Både innan och efter att jag skrivit uppsatsen har jag funnit det intressant att lusten att lära kan variera så mycket mellan elever. Vissa tycker att matematik är ett roligt ämne medan andra anser att den är svår och tråkig. Jag kan inte minnas att jag någonsin hört en elev som går i första klass att matematiken är tråkig. Beror det på att eleverna då inte vet vad matematik är eller beror det på att lusten att lära försvinner ju äldre man är? Skolverket gör flertal undersökningar kring lusten att lära och hur både barn och vuxna upplever den samt vilka faktorer som påverkar lusten att lära.
Jag finner det intressant att elever i grundskolans senare år inte har samma positiva inställning till matematik och att deras lust att lära sig matematik har minskat. Jag tror att det kan bero på att elever i början av undervisningen får lära sig genom lek och att matematiken blir den timmen då man får prova sig fram. Matematiken senare har inte alls samma lekfulla framtoning som den hade innan. Jag skulle därför vilja att forskningen framåt tar upp vad det är som gör att lusten minskar i skolans senare år men genom att samla en grupp elever som inte har lust att lära sig matematik och att denna klass får lära sig genom lekar och laborativ matematik. Jag är nyfiken att se om de hade haft bättre resultat än de andra eleverna. Det hade även varit intressant att forska kring när eleverna blir mogna att vara delaktiga. Finns det någon ålder då eleverna blir mogna och hur beter de sig då i sådana fall? Jag tror inte att det finns någon sådan tid utan mognaden finns där men att delaktigheten ska utökas med tiden.
Delaktig är eleven även genom att man frågar dem om man ska vara ute måndag eller fredag. Det behöver inte handla om stora beslut hela tiden. Och jag tror att eleverna, precis som vuxna, gillar att bli tillfrågade om vad de tycker.
5.4 Avslutning
Målet med min studie har varit att beskriva vilken syn 5 lärare från Malmö har på undervisningsutformningens och elevdelaktighetens påverkan på elevers lust att lära. Resultatet har jag velat koppla med litteratur i ämnet för att belysa skillnaden och likheterna mellan praktisk undervisning och rapporter och forskning om hur den bör vara. Syftet var aldrig att påvisa att det är så i alla skolor eller att alla lärare har samma syn. Därför kan inte dessa 5 lärares syn likställas men andra lärares eller användas för att generalisera hur man arbetar för att uppnå lust att lära i svenska skolor. Resultatet av intervjuerna analyserades mestadels med rapporter från Skolverket som själva har gjort undersökningar men dessa grundas inte i forskning och ska därför inte likställas med forsningslitteratur.
Att skriva denna uppsats har varit väldigt givande för mig. Jag har fått ta del av 5 lärares syn på undervisningen och delaktighet och fått med mig en sammanfattning av deras erfarenheter, kunskaper och tankar. Jag hoppas ta med mig dessa till min blivande yrkesroll som lärare och budskapet av denna uppsats; vikten av lust att lära och att denna kan väckas genom att vara kreativ, variera undervisningsformer, erbjuda eleverna meningsfull matematik samt göra dem delaktiga i undervisningen, både dess planering och genomförande. Jag kommer att sträva efter att utgå ifrån elevernas behov och intressen i utformning av undervisningen, för att väcka intresse och lust att lära hos eleverna. Vidare kommer jag att sträva efter att reflektera över om jag undervisar så som jag önskar att undervisningen ska se ut samt hur undervisningen skulle kunna förbättras.
Referenslista
Berggren, Per & Lindroth, Maria. (1998). Kul matematik för alla – en idébok för 2000-talets
lärare. Solna: Ekelund
Ek, Sten & Åkerlund, David. (2004). Delaktighet och motstånd i samband med
organisationsförändringar: en studie av två fall på Kappa Kraftliner i Piteå. Institutionen
för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap.
http://www.uppsatser.se/uppsats/ed2bcc64a8/ hämtad 2010-09-23.
Holden, Ingvill M.(2001). ”Matematiken blir rolig- genom ett viktigt samspel mellan inre och yttre motivation.” I: Grevholm Barbro (red.). Matematikdidaktik i ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
.
Kullberg, Birgitta. (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande: ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Matematikdelegationen (2004) Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Stockholm: Elanders Gotab AB.
Nilsson, Margita. (2000). Vad ska skolan ge (tankar om ungdomsutbildningen). Stockholm, Lärarförbundet.
Pehkonen, Erkki. (2001). ”Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i
matematikundervisningen.” I: Grevholm Barbro (red.). Matematikdidaktik i ett nordiskt
Skolverket. (2007b). Attityder till skolan 2006 (Elevernas och lärarnas attityder till skolan). Rapport 299. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik: nationella
kvalitetsgranskningar. Rapport nr 221. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för de obligatoriska skoväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket. (2007a). Matematik – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1884 hämtad 2010-10-02.
Stendrup, Conny. (2001). Undervisning och tanke – en ämnesdidaktisk bok om språk och
begreppskunskap. Stockholm: HLS.
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Vilken är den vanligaste undervisningsformen på dina lektioner? 2. Vem planerar dessa lektioner?
3. Vilken/ vilka undervisningsform anser du vara mest framgångsrik för att barnen ska få lust att lära sig matematik?
4. Vad gör att du ser denna undervisningsform som den mest framgångsrika?
5. Hur tycker du att undervisningen ska utformas för att främja utveckling av elevernas lust att lära sig matematik?
6. Av kursplanen och LPO 94 framgår det att eleverna ska tillgodose sig kunskap genom olika undervisningsformer. På vilket sätt tror du att barnens lust att lära kan påverkas genom
varierad undervisning? 7. Vad beror det på?
8. Hur skulle du som lärare märka att barnet har fått ökad lust att lära sig matematik? 9. Vilka förväntningar på matematik tror du att barnen får genom varierad undervisning? 10. Vilka fördelar/nackdelar ser du som lärare med varierad undervisningsform?
11. Hur skulle man kunna få mer varierad undervisning i skolan?
12. Skulle eleverna kunna göras mer delaktiga i valet av undervisningsform? 13. Hur skulle man kunna göra eleverna mer delaktiga?
Bilaga 2
Intervju med LA
K; hur länge har du arbetat som lärare
La: Hmmmm, jag heter L A och har arbetat som lärare i 14 år.
K: Jag ska berätta vad intervjun kommer att handla om. Jag undrar vilken undervisningsform du anser är den bästa för lärare för att öka lusten att lära hos barn samt om elevernas positiva attityd till att lära sig matematik. Så vi kan gå direkt till den första frågan.
K: Vilken är den vanligaste undervisningsformen på dina lektioner i matematik?
La: Jaaa, just det… Jaaaaa, det är att man börjar med… i halvklass… med kreativa saker som att laborera… och känna då hur man ska få fram resultatet. Det kan vara klossar och stenar och allt möjligt… och sen när man då haft det laborativa, så går man ju även igenom på tavlan och vi använder smartboard mycket nu. Och går då in på den matteleken som vi har. Och då syns det också tydligt vad det är för moment vi går igenom. Efter det så får de arbeta med sina böcker.
K; och dessa lektioner, planerar du dem på egen hand eller med eleverna?
La; nej, det blir faktiskt våra vuxna, vi lärare planerar. Vi är ett arbetslag på tre lärare som planerar. Tidigare har vi arbetat lite annorlunda, i arbetslag ett och två , vi hade samma
årskurs och då hjälps man ju åt att planera. Men jag själv har ju mer svensklektioner medan en annan har mest mattelektioner och då blir det hos som planerar lektioner i matematik. Så man har samma moment och har samma läxor. Och att man är ungefär på samma sida…
K; Vilket är det bästa sättet att lära sig matematik?
La: jaaa, det är viktigt att börja med det kreativa. Just för förståelsen och sen också för lusten…. För missar de då viktiga moment, så kommer de inte vidare heller. Jaaaa… och då försvinner lusten också.
K: fråga fyra… Vad är det som gör att du ser denna undervisningsform som den mest framgångsrika?
La; Ja man har ju liksom provat sig fram under många år, när man jobbat, så man ser att det har gett resultat. Och just genom att ha provat sig fram, då med dessa klossarna och pinnarna. Man kan visa så att de ser det med ögonen också ju. Också så också med siffrorna…
K: Något mer?
La; Jaaa, det är viktigt att man har halvklasslektioner när man går igenom momenten. K: Hur bör undervisningen utformas för att öka barnens lust att lära sig.
La: Ja, variera det praktiska och teori, tror att det finns fördelar med det för att alla barn lär sig inte på samma sätt, det gör inga barn. Att inte bara sitta och räkna i boken, man ska göra eleverna, jaaa intresserade helt enkelt och det blir de inte om de sitter ner och räknar bara hela dagen eller ja lektionen i alla fall. De måste röra på sig och ställa frågor när de behöver det. K: Tror du att lusten att lära kan påverkas med varierad undervisning?
La; Ja, det kan ju vara spännande om barnen tycker att vi ska göra något annorlunda idag, till exempel matte utomhus. Så det är ju bra att få lust, eller ja lust har dem men i regeln, nu har jag en etta, och då blir det spännande att kunna gå ut. Och det kan man göra med de äldre barnen, till exempel att mäta omkretsen genom att krama träden.
K: Jaaa, och barnen får se att det finns matte överallt.’
La; jaaa, det ser dem och så är det ju jättekul också, jaaaaaaaaaaa… paus… det finns ju massor utomhus, man kan ju hoppa och man kan mäta fötter. Ja, en gång tog vi en massa sniglar (skrattar) och såg dem krypa och hur länge de kröp. Ja, just att väcka intresse är så himla kul. Och det är svårt att komma på alla dessa grejer själv, många gånger är man ju stressad, och ska hinna med det. Fastän det ju inte är det viktigaste. Ja…
K; jaaa, många lärare säger ju att det är tiden…
La; jaaaa, man vill och man vet och just därför är det så bra att man har då detta arbetslaget, man är tre lärare och kanske någon har en idé eller så har man själv tänkt på nåt, hur man kan göra. Men utematte, som jag sa, är väldigt inspirerande och roligt för barnen. Och ibland när man har haft olika teman, har man ute gjort mycket matte. Så det går i perioder kan man säga. K: ja då har du redan svarat på min nästa fråga, vad det beror på. Nästa fråga då, hur skulle du som lärare märka att barnen har fått ökad lust att lära?
La; ja, man märker ju att de är inspirerade att lära, jaaaa, och verkligen vill. Det är faktiskt sällan de inte är inspirerade när de går i ettan. Ja eller i de här lägre åldrarna. Man har ju mycket material man visar dem, de tycker det är spännande att de ska sätta upp den planschen, till exempel när man lärt sig siffrorna och sen längtar de ju till nästa plansch. K: hur skulle du säga att det är med de äldre barnen, exempel fyran och femman, hur blir deras lust?
La; Ja, om man inte håller uppe att de klarar det, tappar de ju lusten och intresset. Det blir ju inte lika kul. Det är svårare ju äldre de blir att hålla dem inspirerade. Men, ja, man får ju hoppas att man lyckas ändå… Sen, det värsta som händer ju är att de tappar lusten. Det blir för svårt, då gäller det ju att hjälpa dem så att de kommer på rätt svår igen. Men det får inte bli slentrianmässigt att man hela tiden har boken. Ja, det gäller att de ska tänka Ska vi göra det
idag oj vad spännande, till exempel om man ska lära sig volym och mäta vatten. Så det blir ju jättekul, de tänker kanske inte ens att det är matte, men att det är roligt med ett nytt moment. Allt nytt är ju kul. Ibland får man ju rita sin kropp och mäta hur långa ens armar är.
K. Så det gäller att hitta något som är kul hela tiden?
La; ja, barnen är ju också duktiga på att variera sig i matte. Exempelvis med trolldeg. Och klippa ut ur tidningen. Ja, det finns ju jättemycket. Det är alltid något kul och något nytt som gäller. Men man ska ju också hinna med allt som man måste hinna med. Man ska hitta roliga grejer att gör men ändå passa tiden.
K: Vilka förväntningar tror du att barnen får på matematik genom varierad undervisning? La: jaaaa… kanske att det finns olika sätt att lära sig och ja kanske att matte finns överallt och att man lär sig den på olika sätt. Det finns ju inte ett sätt som är bra för alla, det är okej att vilja leka för att förstå och prova sig fram, upptäcka…
K: vilka fördelar eller nackdelar du som lärare med varierad undervisning.
La: Ja som jag sa, så är det tiden som är det svåra, alltid passa tiden, men man vill ju också hinna vara ute, ja man ska vara påhittig och det är ju roligt.
K: Så hur skulle man kunna få mer varierad undervisning i skolan.
LA; Ja, som jag sa, fritidspedagogerna är duktiga med att få med de roliga delarna som det här med siffror och att rita händer. Ja, nu är vi tre klasser och många vuxna så det är fler som kan komma på de här roliga sakerna att göra.
K: Men skulle eleverna kunnas göra mer delaktiga i valet av undervisningsform?
LA: Ja det kan de säkert, bara man har tid att fråga dem så har de säkert många idéer. Men det är ju också det att man är stressad för att man måste hinna med allt det. För att det är något som vi lärare har bestämt (skrattar). Men det gör man säkert i de andra klasserna med äldre elever.
La; ja det är ju att barnen har många idéer det gäller ju bara Att komma in i den ruljansen så hade de säkert haft lättare att göra det också. Men man ska ju kunna genomföra det också. ;Man får ju lära dem inom vilka gränser det är okej.
K: Hur skulle man kunna göra eleverna mer delaktiga?
La; ja det skulle väl vara att prata med dem, höra vad de gillar med lektionen så att vi kan göra mer av det och kanske göra det oftare. Att man får säga om vi behöver öva mer på nåt, nåt sånt tror jag skulle kunna hjälpa.
La; ja, just när det kommer till barnen, barn får lära sig mycket så det skulle göra allt
inspirerande och roligt. Men, det gör man ju oftare i de yngre grupperna. Det ska vara kreativt och laborativt. Men ju högre upp i åldern desto mer får man ju böcker. Tror jag.
Intervju med UE
K: Vi kan väl börja med att jag berättar kort om vad intervjun kommer att handla om. Den kommer att handla om vilken undervisningsform som lärare anser vara den bästa eller mest framgångsrika för att eleverna ska få och behålla lust att lära sig. Detta gäller bara i
matematik. Skulle du kunna börja med att presentera dig med namn och hur länge du har arbetat som lärare?
UE; Mitt namn är U E och jag har arbetat i 11 år. Och jag valde faktiskt matematik som inriktning.
K: Då börjar vi. Vilken är den vanligaste undervisningsformen på dina matematiklektioner? UE; hmmmm, jag jobbar… mycket laborativt. Som med plockmaterial och med pengar och så, mycket lek. Men sen har vi ju också konkreta genomgångar. Absolut, och sen blir det att man fortsätter med att jobba lite i böckerna.
K: Dessa lektioner då, vem planerar dem, är det du eller är det arbetslaget eller du med eleverna?
UE; Tidigare planerade jag allting själv, mmmm, men nu arbetar vi i ett arbetslag på ett helt annat sätt. Som nu är det faktiskt jag och B som mer planerar mattelektionerna. På måndagar har vi praktiskt matte, som vi går igenom med alla tre klasserna. Detta gör vi praktiskt och detta planerar vi då tillsammans. Eller en del och så en del planerar jag tillsammans.
K: Men vilken undervisningsform anser du vara den mest framgångsrika för att lära barnen matematik?
UE; Praktiken tycker jag är jätteviktigt att de ser det framför sig. Att man laborerar, i och för sig har jag främst haft de små. Men att de verkligen får …. Jobba med hela kroppen. Både att man kan hoppa eller studsa, som tioskutt och sen tycker jag att det är viktigt att laborera med händerna. Och skriva också såklart men just praktisk matte tycker jag är jättebra.
K; vad gör att du ser denna undervisningsform som mest framgångsrik.
UE; De blir mycket mer delaktiga och så tycker de att det blir roligt. När de då sen sätter sig ner och skriver och räknar så har de oftast nånting på pränt liksom. Så visar dem i praktiken att de kan det.
K: Hur tycker du att undervisningen ska utformas för att öka elevernas lust att lära sig matematik?
UE: jo, genom att blandna att lära sig praktiskt…. (paus) genom att blanda både praktik och teori. Hela tiden. I böckerna ser man mest teori och nu försöker man blanda mer teori och praktik. Lite beroende på att man, just nu har vi lite mer med grupptimmar, vilket vi inte hade
i min gamla klass. Nu kan man vara lite mindre grupper ibland, och då blir det mycket lättare. Det blir mycket, mycket roligare.
K: Hur kan elevernas lust att lära påverkas av olika undervisningsformer?
UE: Ja men det är ju jätteviktigt. Vissa barn lär sig genom att skriva och lär sig snabbt från början medan andra behöver se det konkret för att lära sig. De vill kunna peka och kunna ta. Det är jätteviktigt att de har lusten.
K: vad beror det på?
UE: ja, det är väl hur man är som människa, på vilket sätt man lär, en del har ju väldigt lätt för matte och en del har mindre lätt och då… man lär sig på olika sätt.
K; Hur skulle du som lärare märka att elever har fått ökad lust att lära sig matte?
UE; ja, det märker man snabbt, om det förstår, vad det är de gör. Då ökar ju också lusten. Men man ser det framför allt om de inte förstår vad de gör, då minskar lusten med detsamma och om de har en massa fel tycker de inte längre att det är roligt. Därför är det viktigt att de förstår så attd et inte blir en matte-race i matteboken, det är inte det viktigaste att hinna långt i boken, utan att man förstår det.
K: Vilka förväntningar på matematik tror du att barnen får genom varierad undervisning? UE: jag tror att dem, ibland är förväntningarna… jag tror att när de kommer, som i ettan, tror jag att det tror att matematik är att bara sitta och räkna i matteboken, med det är verkligen inte vad matte är, utan det är lika mycket att gå ut och räkna pinnar i skogen, att lära sig färger och former, sortera och kunna leka affär. Alltså, det är så mycket inom matten, så att, mmmmm, om man varierar det så tror jag att förväntningarna blir så mycket högre. Tror jag.
K: Vilka fördelar och nackdelar ser du med en varierad undervisningsform?
UE: fördelarna är ju bara positiva, alltså jätteroligt att jobba praktisk och kunna jobba med de barnen som inte riktigt förstår. Idealet hade varit att ha matteveckor tycker jag, med teman och där man kan ha lite stationer, med olika moment som man går igenom. Nackdelarna är ju att det tar mycket tid, men tiden åt andra sidan kanske sparas in genom att de tycker att det är roligt. Det tror jag.
K: hur ska man kunna få mer varierad undervisning i skolan?
UE: mindre grupper som gör det mer möjligt att göra mer praktiskt. Fler lokaler så att man