En annan ingång till forskning inom området är ju naturligtvis att undersöka lärarnas situation att undervisa elever med utländsk bakgrund. Det vore intressant att få ta del av framgångsrika undervisningsmetoder för nyanlända elever. En av svårigheterna när eleverna börjar sin skolgång senare i Sverige, och inte har haft matematik i sina forna hemländer, är att försöka komma ikapp sina jämnåriga svenska klasskamrater i matematikkunskaper.
Studien har visat på detta ”fenomen” som jag diskuterat i diskussionsavsnittet, att kunskaperna som andraspråkseleverna har med sig når en gräns och då blir det helt plötsligt mycket svårare när de inte känner igen räknemetoder och begrepp. Detta skulle jag vilja forska mera på och kanske titta på en grupp andraspråkselever som har haft modermålsstöd i matematik och jämföra dem med en grupp som inte har haft modermålsstöd. Eleverna bör då ha haft matematikundervisning först i sitt hemland så att vissa grundkunskaper finns i matematik. Sedan bör de ha varit en längre tid i svensk skola så att de har nått gränsen när deras grundkunskaper inte räcker till.
8 Referenslista
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alrø, H., & Skovsmose, O. (1999). Samtalen som et støttende stillads. Køpenhamn: Danmarks Lærarhøjskole.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (Red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K. & Tuomela, V. (1996). Hemspråksundervisningen. I K. Hyltenstam (Red.),
Tvåspråkighet med förhinder. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Johnsen-Høines, M. (1990). Matematik som språk. Verksamhetsteoretiska perspektiv. Stockholm:
Utbildningsförlaget.
Kilborn, W. (1991). Matematikundervisning och hemspråk. Nämnaren 18(3/4), 54-62.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Löwing, M., & Kilborn, W. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur. Löwing, M., & Kilborn, W. (2010). Kulturmöten i matematikundervisningen: exempel från 41 olika
språk. Lund: Studentlitteratur.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal- en handbok. Göteborg: NCM. Migrationsverket. (2015). Inkomna ansökningar om asyl. Hämtad 2015-12-06 från:
http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1448974429957/Inkomna +ans%C3%B6kningar+om+asyl+2015+-+Applications+for+asylum+received+2015.pdf
Norén, E. (2006). Det går att lära sig mer. En utvärdering av tvåspråkig matematikundervisning. Rapport. Kompetensfonden.
Norén, E. (2008). Bilingual students’ mother tongue: a resource for teaching and learning mathematics.
Nordic Studies in Mathematics Education, 13(4), 29-49.
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum [Elektronisk resurs] : Diskurser i grundskolans
matematikundervisning. Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas
didaktik, Stockholms universitet.
Parszyk, I-M. (1999). En skola för andra: Minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i
grundskolan. Stockholm: HLS Förlag.
Pimm, D. (1989). Speaking Mathematically Communications in Mathematics Classrooms. London: Routledge.
Planas, N. & Civil, M. (2013). Language-as-resource and language-as-political: Tensions in the bilingual mathematics classroom. Mathematics Education Research Journal, 25(1).
Prop. 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever-mottagande och skolgång. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/contentassets/493eacd6499d4701855e4bcfd0c5dfcd/utbildning-for-nyanlanda-elever---mottagande-och-skolgang-prop.-20141545
Rönnberg, I., Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning: en litteraturöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2011:185 Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2009). Utbildning för nyanlända elever– rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3. Stockholm
Skolverket. (2003). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Matematik årskurs 9. Ämnesrapport till rapport 251. [Elektronisk]. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1419
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Elektronisk]. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket. (2013a). Betygsresultat i grundskolan, läsåret 2012/2013. Tabell 7A, 7B och 7C. Hämtad från: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/betyg-ak-9 Skolverket. (2014a). Betygsresultat i grundskolan, läsåret 2013/2014. Tabell 7A, 7B och 7C. Hämtad
från: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/betyg-ak-9 Skolverket. (2014b). Att bana väg för nyanländas lärande – mottagande och skolgång. [Elektronisk].
Stockholm: Fritzes. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3198
Skolverket. (2014c). Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpassningar och
särskilt stöd.[Elektronisk]. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3362
Skolverket. (2015a). Betygsresultat i grundskolan, läsåret 2014/2015. Tabell 7A, 7B och 7C. Hämtad från: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/betyg-ak-9 Skolverket. (2015b). Pressmeddelande 2015-09-30
Skolverket. (2016). Hämtad 2016-01-05 från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/ nyanlandas-larande/ta-emot-nyanlanda-elever-1.237657
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hej! Bilaga 1 Jag läser till speciallärare med inriktning matematik på Umeå universitet och den här sista terminen skriver jag ett examensarbete. Jag har valt att fördjupa mig om andraspråkselevers upplevelser av matematikundervisning och av den anledningen vänder jag mig nu till Er. Syftet med studien är alltså att undersöka hur andraspråkselever upplever den svenska matematikundervisningen. Jag är också intresserad av hur vi kan hjälpa elever med utländsk bakgrund till högre måluppfyllelse i matematik, det vill säga hur skolan skall kunna hjälpa dem att klara ett godkänt betyg i matematik.
Jag har tänkt intervjua elever och då tar jag givetvis hänsyn till Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och om eleven skulle vilja så kan eleven när som helst avbryta intervjun och därmed sitt deltagande. Intervjuerna kommer som sagt handla om matematikundervisning och skolfrågor, inga känsliga personliga frågor ställs.
Intervjun är konfidentiell vilket innebär att det bara är jag och min handledare vid universitetet som kommer att ha tillgång till det som sägs under intervjun. Intervjuerna kommer att spelas in och analyseras efteråt. Insamlat material förvarar jag så att det är åtkomligt endast av mig och sedan förstör jag det när den tid som föreskrivs för arkivering av forskningsuppgifter har löpt ut. I den slutliga rapporten kommer såväl skolan som alla intervjupersoner att vara
avidentifierade, så att varken skolan eller någon enskild elev går att identifiera. Deltagande elever blir således helt anonyma och svaren de lämnar kommer inte att kunna kopplas samman med någon enskild elev.
SAMTYCKE
Jag vill vara med i studien och genom att skriva under denna blankett ger jag mitt samtycke.
Underskrift elev:………..
Enligt Vetenskapsrådets samtyckeskrav bör även samtycke inhämtas från vårdnadshavare. Jag ber därför även vårdnadshavare skriva under detta informationsbrev och således ger ni även ert samtycke till intervju-undersökningen. Har Ni frågor eller synpunkter går det bra att kontakta mig via telefon eller e-post.
Underskrift vårdnadshavare:………
Lämna igen detta brev med underskrift senast 2 oktober 2015 till undertecknad. Tack på förhand!
Med Vänliga Hälsningar