Vår studie belyser om hur pedagogerna anser att surfplattan motiveras i förskolan. Under arbetets gång har vi kommit på några förslag till vidare forskning. Den ena är att det hade varit intressant att veta hur förskolecheferna tänker om sitt uppdrag när det gäller exempelvis den moderna tekniken. Den andra är att det hade varit av intresse att veta hur politikerna ställer sig till hur den moderna tekniken ska budgeteras och hur datanätverken ska byggas ut.
Det är intressant att veta hur långt förskolorna har kommit i sitt användande med surfplattorna om ett eller två år, om de har lämnat startgroparna och kommit en bit på vägen eller om det har kommit en ny teknik som de använder sig utav.
35
Referenser
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer:
lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999). Barn erövrar datorn: en utmaning för vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I Dimenäs, J (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Borås utvecklingsplan (2011). Utvecklingsenheten. Tillgänglig på Internet:
http://www.boras.se/download/18.121e91e2132cdd86bdb800048476/Utvecklingsplan2011.pd f.
Bråten, Ivar (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I Bråten, I (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar & Thurmann – Moe, Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Bråten, I (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken.
Lund: Studentlitteratur.
Dimenäs, Jörgen (2007). Teori som redskap. I Dimenäs, J (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm:
Liber.
Dovemark, Marianne (2007). Etnografi. I Dimenäs, J (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm:
Liber.
Gärdenfors, Peter (2009). Lek ur ett evolutionärt och kognitivt perspektiv. I Jensen, M &
Harvard, Å (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Holm, Ann-Sofie (2007). Att använda teori som ett redskap i tolkning av observationer. I Dimenäs, J (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Johansson, Gunnel & Åstedt, Inga-Britta (1993). Förskolans utveckling: fakta och funderingar. [Stockholm]: [Socialdep.].
Karlsohn, Thomas (2009). Teknik - retorik - kritik: om IT-bubblan och datoriseringen av den svenska skolan. Stockholm: Carlsson.
36
Kihlström, Sonja (2007). Uppsatsen-Examensarbetet. I Dimenäs, J (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.
Stockholm: Liber.
Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr 3 (1988). Lund: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, J (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.
Stockholm: Liber.
Persson, Sven (1991). Förskolan i ett samhällsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Rask, Stig Roland (2006). När det gamla möter det nya: om skolan och den nya tekniken. 1.
uppl. Solna: Ekelund/Gleerups utbildning
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sundin, Bosse (2006). Den kupade handen: historien om människan och tekniken. 2., utök.
uppl. Stockholm: Carlsson.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf.
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. 1. uppl. Stockholm:
Liber.
37
Bilaga 1
Hej!
De digitala lärresurserna kommer mer och mer in i förskolans verksamhet som till exempel surfplattor. Dessa är mindre än datorer och är lättare att ta med sig vart man än går till exempel skogen. Den har många olika användningsområden och funktioner som exempelvis att söka information, fotografera, spela in både ljud och bild och skriva. Vi ser de digitala lärresurserna som ett komplement i förskoleverksamheten vid sidan av böcker, spel och penna och papper. Detta är något som bidrar till barnens lärande och nyfikenhet.
Vi är två studenter som heter Lena och Johanna och vi studerar på Borås Högskola till lärare för förskola och förskoleklass och är inne på vår sjunde och sista termin. Vi ska påbörja vårt examensarbete och arbetets syfte är att undersöka hur digitala lärresurser används och motiveras i förskolan, fokus ligger vid hur surfplattor används. De redskap vi kommer att använda oss utav är intervjuer. För att vi inte ska känna någon tidspress under intervjuerna har vi avsatt en timma. Det betyder inte att varje intervju tar en timma utan när vi känner oss färdiga avslutar vi intervjun och tar in nästa person.
Vi kommer intervjua er pedagoger och intervjuerna kommer vi att spela in för att lättare komma ihåg samtalet och att få det trovärdigt. Inspelningarna kommer att raderas när arbetet är färdigt. Vi kommer att förhålla oss till de forskningsetiska principerna som innebär att det är frivilligt att delta, alla deltagare och förskolor som är med i vårt examensarbete kommer att benämnas med fiktiva namn och det vi har samlat in får endast användas för
forskningsändamål och i det här fallet vårt examensarbete. I vårt examensarbete kommer all insamlad data kvarstå mellan oss. Arbetet kan komma att bli offentligt eftersom det antagligen kommer att läggas ut i Högskolan examensarkiv.
Intervjuerna är helt frivilliga men det skulle gynna vår undersökning.
Har ni frågor kontakta oss på mail: S094265@student.hb.se Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Lena och Johanna
38
Bilaga 2