Vi anser att det behövs mer forskning om koncentrationssvårigheter i förskola och skola. Vi anser också att det behövs forskning som bygger på barns och elevers erfarenheter av koncentration, delaktighet och goda lärmiljöer i förskola och skola. Forskning utifrån våra frågeställningar skulle även kunna genomföras i form av en enkätstudie som riktar sig till ett stort antal förskollärare och lärare. Observationer i lärmiljön kan vara en annan möjlig datainsamlingsmetod i fortsatt forskning med fokus på koncentrationssvårigheter. Mer
forskning om specialpedagogens roll och betydelse behövs också enligt oss av den orsaken att vi under studiens gång uppmärksammat efterfrågan på specialpedagogisk kompetens.
Forskning som undersöker modellen Response To Intervention i den svenska kontexten behövs också. Även fortsatt forskning om Building Blocks giltighet i svensk kontext är av intresse.
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Back, C., & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.149-161). Stockholm: Liber. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Beaman, R., Wheldall, K., & Kemp, C. (2007). Recent Research on Troublesome Classroom Behaviour: A Review. Australian Journal of Special Education, 31(1), 45-60.
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: En studie av specialpedagogers handledningssamtal. Doktorsavhandling, Karlstad universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik.
Bladini, K. (2011). Att tillsammans ta ett steg tillbaka. I A.-L. Eriksson Gustafsson, K. Göransson & C. Nilholm (Red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
DuPaul, G. J., & Jimerson, S. R. (2014). Assessing, Understanding, and Supporting Students with ADHD at School: Contemporary Science, Practise, and Policy. American
Psychological Association, 29(4), 379-384.
Duvner, T. (1997). ADHD. Impulsivitet överaktivitet koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: En kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.Thornberg (Red). Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). Stockholm: Liber. Foran, L. M. (2009). Listening to music: Helping Children Regulate Their Emotions and
Gal, E., Schreur, N., & Engel- Yeger, B. (2010). Inclusion of children with disabilities: teachers’ attitude and requirements for environmental accommodations. International Journal of Special Education, 25(2), 89-99.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och
specialpedagogik.
Gillberg, C. (2013). Ett barn i varje klass: -om ADHD och DAMP. Lund: Studentlitteratur. Giota, J., & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur?. Göteborg:
University of Gothenburg.
Graham, L. J. (2006). From ABCs to ADHD… The role of schooling in the construction of “behaviour disorder” and production of “disorderly objects”. Australian Journal of Special Education.
Gustavsson, B. (2004). Personligt kunskapande: intervjuer, samtal och dialoger. I B. Gustavsson (Red.), Kunskapande metoder: inom samhällsvetenskapen (s.237-254) Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (2014). The practices of dealing with children with special needs in school: a Norwegian perspective. Emotional and Behavioural Difficulties, 19(3), 296-310. Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur och Kultur.
Hellblom Thibblin, C. (1999). Elevers välbefinnande i skolverksamheten: En undersökning av den pedagogiska verksamhetens roll för elevers välbefinnande i skolan.
Licentiatavhandling, Uppsala Universitet, pedagogiska institutionen.
Henricsson, L., & Rydell, A-M. (2006). Children with Behaviour Problems: The Influence of Social Competence and Social Relations on Problem Stability, School Achievement and Peer Acceptance Across the First Six Years of School. Infant and child Development, 15, 347-366.
Hjörne, E., & Evaldsson, A-C. (2012). Att normalisera de marginaliserade. Om motstånd och kategoriserings arbete i specialpedagogisk praktik i Sverige. Utbildning & Demokrati, 21(3), 5-12.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2004). “There is something about Julia”: Symptoms, Categories, and the Process of Invoking Attention Deficit Hyperactivity Disorder in the Swedish school: A Case Study. Journal of Language, Identity & Education, 3(1), 1-24.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Honkasilta, J., Sandberg, E., Närhi, V., & Jahnukainen, M. (2014). ADHD in the context of Finnish basic education. Emotional and Behavioural Difficulties, 19(3), 311-323. Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för
elever i behov av särskilt stöd. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Institutionen för omvårdnad.
Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder: Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur och Kultur.
Johansen, A., Little, S. G., & Akin-Little, A. (2011). An Examination of New Zealand Teachers’ Attributions and Perceptions of Behaviour, Classroom Management, and the Level of Formal Teacher Training Received in Behaviour Management. Kairaranga, 12(2), 3-12.
Juul, K. (2005). Barn med uppmärksamhetsstörningar. Lund: Studentlitteratur. Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Kutscher, M. L. (2016). Barn med överlappande diagnoser: Adhd, inlärningssvårigheter, autism, asperger, tourettes, ångest med flera. Stockholm: Natur och Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom?: Occupational Groups’ Views on Special Needs. Doktorsavhandling, Jönköpings Universitet, Högskolan för lärande och kommunikation.
Lundqvist, J. (2016). Educational pathways and transitions in the early school years: Special educational needs, support provisions and inclusive education. Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Specialpedagogiska institutionen.
Lundqvist, J., Westling Allodi, M., & Siljehag, E. (2015). Special Educational Needs and Support Provision in Swedish Preschools: A Multiple-Case Study. International Journal of Early Childhood Special Education, 7(2), 273-293.
Lutz, K. (2010). Kategorisering av barn i förskoleåldern: styrning & administrativa processer. Doktorsavhandling, Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Lundin, N. (2014). Att leda och kvalitetssäkra elevhälsan enligt den nya skollagen. I J. Milerad & C. Lindgren (Red.), Evidensbaserad elevhälsa. (s. 59-72) Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur och Kultur.
Moving with math learning system. (2017) Response to intervention. Hämtad från http://www.movingwithmath.com/learning-system/response-to-intervention/ Mulrine, C. F., Prater, M. A., & Jenkins, A. (2008). The Active Classroom: Supporting
Students With Attention Deficit Hyperactivity Disorder Through Exercise. TEACHING Exceptional Children, 40(5), 16-22.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i “behov av särskilt stöd”: vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nordahl, T., Sørlie, M-A., Manger, T. & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: - Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Nordin Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Stockholm: Liber.
Olsson, B.-I. & Olsson, K. (2013). Att se möjligheter i svårigheter: Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidskrift för Nordisk barnhageforskning, 9(7), 1-14. Rosqvist, I. (2017) Hämtad från https://skola365.com/2016/04/24/valkommen-in-i-min-
vardag-som-skollogoped/
Salamancadeklarationen. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006
Sandall, S. R., & Schwarz, I. S. (2008). Building Blocks. For Teaching Preschoolers with Special Needs (2nd ed.). Baltimore: Paul H. Brookes Pub. Co.
Sandberg, A., Lillvist, A., Eriksson, L., Björck-Åkesson, E., & Granlund, M. (2010). ”Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool staff’s definition of the construct.
International Journal of Disability, Development and Education, 57(1), 43-57. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009). Teachers view for educational support to
Preschool Children in Need of Special Support. International Journal of Early Childhood Special Education, 1(2), 102-116.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr
11. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning: En
sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Rapport 440: Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av
skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Hämtad från https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik- i-tabeller/snabbfakta-1.120821
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017a) Olika är normen. Att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan.Hämtad från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-522- 6.pdf?issuusl=ignore
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017b) Uppdrag psykisk hälsa. Hämtad från https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/barn-unga/bup/skydds-och-riskfaktorer-for- psykisk-ohalsa/
Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in the school environment- with focus on children with Adhd, Autism and Down’s syndrome. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Institutionen för arkitektur och byggd miljö.
UNICEF Sverige (2009) Barnkonventionen: FN:s konvention om barns rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Velasquez, A. (2012). AD/HD i skolans praktik: En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Institutionen för utbildning.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ Wächter, A. (2001). Samtal pågår!. Lund: Studentlitteratur.