7. Diskussion
7.7 Fortsatt forskning
Jag har tidigare diskuterat metod, och bl.a. nämnt att min undersökning är för liten för att göra anspråk på att täcka in alla uppfattningar om förebyggande verksamhet. En annan svaghet i min undersökning är att jag endast använt en metod, kvalitativ intervju, för datainsamling. Därför har det ibland varit svårt att avgöra vad som är lärares teoretiska resonemang och vad som faktiskt realiseras i vardagen. Jag tror att resultatet hade kunna fördjupas ytterligare om jag använt mig av kompletterande metoder, t.ex. deltagande observation. Då hade det varit möjligt att också studera hur kommunikation och samspel går till i praktiken. Detta skulle kunna vara ett förslag till fortsatt forskning inom området. Likaså vore det önskvärt med studier som visar hur de barn som svarar dåligt på undervisning i fonologisk medvetenhet kan stimuleras på bästa sätt. Vidare skulle aktionsforskning, där lärare är involverade och arbetar tillsammans med forskare, kunna besvara en rad viktiga frågor inom området. Här ges exempel på sådana frågor; Vad innebär den kvalitativt annorlunda undervisning som vissa barn behöver? Hur kan barn med svårigheter inom ett eller flera områden stimuleras och
62
mötas under hela dagen istället för enbart vid särskilda träningstillfällen? Hur kan
interaktionen mellan barn och vuxna samt mellan barn utnyttjas på ett bättre sätt? På vilka sätt kan barns olika kunskaper och erfarenheter rent praktiskt tas tillvara istället för att ses som problem?
Referenslista
Ainscow, M. (1998). Would it work in theory? I C. Clark, A. Dyson & A. Millward (red.). Theorising special education. (p. 7-20). London: Routledge.
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & P.-G. Svensson (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s. 111-138). Lund:
Studentlitteratur.
Anthony, J. & Lonigan, C. (2004). The nature of phonological awareness: Converging evidence from four studies of preschool and early grade school children. Journal of Educational Psychology, 96, 43-55
Barclay, K. (2009). Click, clack, moo: Designing effective reading instruction for children in preschool and early primary grades. Childhood Education, 85 (3), 167-172.
Biemiller, A. (2000). Vocabulary: The missing link between phonics and comprehension. Perspectives, 26, 26-30.
Bjaalid, I.-K., Høien, T. & Lundberg, I. (1997). Dual Route and Connectionist Models: A Step Towards a Combined Model. Scandinavian Journal of Psychology, Vol. 38, No 1, 73-82 Bjar, L. (2009). Pedagogisk, kvalitativ och dynamisk kartläggning. I L. Bjar & A. Frylmark (red.). Barn läser och skriver. (s. 271-289). Lund: Studentlitteratur.
Borstrøm, I. & Elbro, C. (1997). Prevention of dyslexia in kindergarten: Effects of phoneme awareness training with children of dyslexic parent. In C. Hulme & M. Snowling (eds.). Dyslexia: Biology, cognition and intervention. (p. 235-253). London: Whurr.
Brennon, F. & Ireson, J. (1997). Training phonological awareness. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 9, 241-263
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Byrne, B., Fielding-Barnsley, R. & Ashley, L. (2000). Effects of preschool phoneme identity training after six years: Outcome level distinguished from rate of response. Journal of Educational Psychology, 92, 659-667
Byrne, B., Wadsworth, S., Corley, R., Samuelsson, S., Quain, P., DeFries, J. C., Willcutt, E & Olson, R. K. (2005). Longitudinal twin study of early literacy development: Preschool and kindergarten phases. Scientific Studies of Reading, 9, 219-235
Byrne, B., Samuelsson, S., Wadsworth, S., Hulslander, J., Corley, R., DeFries, J. C., Quain, P., Willcutt, E. & Olson, R. K. (2007). Longitudinal twin study of early literacy development: Preschool through Grade 1. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 20, 77-102 Carlström, I. & Hagman, C. L.-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Carroll, J., Snowling, M., Hulme, C. & Stevenson, J. (2003). The development of phonological awareness in preschool children. Developmental Psychology, 39, 913-923 Castles, A., Coltheart, M., Wilson, K., Valpied, J. & Wedgwood, J. (2009). The genesis of reading ability: What helps children learn letter-sound correspondences? Journal of Experimental Child Psychology, 104 (1), 68-88
Catts, H., Fey, M., Zhang, X. & Tomblin, J. (1999). Language basis of reading and reading disabilities: Evidence from a longitudinal investigation. Scientific Studies of Reading, 3, 331- 361
Catts, H., & Hogan, T. (2003). Language basis of reading disabilities and implications for early identification and remediation. Reading Psychology, 24, 223-246
Charon, J. M. (1992). Symbolic interactionism. An introduction, an interpretation, an integration. 9th ed. London. Prentice Hall.
Conners, F. A. (2009). Attentional control and the simple view of reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 22 (5), 591-613.
Cunningham, A. E. & Stanovich, K. E., (1997). Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability ten years later. Developmental Psychology, 33 (6), 934-945 Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s. 122-135). Stockholm: Liber.
Dahlin, K. (2009). Arbetsminne. I S. Samuelsson et al. (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 32-57). Stockholm: Natur & Kultur.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Ehri, L. C. (1995). Phases of development in learning to read by sight. Journal of Research in Reading, 18, 116-125
Ehri, L. C., Nunes, S., Willows, D., Schuster-Valeska, B., Yaghoub-Zadeh, Z., Shanahan, T. (2001). Phonemic awareness instruction helps children learn to read: Evidence from the National Reading Panel´s meta–analysis. Reading Research Quarterly, 36, 250-282. Elbro, C. (1998). When reading is “readn” or somthn. Distinctness of phonological representations of lexical items in normal and disabled readers. Scandinavian Journal of Psychology, 39, 149-153
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Elbro, C., Borstrøm, I. & Petersen, D. K. (1998). Predicting dyslexia from kindergarten. The importance of distinctness of phonological representations of lexical items. Reading Research Quarterly, 33, 36-60
Elwér, Å. (2009). Specifika läsförståelseproblem. I S. Samuelsson et al. (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 162-182). Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering Del 1. Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson Gustavsson, A-L. (2002). Att hantera läskrav i arbetet. Om industriarbetare med läs- och skrivsvårigheter. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s. 13-37). Stockholm: Liber.
Frith, U. (1985). Beneath the surface of developmental dyslexia. In K. Patterson., J. Marshall & M. Coltheart (eds.). Surface dyslexia: Neuropsychological and cognitive studies of
phonological reading. (p. 301-330). London: Erlbaum.
Frost, J. (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur & Kultur.
Frost, J., Madsbjerg, S., Niedersøe, J., Olofsson, Å. & Møller Sørensen, P. (2005). Semantic and phonological skills in predicting reading development: from 3-16 years of age. Dyslexia 11. 79-92
Furnes, B. & Samuelsson, S. (2009). Preschool cognitive and language skills predicting kindergarten and grade 1 reading and spelling: a cross-linguistic comparison. Journal of Research in Reading, 32 (3), 275-292
Gillon, G. (2004). Phonological awareness: from research to practice. New York: Guilford Press.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112
Harlaar, N., Spinath, F. M., Dale, P. S. & Plomin, R. (2005). Genetic influences on word recognition abilities and disabilities: A study of 7 year old twins. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 46, 373-384
Hart, B. & Risley, T. R. (1995). Meaningful differences in the everyday experience of young American children. Baltimore, MD.:Paul H. Brookes.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma. Specialundervisning. Skolverket.
Hindson, B., Byrne, B., Fielding-Barnsley, R., Newman, C., Hine, D. & Shankweiler, D. (2005). Assessment and early instruction of preschool children at risk for reading disability. University of New England. University of Connecticut and Haskins Laboratories.
Hoover, W. A. & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal 2. 127-160
HSFR (1996). Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Høien, T., Lundberg, I., Stanovich, K. & Bjaalid, I. (1995). Components of phonological awareness. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 7, 171-188
Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Ett försök att formulera en egen position. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 14, nr 1, 45-58
Kamhi, A. & Catts, H. (2005). Language and reading: convergences and divergences. In H. Catts & A. Kamhi (eds.). Language and reading disabilities. (s.1-25). Boston Mass. Kere, J. & Finer, D. (2008). Dyslexi. Stockholm: Karolinska Institutet, University press. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I B. Starrin & P.-G. Svensson (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s. 163-189). Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. (1998). Läs- och skrivprocessen i undervisning. I G. Olsson & K. Ajne (red.). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Stockholm: Skolverket.
Liberg, C. (2003). Möten i skriftspråket. I L. Bjaar & C. Liberg (red.). Barn utvecklar sitt språk. (s. 215-231). Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I Skolverket (red.). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. (reviderad upplaga, utgiven av dåvarande Myndigheten för skolutveckling). (s. 25-42). Stockholm: Liber
Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik. Arbetsrapport från Tema kommunikation, Linköpings universitet.
Lpo 94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Lundberg, I., Frost, J. & Petersen, O-P. (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly, 23(3), 263-283
Lundberg, I. & Strid, A. (2009). Det lönar sig att öva. Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, nr 1, 2009.
Lyon, G. (2005). Why scientific research must guide educational policy and instructional practices in learning disabilities. Learning Disability Quarterly, 28, 140-143
Lyytinen, P., Eklund, K. & Lyytinen, H. (2005). Language development and literacy skills in late-talking toddlers with and without familial risk for dyslexia. Annals of Dyslexia 55 (2), 166-192
Marton, F. (1978). Describing conceptions of the world around us. Reports from the Institute of Education, University of Göteborg, no 66.
Marton, F., Dahlgren, L-O., Svensson, L. & Säljö, R. (1999). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Prisma.
Mattingly, I. G. (1972). Reading, the linguistic process and linguistic awareness. I J. Kavanagh & I. G. Mattingly (Eds.). Language by ear and by eye. The relationship between speech and reading. London: MIT.
Molloy, G. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Muter, V., Hulme, C., Snowling, M. & Stevenson, J. (2004). Phonemes, rimes, vocabulary and grammatical skills as foundations of early reading development: Evidence from a longitudinal study. Developmental Psychology, 40, 665-66
Myrberg, M. (2007). Dyslexi: en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets Rapportserie 2: 2007. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, Å. (2009). Fonologisk medvetenhet. I S. Samuelsson et al. (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 16-31). Stockholm: Natur & Kultur.
Olson, R. (2006). Genes, environment and dyslexia, the 2005 Norman Geschwind memorial lecture. Annals of Dyslexia, 56 (2), 205-238
Perfetti, C. A. (1985). Reading ability. New York: Oxford University Press.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Pickering, S. J. & Gathercole, S. E. (2004). Distinctive working memory profiles in children with special educational needs. Educational Psychology 24 (3), 393-408
Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och hur det kan definieras. I S. Samuelsson et al. (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 71-88). Stockholm: Natur & Kultur.
Samuelsson, S., Byrne, B., Quain, P., Wadsworth, S., Corley, R., DeFries, J., Willcut, E. & Olson, R. (2005). Environmental and genetic influences on prereading skills in Australia, Scandinavia, and the United States. Journal of Educational Psychology, 97, 705-722
Samuelsson, S., Olson, R., Wadsworth, S., Corley, R., Defries, J., Willcut E., Hulslander, J. & Byrne, B. (2007). Genetic and environmental influences on prereading skills and early reading and spelling development in the United States, Australia and Scandinavia. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal 20, 51-751
Samuelson, S., Byrne, B., Olson, R. K., Hulslander, J., Wadsworth, S., Corley, R., Willcutt, E. G. & DeFries, J. C. (2008). Response to early literacy instruction in the United States, Australia and Scandinavia: A behavioral-genetic analysis. Learning and Individual Differences, 18, 289-295
Samuelsson, S. & Lundberg, I. (2003). The impact of environmental factors on components of reading and dyslexia. Annals of Dyslexia, 53, 201-217
Scarborough, H. (1998). Early identification of children at risk for reading disabilities,
phonological awareness and some other promising predictors. I B.K. Shapiro, P.J. Accardo & A.J. Capute (Eds.). Specific Reading Disability. A View of the Spectrum. Timonium, MD: York Press.
Schneider, W., Kuspert, P., Roth, E., Vise, M. & Marx, H. (1997). Short-and long-term effects of training phonological awareness in Kindergarten: Evidence from two German studies. Journal of Experimental Child Psychology, 66, 311-340
Snow, C. (1999). Social perspectives on the emergence of language. I B. Macwhinney (Eds.). The Emergence of Language. (s. 257-276). London: Lawrence Erlbaum.
Snow, C., Burns, M. & Griffin, P. (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington D.C.: National Academy Press.
Snowling, M. J. (2000). Dyslexia. (Second edition). Oxford: Blackwell Publishers. Stahl, S. A. (1999). Vocabulary Development. Cambridge, MA.:Brookline Press. Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21, 360-407 Strömquist, S. (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. Svensson, I. (2009). Dyslexi och ärftlighet. I Stefan Samuelsson et al. (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 89-103). Stockholm: Natur & Kultur.
Swalander, L. (2009). Självbild, motivation och dyslexi. I Stefan Samuelsson et al. (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 183-198). Stockholm: Natur & Kultur. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, K. (1988). Reading acquisition and self concept. Akademisk avhandling, Umeå Universitet.
Taube, K. (2009). Flickors och pojkars läsning. I S. Samuelsson et al. (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 104-137). Stockholm: Natur & Kultur.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s. 216-233). Stockholm: Liber. Treiman, R & Cassar, M. (1997). Spelling acquisition in English. In C. A. Perfetti, L. Rieben & M. Fayol (Eds.). Learning to spell: Research, theory and practice. (p. 61-76). Mahwah, NJ: Erlbaum.
Vellutino, F., Fletcher, J. M., Snowling, M. J. & Scanlon, D. M. (2004). Specific reading disability (dyslexia): What have we learned in the past four decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry 45 (1), 2-40
Vukovic, R. K. & Siegel, L. S. (2006). The double-deficit hypothesis: A comprehensive analysis of the evidence. Journal of Learning Disabilities, 39, 25-47
Vygotsky, L. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Walcott, C. M., Scheemaker, A. & Bielski, K. (2010). A longitudinal investigation of inattention and preliteracy development. Journal of Attention Disorders, 14 (1), 79-85 Whitehurst, G. & Lonigan, C. (1998). Child development and emergent literacy: Peer Reviewed Journal, 69, 848-872
Wolff, U. (2009). Subgrupper av läsare. I Stefan Samuelsson et al. (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 138-161). Stockholm: Natur & Kultur.
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Ulrika Niklasson och är verksam som speciallärare inom kommunen samtidigt som jag läser sista året på speciallärarprogrammet vid Linköpings universitet. I vår ska jag skriva mitt examensarbete som kommer att handla om förebyggande arbete i förskoleklass, när det gäller att förebygga senare läs- och skrivsvårigheter. Syftet med arbetet är att undersöka hur förebyggande arbete idag bedrivs på skolor, t.ex. träning i fonologisk medvetenhet, liksom hur lärare ser på möjligheter/ hinder vad gäller detta arbete och screening i förskoleklass. Därför skulle jag vilja komma i kontakt med dig lärare i förskoleklass som är villig att delta i en intervju/ett samtal kring dessa frågor. Jag söker 10 lärare med olika lång erfarenhet av yrket.
Intervjun kommer att genomföras på din skola i januari/februari och tar ca 45 minuter. Samtliga som deltar i studien kommer i enlighet med Vetenskapsrådets etiska regler att
avidentifieras, så att det inte går att se vem som har svarat på frågorna. Det kommer inte heller att framgå vilka skolor som deltagit. Att delta i studien är naturligtvis frivilligt och man har rätt att avbryta sitt deltagande om så önskas. Mina resultat kommer endast att användas i mitt examensarbete, vilket kommer att tillhandahållas deltagarna när det är färdigt.
Om du är intresserad av att delta i studien får du gärna höra av dig till mig snarast. Annars kommer jag att ta personlig kontakt via telefon och mejl tills jag funnit det antal lärare som jag behöver. Det är av stort värde för mig att få ta del av just dina erfarenheter och tankar. Om du har frågor får du gärna kontakta mig eller min handledare.
Hälsningar Ulrika Niklasson Ulrika Niklasson
mobil: XXXXXXXXXX Handledare: Kristina Hellberg
Institutionen för beteendevetenskap och lärande tfn: XXXXXXXXX
Bilaga 2
Intervjuguide
Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass
Bakgrundsinformation
Kön, födelseår, utbildning/examen, antal år i yrket/F-klass
Vilka barn riskerar att i ett senare skede utveckla läs- och skrivsvårigheter?
Tidiga tecken? Bakgrund? Förmågenivå? Går det att förutsäga? Vad kan i så fall förutsäga?
Hur hittar/identifierar ni riskbarnen?
Upptäcks riskbarn? Lätt eller svårt att finna dem? I vardagen? Tester/screening? ”Vad sa du fröken?”
För- och nackdelar med screening? Varför används tester? Nytta för vem? Hur används tester/testresultat? Presenteras för föräldrar? Utvärdering? Omtest? När/vilka elever?
Vad är förebyggande arbete, när det gäller att förebygga senare läs- och skrivsvårigheter?
Innehåll? Fonologisk träning/annat? Metod, material?
Vad görs med hela gruppen respektive riskbarnen och hur går arbetet till?
Organisering. Vem utför? Nivågruppering? Varför/varför inte? Gruppstorlek? Individualisering? Informellt/formellt?
Särskilt viktiga aspekter? Progression? Hur viktigt i jämförelse med annat? Hinder/möjligheter?
Vilka möjligheter till fortbildning och stöd har du när det gäller detta arbete?
Policy på skolan? Fortbildning? Vad/när? Erbjudits eller på eget initiativ? Hur uppdatering om ny forskning? Fortlöpande stöd i arbetet? Samarbete – arbetslag? Pedagogiska
diskussioner? Samarbete mellan klasser? Hur sker planering? Stöd av specialpedagog/speciallärare? Möjligheter/hinder vad avser fortbildning?
Bilaga 3
Exempel på material och test
Material som används av informanterna för träning av språklig/fonologisk medvetenhet:
Språklekar efter Bornholmsmodellen Ingrid Häggström, Ingvar Lundberg Ing-Read AB
Språklust i förkola och förskoleklass Carin Rydja Bonniers förlag
Ljudlekar för förskolan och lågstadiet Mette Thilén, Annika Åkerblom & Kristina Thilén
Serholt läromedel
Trulle och språkstegen Anne-Marie Bryntse & Anita Palmkvist Gleerups förlag
Språklig medvetenhet i praktik och teori Marianne Dahlgren, Birgitta Melander
Test och kartläggningsmaterial som informanterna nämner:
Vad sa du fröken? Anita Alstam Malcus &
Margareta Fritzell
Umeå specialpedagogiska institut (Testet ”Vad sa du fröken?” genomförs i september med alla elever i förskoleklass i den kommun där studien är genomförd.)
God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin
Natur & Kultur
Nya språket lyfter Skolverket
Hur låter orden Ing-Read AB (testet ingår i