Fortsatt forskning

Under tiden vi arbetat med studien har relevant forskning, litteratur och teori tillämpats djupgående. Vad som framkommit är att människor får uppleva genom sina olika sinnen i estetiska lärprocesser. Det som framkommit om estetiska lärprocesser är övervägande positivt, på samma sätt beskriver förskollärarna det i studien. Utifrån forskning, teori och litteratur som studien tagit stöd i beskrivs att estetiska lärprocesser är av vikt för att lärandet ska utvecklas.

41

Hade vi haft andra förutsättningar angående tiden för examensarbetet skulle det vara givande att göra en fortsatt forskning om estetiska lärprocesser. Det hade varit intressant att få insyn i hur de förskollärare vi intervjuat arbetar med estetiska lärprocesser i praktiken. I intervjuerna har vi endast lyssnat på det som sagts, men genom att observera kan vi använda olika sinnen då vi själva kan delta och få uppleva det som sker i estetiska lärprocesser. Vid observation kan filmning användas, film som datamaterial går att studera obegränsat med gånger. Vilket medför att datamaterialet innehåller både vad respondenten säger och utför, det leder till en helhetsbild. En annan vidare forskning som hade varit intressant är att undersöka om föreställningen om att de intellektuella ämnena prioriteras före de estetiska ämnena i förskolans utbildning. Om detta verkligen stämmer eller bara är en föreställning. Studien kunde genomföras via en omfattande kvantitativ mätning för att ta reda på vilka och i vilken utsträckning förskolorna arbetar med de olika strävansmålen i läroplanen. Genom datainsamlingen man får, finns möjligheter att utläsa om några strävansmål prioriteras före andra och i så fall varför. Svaret som datainsamlingen ger, påverkar det barns förutsättningar till varierat lärande?

42

REFERENSER

Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter: Multimodala berättelser och estetiska

lärprocesser. Diss, Luleå: Luleå tekniska universitet. Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:998888/FULLTEXT01.pdf

Asplund Carlsson, M., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2008). Från görande till lärande och förståelse; En studie av lärares lärande inom estetik. Tidsskrift for Nordisk

barnehageforskning, 1(1), 41–51. https://doi.org/10.7577/nbf.240

Bendroth Karlsson, M. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Bendroth Karlsson, M. (2014). Om barn och bilder: En historisk tillbakablick. I M.

Bendroth Karlsson & T. Karlsson Häikiö (Red.), Bild, konst och medier för yngre barn: Kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. (ss. 11–21) Lund: Studentlitteratur.

Bjereld, U. Demker, M. Hinnfors, J. (2018) Varför vetenskap?: Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bjertoft, C. (2004). Dans – En möjlighet för alla. Studiematerial utarbetat av Avdelningen för konst och idéhistoria, Karlstads universitet.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Burman, A. (2015). I den estetiska kunskapen och lärprocesserna. I A. Burman (Red.). Konst och lärande essäer om estetiska lärprocesser. (ss. 7–28). Johanneshov: MTM.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, M. (2013). Musik i förskolan: Inspiration och lärande i sagans värld. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Frister Lind, H (1999) Flyg lilla fjäril: Rytmik och rörelsesånger för de små. Mölndal: Förlaget Lutfisken AB.

43

Gottberg, J. (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med Rikskonserter.

Grahn, M. (2005). Musernas viskningar förr och nu: en studie av det musiska och inriktningen musiskt lärande: en teoretisk analys samt ett empiriskt bidrag från lärarutbildningen. Diss, Linköping: Linköpings Universitet. Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:21620/FULLTEXT01.pdf

Hansson Stenhammar, M. (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur: En studie om lärprocessers estetiska dimensioner. Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad från: http://hdl.handle.net/2077/38364

Holmberg, Y. (2012). Musikaliska fältstudier i förskolan. I B. Riddersporre & J. Söderman (Red.), Musikvetenskap för förskolan (ss 119–137) Stockholm: Natur & kultur.

Holmberg, Y. (2012). Musikstunder i förskolepraktik: Samband mellan musikens mening, aktivitet och aktivitetsformer. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 5(1). https://doi.org/10.7577/nbf.477

Hägglund, K. & Fredin, K. (2011). Dramabok. Stockholm: Liber.

Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: atelierista i förskola och skola. Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborg universitet. Hämtad från

https://gup.ub.gu.se/file/207079

Karlsson Häikiö, T. (2014). Barns visuella lärande och grafiska framställning. I M.

Bendroth Karlsson & T. Karlsson Häikiö (Red.), Bild, konst och medier för yngre barn: Kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. (ss. 23–47) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, T. (2011). Ellen Key: Valfrihetspedagogen. I A. Forssell (Red.), Boken om pedagogerna. (6 uppl., ss 73-100). Stockholm: Liber.

44

Lindström, L. (2010). Fyra estetiska lärandeformer – lärande om, i, och genom. I M Carlgren & B.S Eriksson (Red.), Handbok för planering av kulturprojekt i skolan (ss 34–37) Göteborg: Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen. Hämtad från

https://www.kulturivast.se/sites/default/files/konst_i_skolan_handbok_kulturprojekt_i_skolan. pdf

Lindqvist, A. (2010). Dans i skolan: Om genus, kropp och uttryck. Doktorsavhandling, Umeå: Umeå universitet. Hämtad från

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:303675/FULLTEXT01.pdf

Lindqvist, G. (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (ss. 32- 43) Stockholm: Liber.

Mjaaland Heggstad, K. (2014). 7 vägar till drama: Grundbok i dramapedagogik för förskollärare och lärare. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B. (2012). “Jag kan alltid göra en ny låt!”. I B. Riddersporre & J. Söderman (Red.), Musikvetenskap för förskolan (ss 155–172) Stockholm: Natur & kultur.

Paulsen, B. (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I,. Asplund Carlsson, M., Olsson, Pramling, N & Wallerstedt, C. (2011). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Nordstedt.

Pramling Samuelsson, I., Sheridan, S., & Hansen, M. (2013). Young children’s experience of aesthetics in preschool. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 6 (31), 1–12.

https://doi.org/10.7577/nbf.457

Riddersporre, B. (2012). Barns tidiga upplevelser av musik. I B. Riddersporre & J. Söderman (Red.), Musikvetenskap för förskolan (ss 21–34) Stockholm: Natur & kultur.

45

Riddersporre, B. & Söderman, J. (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur.

Saar, T. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. ( Karlstad University Studies 2005:28) Karlstad universitet: Institution för utbildningsvetenskap, avdelningen för pedagogik.

Skoglund, E. (1998). Lusten att skapa. Stockholm: Berg förlag AB.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Skoog, E. (1998). Hur arbetar förskollärare med bild? En studie av 5 förskollärare som leder barn i en bildaktivitet. Licentiatuppsats, Linköping: Linköpings Universitet. Hämtad från https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED425803.pdf

Svenning, B. (2011). Vad berättas om mig?: Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, R. (2011). Introduktion: Vygotskijs tid och liv. I A. Forssell (Red.), Boken om pedagogerna. (6 uppl., ss 153–177). Stockholm: Liber.

Söderman, J. (2012). Barnmusik eller musik för barn. I B. Riddersporre & J. Söderman (Red.), Musikvetenskap för förskolan (ss 37–50) Stockholm: Natur & kultur.

Thavenius, J. (2004). Den moderna estetiken. I L. Aulin Gråhamn, M. Persson & J. Thavenius (Red.), Skolan och den radikala estetiken. (ss 225–235) Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Törnquist, E. (2006). Att iscensätta lärande: lärares reflektioner över det pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext. Diss, Lund: Lunds universitet. Hämtad från

46

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Vygotskij, L S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Weissenrieder, E. (2008). Skapandets kraft: För kunskap och utveckling. Stockholm: Runa. Wiklund, U. (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm:

Sveriges Utbildningsradio.

Änggård, E. (2005). Bildskapande – en del av förskolebarns kamratkulturer. Doktorsavhandling, Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20796/FULLTEXT01.pdf

Änggård, E. (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Änggård, E. (2006) Förskolebarns bildaktiviteter utmanar vuxenvärlden. Educare, 2(2) 34- 64. Hämtad från

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/8152/Forskolebarns%20bildaktiviteter.pdf?sequenc e=3&isAllowed=y

47

BILAGA 1

Hej!

Vi heter Karolina Åhrman och Christina Falk och studerar på Karlstad Universitet, vi läser till förskollärare. Vi studerar i termin sex och ska nu skriva vårt examensarbete. Det ämne som vi valt är estetik i förskolan. Vårt syfte med arbetet är att undersöka och få en djupare förståelse för hur förskollärare medvetet tänker, planerar och arbetar med estetiska lärprocesser i förskolan. För att genomföra vår undersökning önskar vi intervjua dig som arbetar i den dagliga utbildningen som förskollärare. Intervjun kommer att ta ca 30 minuter/ intervju. För att vi ska kunna genomföra intervjuerna måste du signera våran samtyckesblankett som medföljer. Din medverkan är frivillig och kan alltid avbrytas när som helst utan att du behöver uppge anledning. Om du anser att du inte vill svara på någon av våra frågor har du rätt till det utan att lämna någon förklaring.

Intervjutillfället med dig kommer att genomföras med en av oss. Ljudupptagning kommer att ske genom hela intervjutillfället med mobiltelefon på flygplansläge, så att informationen stannar i våra mobiler. Vi använder oss av ljudupptagning för det blir lättare att hålla fokus på det du berättar vid intervjun. Det underlättar för oss när vi senare skall göra gemensamt analysarbete och ta del av varandras intervjumaterial. I våra anteckningar och examensarbete kommer vi använda oss av fiktiva namn av dig och den förskola du arbetar på. Det för att behålla din anonymitet. Ljudinspelningarna och intervjumaterialet kommer vi att förvara så obehöriga inte kan ta del av dem. Det inspelade materialet använder vi endast i studiesyfte och kommer att förstöras när examensarbetet är slutfört.

Om du har några funderingar eller frågor? Hör av dig till någon av oss, via telefon eller mejl:

Karolina Åhrman, telefonnummer: xxx-xxxxxx, mejl: xxxx@xxxxxxxxx. Christina Falk, telefonnummer: xxx-xxxxxx, mejl: xxxx@xxxxxxxxx.

Med vänlig hälsning

48

BILAGA 2

Samtyckesblankett

Jag har informerats skriftligen om studien och jag samtycker till att delta.

Min medverkan i studien är frivillig och jag kan avbryta mitt deltagande när som helst utan att skäl måste uppges.

Förskollärarens namn________________________________________

Här med medger jag mitt samtycke till att delta i intervjun:

JA NEJ _____________________________________ Underskrift ______________________________________ __________________ Namnförtydligande Datum

Karolina Åhrman, telefonnummer: xxx-xxxxxxx, mejl: xxxx@xxxxxx Christina Falk, telefonnummer: xxx-xxxxxx, mejl: xxxx@xxxxxxxxx.

Handledare universitetsadjunkt Monica Furu, telefonnummer: xxxxxxxxx, mejl: xxxx@xxxxxxx

49

BILAGA 3

Intervju frågor

Vi vill förtydliga inför intervjun, i intervjufrågorna står ordet utbildning, då det är det nya ordet för verksamheten i Lpfö 18.

1. Vad betyder estetiska lärprocesser för dig?

2. Hur tänker/ser du på estetiska lärprocesser i utbildningen? 3. På vilket sätt används estetiska lärprocesser på er förskola?

4. Vad anser du är syftet och tanken med det estetiska lärprocesserna i utbildningen? 5. Vad utgår du ifrån och hur planerar du för estetiska lärprocesser?

Hur blir barnen delaktiga?

6.Vad tänker du att man kan uppnå genom de estetiska läroprocesserna? Hur främjar det vidareutvecklingen för barns lärande?

7. Kan du beskriva fördelarna och/eller svårigheterna du ser med att arbeta med estetiska

lärprocesser?

8. Hur arbetar du med att förmedla upplevelser och erfarenheter inom estetiska lärprocesser?

Hur kan det främja barns lärande?

9. Hur känner du inför att arbeta med estetiska lärprocesser och hur mycket tid får det i

utbildningen? Upplever du att den tiden räcker till?