forskningen. Att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna till den psykiska ohälsan är samt om det har att göra med att barnet inte får ett egentligt stöd från samhället när den adopterade väl kommer till Sverige. Lägre psykiskt mående kan leda till svårigheter i identitetsskapandet och delaktigheten i samhället försämras (Irhammar & Cedervall, 2006). Därmed anser vi det viktigt att det sker vidare forskning på området kring efterstöd för både adoptivföräldrarna och det adopterade barnet. Eftersom det framgår att adopterade barn i högre utsträckning lider av psykisk ohälsa anser vi det finnas ett tydligt behov av vidare stöttning.

43

Litteraturförteckning

Angelöw, B, Jonsson, T & Stier, J. (2015). Introduktion till socialpsykologi. 3: e upplagan. Lund: Studentlitteratur

Balding, C, Feng, Y & Atashband, A. (2015). Who wants to adopt and who wants to be adopted: a sample of American families and sub-Saharan African orphans. Health policy and planning, (30), s.1320-1333. doi: 10.1093/heapol/czv002

Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige. http://unicef.se/barnkonventionen (2020-04-06)

Braun, V & Clarke, V (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2), s.77-101. DOI: 10.1191/1478088706qp063oa

Carter, M & Fuller, C (2016). Symbols, meaning, and action: The past, present, and future of symbolic interactionism. Current Sociology Review, 64 (6), sid 931–961. DOI: 10.1177/0011392116638396

Danemark, B, Ekström, M & Karlsson, J. (2018). Att förklara samhället. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur

Darnell, F.J, Johansen, A.B, Tavakoli, S, & Brugnone, N, (2017) Adoption and Identity Experiences Among Adult Transnational Adoptees: A Qualitative Study, Adoption Quarterly, s. 155-166 https://doi.org/10.1080/10926755.2016.1217574.

Dennis, A & Martin, P (2007). Symbolic Interactionism and the Concept of Social Structure. Sociological Focus, 40 (3), sid 287-305. DOI:

10.1080/00380237.2007.10571311

Godon-Decoteau, D. & Ramsey, P. G. (2018) Positive and Negative Aspects of Transracial Adoption: An Exploratory Study From Korean Transracial Adoptees’ Perspectives. ADOPTION QUARTERLY, 21(1), s. 17-40. DOI:10.1080/10926755.2017.1387209 Henze-Pedersen, S. (2019). Known and Unknown Identities: Openness and Identity as

Experienced by Adult Adoptees. Adoption Quarterly vol 22, no 2. s.135-156.

Hjerm, M, Lindgren, S & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2. Uppl. Malmö: Gleerups.

44

Hjerm, M & Lindgren, S. (2014). Metod och metod – jag vill ju förstå samhället? Hjerm, M, Lindgren, S & Nilsson, M. (red). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2. Uppl. Malmö: Gleerups, s. 13–27.

Holmgren, E., Raaska, H., Lapinleimu, H. & Elovainio, M. (2019). Bullying Among International Adoptees: Testing Risks and Protective Factors. Violence & Victims, 34(9), s. 930-951. DOI:10.1891/0886-6708.VV-D-18-00157

Hübinette, T & Tigervall, C. (2008). Erfarenheter av rasifiering hos adopterade och adoptivföräldrar. Om betydelsen av ett icke-vitt utseende i den svenska vardagen. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3–4, s.220–238.

Irhammar, M & Cederblad, M. (2006). En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en grupp utomlandsfödda adopterade. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1, s.35-50.

Johansson, T & Lalander, P (2018). Vardagslivets socialpsykologi. 3e upplagan. Stockholm: Liber

Koskinen, M, G & Böök, M, L (2019) Searching for the Self: Adult International

Adoptees’ Narratives of Their Search for and Reunion with Their Birth Families, Adoption Quarterly, 22:3, s. 219-246, DOI: 10.1080/10926755.2019.1627449 Kvale, S, & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 [rev.] uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Larsson, S (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. Larsson, S. Lilja J & Mannheimer, K (red). Forskningsmetoder i socialt arbete. 1a uppl. Lund: Studentlitteratur. s. 91-128

Larsson, S. Lilja J & Mannheimer, K (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. 1a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Laybourn, W. M. (2017). Korean transracial adoptee identity formation. Sociology Compass, 11(1), s. 1-9. DOI: 10.1111/soc4.12444

Molin, M (2018). Framväxten av ett socialpedagogiskt delaktighetsbegrepp i: M. Molin & A. Bolin, red. Socialpedagogisk handling i teori och praktik. Trollhättan: s. 19-48. McKail, R., Hodge, S., Daiches, A. & Misca, G. (2017) Life Stories of International

Romanian Adoptees: A Narrative Study. Adoption Quarterly, 20(4), s. 309-328.DOI:10.1080/10926755.2017.1349700

45

Segre, S (2019). Howard S. Becker’s Symbolic Interactionism. The American Sociologist, 50 (3), sid 378-386. DOI: 10.1007/s12108-019-9407-7

Smith, J. & Osborn, M. (2003). Interpretive phenomenological analysis. Smith, J. & Osborn, M. (red.) Qualitative psychology: A practical guide to research methods. London: Sage, s. 51-80.

Tigervall, C. & Hübinette, T. (2010) Adoption with complications: Conversations with adoptees and adoptive parents on everyday racism and ethnic identity. International Social Work, 53(4), s.489-509. DOI:10.1177/0020872809359272

Trost, J & Levin, I (2010). Att förstå vardagen med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. 4: e upplagan. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet, 2017. God forskningssed , Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie nr.1. Zhao, Y. (2019) Kinned to be Norwegian: transnational adoptees’ positioning in relation to

whiteness and the negotiation of nationhood. Nations & Nationalism, 25(4), s. 1259-1279. DOI:10.1111/nana.12525

Bilagor

Bilaga 1

Information om intervju gällande adoption; Med fokus på identitet och

delaktighet i samhället

Vi är två studenter som studerar på det socialpedagogiska programmet på Högskolan Väst. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning till vår kandidatuppsats. Ditt deltagande är frivilligt och du bestämmer över din medverkan, du kan när som helst under studiens gång välja att dra dig ur.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur en adopterad person upplever att identiteten påverkas av adoption. Även att undersöka hur en adopterad person upplever delaktighet i samhället. Vidare är syftet att undersöka hur identitet och delaktighet påverkas av eventuella kulturkrockar.

För att genomföra studien kommer vi att genomföra en intervju med dig. Denna intervju kommer att ske via Skype eller personligt möte. Intervjun kommer att spelas in om du inte har några invändningar mot detta. Intervjun beräknas ta cirka en timma. Om någon av våra frågor upplevs känsligt har du rätt att välja att inte svara på den. Efter att intervjun är genomförd kommer materialet att skrivas ut. Allt material, inspelade intervjuer och den utskrivna texten kommer att förvaras på en säker plats vilken enbart vi som författare har tillgång till. Enbart vår handledare har möjlighet att ta del av intervjuerna under handledningsprocessen. Efter att studien är genomförd och examensarbetet är godkänt kommer såväl inspelade intervjuer som det utskrivna materialet att förstöras.

Intervjuerna behandlas konfidentiellt vilket innebär att de kommer att avidentifieras. I det färdiga materialet kommer det inte att vara möjligt att härleda var, i vilken kommun intervjuerna är genomförda och ej heller vilka personer som deltagit. Det färdiga materialet kommer att behandlas på ett sådant sätt att enskilda personers uttalanden inte går att härleda till någon specifik person.

Har du några frågor är du välkommen att höra av dig till oss författare eller vår handledare Anna Henriksen.

Emelie Svensson XXX XXXXX Michaela Berg XXX XXXXX Anna Henriksen, handledare XXX XXXXX

Bilaga 2

Intervjuguide

Del 1 Bakgrundshistoria

1. Vill du berätta lite om din adoptionshistoria? - Hur gammal var du när du adopterades? - Vart adopterades du ifrån?

2. Hur har du fått tillgång till din adoptionshistoria? - Enligt vem är berättelsen såhär?

- Har du några egna minnen från din adoption?

3. Hur upplever du att din adoptivfamilj har pratat om adoptionen? - Har det varit ett öppet och accepterat samtalsämne?

4. När förstod du att du var adopterad?

Del 2 Identitet

5. Definierar du dig som svensk eller definierar du dig med ditt ursprungsland? Eller en blandning? Varför tror du att det är så?

6. Hur har det påverkat dig om du haft/inte haft internationellt adopterade personer omkring dig under din uppväxt?

7. Har du någon gång upplevt att din omgivning har ändrat uppfattning om dig efter att dem fått vetskap om att du är adopterad?

8. Har du någon gång funderat på hur ditt liv sett ut om du bott kvar i ditt biologiska land? 9. Tänker du mycket på att du är adopterad?

10. Har du försökt hitta din biologiska familj? Vad fick dig i så fall att göra det/inte göra det? Hur har det påverkat dig?

Del 3 Delaktighet och kultur

12. Har du någon gång upplevt att du behandlats annorlunda med anledning av att du är adopterad och i så fall hur?

13. Hur väl känner du att du har en tillhörighet till den kulturen du ursprungligen kommer ifrån? 14. Hur tycker du det är att vara adopterade i samhället?

Avslutning