För vidare forskning inom området för litteraturundervisningens stöd i elevers kulturella identitetsprocess vore det intressant att intervjua finskättade elever i dagens svenska gymnasieskola för att få en uppfattning om deras upplevelser gällande det fenomen som står i undersökningens fokus.
Det skulle också vara intressant att intervjua verksamma svensklärare för att på så sätt få en uppfattning om vilka pedagogiska och didaktiska ambitioner som står till grund för planering av litteraturundervisningen utifrån syftet att stärka elevers kulturella identitetsprocess.
Avslutningsvis vore det intressant att genomföra en liknande undersökning som denna där urvalsgruppen omfattar även andra etniska grupper inom den svenska skolan. Även om just denna undersökning begränsade sig till de finskättade elevernas upplevelser så finns det mycket som talar för att även en sådan mer omfattande undersökning skulle vara givande.
6 Sammanfattning
Detta arbete tar avstamp i vad som händer med texter i en undervisningssituation då textupplevelsen inte kan förstås som en isolerad företeelse utan som en sociokulturell sådan. Syftet har varit att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka hur litteraturundervisningen påverkat finskättade elevers kulturella identitetsprocess. De forskningsfrågor som jag har ställt mig är: Hur kan litteraturundervisningens subjektiva relevans för finskättade elevers kulturella identitetsskapande beskrivas utifrån deras egna upplevelser? Och vilka möjligheter och hinder identifieras av urvalsgruppen?
I arbetet har kvalitativa intervjuer använts som forskningsmetod, där finskättade före detta gymnasielever utifrån den vuxnes självreflekterande perspektiv berättat om sina upplevelser kring det fenomen som står i undersökningens fokus. Utifrån samtalen har sedan vissa centrala teman valts ut för att bäst undersöka och besvara arbetets syfte och frågeställningar.
De didaktiska utgångspunkterna har varit att utifrån ämnesplanen för svenska och utifrån styrdokument diskutera litteraturundervisningens syfte och lärarens roll. Begrepp såsom subjektiv relevans och deliberativ demokrati har också diskuterats. Vidare har socialpsykologisk forskning och postkoloniala förklaringsmodeller använts med utgångspunkt i Stuart Halls tankar om kulturell identitet som ett positionerande inom olika diskursiva sammanhang. Dessutom har begreppet offentlighet som Jürgen Habermas utvecklat och hans idéer om hur media, offentlighet och identitet hänger samman fungerat som nyckelbegrepp i
resonemanget kring individens betydelse för det offentliga samtalet samt individens rätt till en röst i offentligheten.
I arbetet visar jag på hur informanternas upplevelser skiljer sig gällande vilket stöd den valda litteraturen varit för deras kulturella identitetsutformning. Anledningen till detta har i första hand varit den skillnad i lärarstöd som informanterna upplevt. Negativa upplevelser har identifierats som irrelevanta texter, ingen eller bristande textbearbetning och att tolkningsföreträde har getts åt majoritetens kultur. Brist på stöd och inget eller lite utrymme att diskutera och ställa olika synsätt i dialog gav ett stort upphov till frustration och ilska. Positiva upplevelser har varit att kunna ge röst åt sina åsikter och motivera, diskutera och samtala kring bl. a diskurser och andra mönster i texten.
Även lärarens roll diskuteras med utgångspunkt i de brister och möjligheter som identifierats utifrån informanternas upplevelser. Enbart den egna läsningen räcker inte för att uppfylla litteraturundervisningens syfte såsom formulerats i ämnesplanen för svenska. Istället krävs, menar jag, att elevens fulla potential utnyttjas i undervisningen och att denne görs till ett tolkande subjekt, endast på så sätt skapas subjektiv relevans. Häri består den diskrepans mellan informanternas upplevelser och styrdokumentens formuleringar som visar på den komplexitet som läraren ställs inför och måste ta ställning till i och med individualisering och vidgat textbegrepp.
Arbetet har också pekat på faran med att förneka individen en röst i den offentlighet som skolan skall förbereda eleven att verka inom och aktivt ta del av. En fara är att det demokratiska samhället påverkas på sikt genom en utarmning av begrepp såsom kritiskt tänkande, solidaritet och samhällelig delaktighet.
7 Referenser
Alakoski, Susanna (2006). Svinalängorna. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Aspelin, Jonas (2003). Zlatan, Caligula och ordningen i skolan. Lund: Studentlitteratur. Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bärnlund Fors, Nina & Larsson, Patricia & Nyman, Anna & Persson, Katarina & Veladzic, Fatima (2011). ”Avhandlingsanalys av Helene Elvstrands avhandling ’Delaktighet i skolans vardagsarbete’”. Grupparbete i kursen ”lärarens ledarskap” som ingår i lärarprogrammet för redan yrkesverksamma lärare (LAAUY) vid Linnéuniversitetet. Växjö: Linnéuniversitetet. Chambers, Aidan (1993). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren. Culler, Jonathan (1997). Literary Theory. A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press.
Fors, Nina (2008). ”Sisu på svenska – varför säljer det så lite?” Magisteruppsats i förlagsvetenskap vid Stockholms universitet. Stockholm: Stockholms universitet. Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Gardell, Jonas (1992). En komikers uppväxt. Stockholm: Norstedts Förlag.
Habermas, Jürgen (2003). Borgerlig offentlighet. 4:e upplagan. Lund: Arkiv Förlag.
Hall, Stuart (2003).”Cultural Identity and Diaspora”. Ur Evans Braziel, Jana & Anita Mannur (red.) (2003). Theorizing Diaspora. A Reader. Oxford: Blackwell Publishing, s. 233-246. Jansson, Tove (1972). Sommarboken. Helsingfors: WSOY.
Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, Britta & Roth, Klas (red.) (2003). Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Langer, Judith (1995). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos Förlag.
Linna, Väinö (1959). Högt bland Saarijärvis moar. Helsingfors: Schildts Förlag. Linna, Väinö (1954). Okänd soldat. Helsingfors: WSOY.
Niemi, Mikael (2000). Populärmusik från Vittula. Stockholm: Norstedts Förlag. Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
Said, Edward (1978). Orientalism. New York: Pantheon Books.
Svedner, Per Olov (1996). Svenskämnet & svenskundervisningen – närbilder och helhetsperspektiv. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.
Svedner, Per Olov & Säfström, Carl Anders (red.) (2000). Didaktik – perspektiv och problem. Lund: Studentlitteratur. (2004).
Tengberg, Michael (2011). Samtalets möjligheter – Om litteratursamtal och
litteraturreception i skolan. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Årheim, Annette (2005). Medier och identitet i gymnasisters mångkulturella vardag. Licentiatavhandling vid Växjö universitet.
Årheim, Annette (2007). När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier. Avhandling vid Växjö universitet. Växjö: Växjö University Press.
Elektroniska källor
Andrén, Ella (2010). ”Det handlar ju om dig. Subjektiv relevans i litteraturreception och historiebruk.” Examensarbete på lärarprogrammet vid Linköpings universitet. Linköping: Linköpings universitet.
Hämtad i fulltext från http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:332214 (Hämtat 20111001)
Bommarco, Birgitta (2006). Texter i dialog - En studie i gymnasieelevers litteraturläsning. Avhandling vid Lärarutbildningen Malmö Högskola. Ingår i serien Malmö Studies In Educational Sciences No.25.
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7212/Texteridialog_inlaga.pdf?sequence=1
(hämtat 20111001)
NE (Nationalencyklopedin) nätupplaga, sökord ”sverigefinnar”.
http://www.ne.se/sverigefinnar (hämtat 2011-12-23)
SAOL (Svenska Akadamiens ordlista) nätupplaga, sökord ”socialisering”.
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_nat et/ordlista (hämtat 2011-11-08)
Skolverket (1992). Bildning och kunskap.
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/publikationer?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FResultSet %3Fupp%3D0%26w%3DNATIVE%2528%2527multi%2Bph%2Bwords%2B%2527%2527b
ildning%2Boch%2Bkunskap%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527d
ateweb%252FDescend%2527%2529 (hämtat 20111013)
Skolverket (2011). GY11 (Förordning om läroplan för gymnasieskolan). http://www.skolverket.se/skolfs?id=2302 (hämtat 20111204)
Skolverket (1994). Lpf 94 (Läroplan för de frivilliga skolformerna).
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071 (hämtat 20111204) Skolverket (2011). Ämnesplan för svenska ur GY11.
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_k urser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=7E91887F02BB29194423B8556B6 A5142?subjectCode=SVE (hämtat 20111204)
Vetenskapsrådet. ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning”.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtat 2011-11-08) Föreläsningar