Fortsatt forskning

Detta är en liten studie vilket gör att det är svårt att dra generella slutsatser om ytterligare behov av forskning, men indikationer finns om att detta behövs inom ämnesintegrering där engelska ingår. Baserat på de tre informanterna i denna studie och deras utsagor om att integrering mellan engelska och andra ämnen är en utmaning, skulle goda exempel och metoder för detta i de lägre årskurserna behöva utforskas. En tänkbar väg skulle kunna vara att samla ett antal lärare som undervisar i engelska i F-3 för en gruppintervju. Detta skulle kunna leda till att dessa utbyter tankar och erfarenheter som mynnar ut i goda idéer för hur engelska kan införlivas i andra ämnen på ett sätt som passar unga språkinlärare.

Ytterligare ett intressant forskningsområde som skulle kunna fungera som komplement till denna studie är att titta på hur elevers bakgrund och intressen spelar in. Detta kan handla om de olika förutsättningar som elever har att exponeras för engelska utanför skolan. Att ha engelsktalande föräldrar, lyssna på engelsk musik eller spela TV- eller datorspel med engelska som kommunikationsspråk är exempel på sådant tillägnande. Detta kan bidra till exponering av engelska nära sammankopplat med elevens vardag och intressen och därmed bli en källa till motivation i språkinlärning (Thomson & Wery). Att lärare bör inspireras av hur elever använder engelska på fritiden är Sayer och Ban (2014) tydliga med eftersom det kan gynna utvecklingen. Elevers möjligheter till exponering utanför skolan ser naturligtvis

olika ut och därför kan vidare studier också titta på hur skolan kan fungera utjämnande gällande exponering av engelska.

Referenser

Andraspråk. (2018). I Ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andraspråk Björkdahl Ordell, S. (2007). Etik. I J. Dimenäs (Red.). Lära till lärare. Att utveckla

Läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. Cheep-Arani, R. & Wasanasomsithi, P. (2016). Children’s Voices and Positive Affective

Outcomes Regarding Play-Based Language Learning. Pasaa, 52, 133-167. Dewey, J. (1902). The child and the curriculum. Chicago: University of Chicago Press. Dewey, J. (1897). My pedagogic Creed. New York: E.L. Kellog & Co.

Enever, J. (2011). Policy. I J. Enever (Ed.), ELLiE, early language learning in Europe. London: British Council.

Eriksson Barajas, K. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.

Exponering. (2018). I Ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/exponering-(3) Främmandespråk. (2018). I Ne.se.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/främmandespråk

Hartman, S., Lundgren, U.P. & Hartman, R. (2004). John Dewey. Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter i urval. (4. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Hyltenstam, K. (2002). Engelskundervisning i Sverige. SOU 2002:27.

Kersten, K. & Rhode, A. (2015). Immersion Teaching in English with Young Learners. I J. Bland. (Ed.), Teaching English to young learners, Critical issuses in Language teaching with 3-12 Years Olds. (s. 72-90). London: Bloomsbury.

Kihlström, S. (2007). Uppsatsen – examensarbetet. I: J. Dimenäs (Red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber.

Krashen, S. (1982). Principles and Practice in Second Language Acquisition. Pergamon Press.

Landry, R. & Bourhis, R. Y. (1997). Linguistic landscape and ethnolinguistic vitality: An empirical study. Journal of language and social psychology, 16(1), s. 23-49.

Lantolf, J., Thorne, S.L. & Poehner, M. (2015). Sociocultural Theory and Second Language Development. I B. Van Patten och J. Williams (Eds.), Theories in Second Language Acquisition (s. 207-226). New York: Routledge.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup Utbildning AB.

Lightbown, P. M. & Spada, N. (2013). How Languages are Learned. Oxford: OUP. Lopriore, L. & Krikhaar, E. (2011). The School. I J. Enever (Ed.), ELLiE, early language

learning in Europe. London: British Council.

Lozic, V. (2013). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Hämtad 8 november, 2018, från Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-

skolframgang?fbclid=IwAR0W4fRNQ4pZ47Z7Fe_QrIDH9DKpgLTnDfAlUpCZLA05 QMQUeSsxp-6oWCs

Lundberg, G. (2007). Teachers in action: Att förändra och utveckla undervisning och lärande i engelska i de tidigare skolåren. Licentiatavhandling Umeå: Umeå universitet.

Lundberg, G. (2010). Perspektiv på tidigt engelsklärande. I M. Vannestål Estling & G. Lundberg (Red.), Engelska för yngre åldrar. (s. 15-34). Lund: Studentlitteratur. Lundberg, G. (2015). Engelska för yngre åldrar ur svensk synvinkel. Communicare 5(1), 26-

31.

Malmberg, P. (2000). Om språk och språkinlärning. De moderna språken i grundskolan och gymnasieskolan från 1960 och framåt. I Språk. Kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Stockholm: Fritzes.

McKay, S.L. (2006). Researching Second Language Classrooms. London: Lawrence Erlbaum Associates.

Milton, J. (2008). Vocabulary uptake from informal learning tasks. Language Learning Journal, 36(2), 227-237. doi: 10.1080/09571730802390742

Ní Chróinín, D., Ní Mhurchú, S. & Ó Ceallaigh, T.J. (2016). Off-balance: the integration of physical education content learning and Irish language learning in English-medium primary schools in Ireland. Education 3-13, 44(5), 566-576. doi:

10.1080/03004279.2016.1170404

Pinter, A. (2006). Teaching Young Language Learners. Oxford: OUP.

Pinter, A. (2015). Task-Based Learning with Children. I J. Bland. (Ed.), Teaching English to young learners, Critical issuses in Language teaching with 3-12 Years Old. (s. 113- 128). London: Bloomsbury.

Sayer, P. & Ban, R. (2014). Young EFL students’ engagements with English outside the classroom. ELT Journal, 68(3), 321-329.

Skolverket. (2014). Ämnesövergripande arbetsområden. Hämtad 2018-05-04 från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/amnesovergri pande

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. 4.uppl. Stockholm: Wolters Kluwers.

Skolverket (2018). Timplan för grundskolan. Hämtad 2018-04-20 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplan-for-grundskolan-1.159242 Straszer, B. (2017). Translanguaging Space and Spaces for Translanguaging: A Case Study of

a Finnish-language Pre-school in Sweden. I: B. Paulsrud, J. Rosén, B. Straszer & Å. Wedin (Red.), New Perspectives on Translanguaging and Education. (s.129-147). Bristol: Multilingual Matters.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Subhan Zein, M. (2017). Professional development needs of primary EFL teachers: perspectives of teachers and teacher educators. Professional Development in Education, 43(2), 293-313. doi: 10.1080/19415257.2016.1156013

Szabó, T. P. (2015). The management of diversity in schoolscapes: an analysis of Hungarian practices. Apples – Journal of Applied Language Studies, 9(1), 23-51.

Säljö, R. (2015). Lärande, en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. Thomson, M.M. & Wery, J. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in

teaching struggling students. Support for learning. 28(3), 103-108.

Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I: A. Fejes & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys. 2a uppl. Stockholm: Liber. Thuren, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Tragant, E., Marsol, A., Serrano, R. & Llanes, A. (2016). Vocabulary learning at primary school: a comparison of EFL and CLIL. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. 19(5), 579-591. doi: 10.1080/13670050.2015.1035227

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Tyberg, E. (2010). Tematisering och ämnesintegrering. I M. Vannestål Estling & G. Lundberg (Red.), Engelska för yngre åldrar. (s. 49-64). Lund: Studentlitteratur.

Unsworth, S., Persson, L., Prins, T. & De Bot, K. (2014). An Investigation of Factors Affecting Early Foreign Language Learning in the Netherlands. Applied Linguistics. (36)5, 527-548.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Vygotskij, L. (1978). Mind in Society. The Development of Higher Psychological Processes. (Cole, M., John-Steiner, V., Scribner, S., & Souberman, E., Eds.) Cambridge: Oxford University Press.

Zafar, M. (2009). Monitoring the ’Monitor’: A Critique of Krashens’s Five Hypotheses. The Dhaka University Journal of Linguistics. 2(4), 139-146.

Ämnesintegration. (2018). I Ne.se.