Det vore intressant att undersöka resultaten av en liknande intervention som pågått under en längre tidsperiod. Många av de studier jag läst har haft längre interventionsperioder (se exempelvis Wolff (2011) där intensivläsningen pågår dagligen under 12 veckor). En annan viktig och avgörande aspekt är om de positiva effekterna kvarstår över tid. Där skiljer sig tidigare forsknings resultat åt. I Wolffs (2016) uppföljningsstudie visar sig vissa effekter kvarstå medan Pressley (2002) menar på att
36
effekterna av interventioner oftast är störst direkt efter avslutad träning men att dessa effekter ofta avtar efter tid.
37
Referenser
Alatalo, T. (red.). (2016) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.
Applegate DeKonty, M. & Applegate, A. (2010). A study of thoughtful literacy and the motivation to read. The Reading Teacher, 64(4), s. 226-234.
Bryman, A. (2009) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Bråten, I. red. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bååth, C. (2016). Läsundervisning utifrån ett diagnostiskt synsätt. I Alatalo, T. (Red.),
Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerup.
Catts, H.W. & Kamhi, A.G. (2012). Language and reading disabilities. Boston: Pearson Education, Inc.
Coltheart, M., Curtis, B., Atkins, P. & Haller, M. (1993). Models of Reading Aloud: Dual-Route and Parallel-Distributed-Processing Approaches. Psychological
Review, 100 (4), s. 589-608
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk
undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Ehri, L. C. Nunes, S. R., Stahl, S. A. & Willows, D. M. (2001). Systematic phonics instruction Helps students Learn to Read: Evidence from the National Reading Panel´s Meta-Analysis. Review of Educational Research. 71(3), s. 393-447. Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Linköping: Linköping University.
Elwér, Å, Fridolfsson, I, Samuelsson, S. & Wiklund, C. (2016). LäSt. Hogrefe psykologiförlaget.
Frank, E. & Herrlin, K. (2016). Avkodning. I Alatalo, T. (red.), Läsundervisningens
grunder. Malmö: Gleerups.
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Frost, J. (2002). Läsundervisning - Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. Fälth, L. (2013). The use of interventions for promoting reading development among
struggling readers. Växjö: Linnaeus University.
Gustafson, S., Ferreira, J. Rönnberg, J. (2007). Phonological or orthographic training for children with Phonological or orthographic decoding deficits. Dyslexia, 13, s. 211-229.
38
Gustafson, S., Fälth, L., Svensson, I. Tjus, T. & Heimann, M. (2011) Effects of Three Interventions on the reading Skills of Children With Reading Disabilities in Grade 2. Journal of Learning Disabilities, 44(2), s. 123-135.
Guthrie, J. T. & Wigfield, A. (1999). How motivation fits into a science of reading.
Scientific Studies of Reading, 3, s. 199-205.
Hagtvet, B. E., Frost, J. & Refshal, V. (2016). Intensiv läsinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2014) Synligt lärande. En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som
påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur och Kultur.
Heimann, M. Gustafson, S. (2009). Lärande, läsning och multimodalitet. I Bjar, L. & Frylmark, A. (Red.), Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Hoien, T. & Lundberg, I (2013). Dyslexi, från teori till praktik. 2 Uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Hoover, W.A. & Gough, P.B. (1990). The simple view of reading. Reading and
Writing: An Interdiciplinary Journal 2, s. 127-160.
Ivarsson, L. (2016). Läsningens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. I Alatalo, T. (Red.), Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerup.
Jönsson, B. (2010). Lästräningsmaterialet Bravkod. Lund: Studentlitteratur
Kuhn, M. & Stahl S. (2003). Fluency: A review of Developmental and Remedial Practices. Journal of Educational Psychology, 95(1), s. 3-21.
Kuhn, M. (2005). A Comparative study of small group fluency instruction. Reading
Psychology, 26, s. 127-146.
Kuhn, M., Schwanenflugel, P., Morris, R., Morrow, L. M., Woo, D. G., Meisinger, E. Sevcik, R., Bradley, B. & Stahl, S. (2006) Teaching Children to Become Fluent and Automatic Readers. Journal of Literacy Research, 38 (4), s. 357-387
Liberg, C., Folkeryd, J. W. & Geijerstam (2013). God läsförmåga - hur fångas den? I Bagga-Gupta, S., Evaldson, A., Liberg, C. & Säljö, R. (Red.) Literacy-praktiker
i och utanför skolan. Malmö: Gleerups.
Lindahl, Rikard (1954). H4 ordavkodning - Lindahls högläsningsprov 1954, H5 ordavkodning - Lindahls högläsningsprov 1954.
Lukimat, Spel - Ett. Tillgänglig: www.lukimat.fi
39
Lundberg, I. & Herrlin (2014). God läsutveckling. Tredje uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Manset-Williamson, G. & Nelson, J. M. (2005). Balanced, Strategic Reading Instruction for Upper-Elementary and Middle school Students with Reading Disabilities: A Comparative study of Two Approaches. Learning Disability Quarterly, 28(1), s. 59.
Morgan, P. L. & Fuchs, D. (2007). Is there a bidirectional relationship between children´s reading skills and motivation? Exceptional Children, 73(2), s. 165-183.
Morgan, P., Fuchs, D., Compton, D. Cordray, D. & Fuchs, L. (2008). Does Early Reading Failure Decrease Children's Reading Motivation? Journal of Learning
Disabilities, 41(5), s. 387-40.
Mudre, L. H. & McCormick, S. (1998). Effects of Meaning-Focused Cues on Underachieving Readers Context Use, self-Corrections and Literal Comprehension. Reading Research Quaterly. 24(1), s. 89-113.
Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och
skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan.
National Reading Panel, NRP. (2000). Report of the National Reading Panel: Teaching
Children to Read: An Evidence Based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and its Implication for Reading Instruction. Reports of the Subgroups. Washington, DC: National Institute of Child Health and Human
Development.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Perfetti, C. A., Landi, N. & Oakhill, J. (2005). The Acquisition of Reading Comprehension Skill. I Snowling, M. J. & Humle, C. (red). The science of
reading. A Handbook. Oxford: Blackwell.
Pikulsky, J. J. & Chard, D. J. (2005). Fluency: Bridge between decoding and reading comprehension. International Reading Association, 58(6), s. 510-519.
Pressley, M. (2002). Effective Beginning Reading Instruction. Journal of Literacy
Research, 34(2), s. 165-188.
Pressley, M. (2006). Reading Instruction That Works - the case for balanced teaching. 3 uppl. New York & London: The Guilford press.
Rasinski, T. (2006) Reading fluency instruction: Moving beyond accuracy, automaticity, and prosody. Reading Teacher, 59(7), s. 704-706
40
Rasinski, T. (2014). Fluency matters. International Electronic Journal of Elementary
Education, 7(1), s. 3-12.
Roe, A. (2014). Läsdidaktik. Efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups.
Samuels, S. J. (1997). The method of repeated readings. The reading teacher, 50(5). (RT Classic, originally published in RT 1979).
SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar tester och insatser En systematisk litteraturöversikt. (Rapport 225/2014) Stockholm: SBU
Shankweiler, D., Lundquist, E. Katz, L., Stuebing, K., Fletcher, J., Brady, S., Fowler, A., Dreyer, L., Marchione, K., Shaywitz, S. & Shaywitz, B. (1999). Comprehension and Decoding: Patterns of Association in Children With Reading Difficulties. Scientific Studies of Reading, 3(1), s. 69-94.
Shaywitz, B. A., Holford, T. R., Holahan, J. M., Fletcher, J. M., Steubing, K. K., Francis, D. J. & Shaywitz, S. E. (1995). A Matthew effect for IQ but not for reading: Results from a longitudinal study of reading. Reading Research
Quarterly, 30, s. 894-906.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2010) Utveckla din bedömarkompetens. Elevers läs- och skrivutveckling.
En teoretisk bakgrund av Caroline Liberg, professor vid Uppsala universitet.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016). Kunskapsöversikt. Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för
vad? Stockholm: Skolverket.
Snow, C. & Juel, C. (2005). Teaching Children to read: What Do We Know About How To Do It? I Snowling, M. J. & Humle, C. (Red.). The science of reading: A
handbook (s. 501-520). Oxford: Blackwell.
Snowling, M. J., (2013). Early identification and intervention for dyslexia: a contemporary view. Journal of Research in Special Educational Needs, 13(1), s. 7-14
Snowling, M. J. & Humle, C. (2011). Interventions for children´s language and literacy difficulties. International Journal of Language & Communication Disorders (2012), 47(1), s. 27-34.
41
Spencer, S. & Manis F. (2010). The Effects of a Fluency Intervention Program on the Fluency and Comprehension Outcomes of Middle-School Students with Severe Reading Deficits. Learning Disabilities Research & Practice, 25(2), s. 76-78. Stanovich, K. (1980). Toward an Interactive-Compensatory Model of Individual
Differences in the development of reading fluency. Reading Research Quarterly, 16(1), s. 32-71.
Stanovich, K. (1986). Matthew effects in reading: Some Concequences of individual Differences in the Acquisition of Literacy. Reading Research Quarterly, 21(4), s. 360-407.
Stukàt, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende. Lund: Studentlitteratur.
Therrien, W.J. (2004). Fluency and comprehension gains as a result of repeated reading.
Remedial and Special Education, 25, s. 252-261.
Tilsta, J., McMaster, K., Van den Brock, P., Kendeou, P. & Rapp, D. (2009). Simple but complex: components of the simple view of reading across grades. Journal of
Research in Reading. 32(4), s. 383-401.
Tivnan, T. & Hemphill, L. (2005), Comparing Four Literacy Reform models in High-Poverty Schools: Patterns of First-Grade Achievement. Elementary School
Journal, 105(5), s. 419-441.
Tjernberg, C. (2016). Balanserad läsundervisning. I Alatalo, T. (Red.),
Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.
Tunmer, W & Greaney, K. (2010). Defining Dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 43(3), s. 229–243.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm. Hämtad 2016-09-14, från:
www.codex.vr.se
Wendick, G. (2015). Intensivläsning – Upprepad läsning enligt Wendick-modellen. Hämtad 2016-09-14, från: www.wendick.se
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. 2. Uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Wolff, U. (2011). Effects of a randomised reading intervention study: An application of structural equation modelling. Dyslexia: An International Journal of Research
42
Wolff, U. (2015). WIP-Wolff intensivprogram. Stockholm: Ulrika Wolff och Hogrefe Psykologiförlaget AB.
Wolff, U. (2016). Effects of a randomized reading intervention study Aimed at 9-Year-Olds: A 5-year follow-up. Dyslexia: An International Journal of Research and
43