HHIE-S det bästa hörselrelaterade formuläret med begränsat omfång som gick att finna till denna studie. Det finns således ett behov av vidare forskning på formulär som mäter psykisk hälsa och anpassning till hörselnedsättning. Ett sådant formulär bör ta större hänsyn till emotionella och sociala konsekvenser än HHIE-S. Vid en upprepad studie rekommenderas användandet av HHIE, i sin fulla version, då det visat på förändringsmöjlighet vid intervention.
!
I denna studie användes formuläret HSE-4, för att fånga upp hörselrelaterad self- efficacy, för första gången. Då HSE-4 visade på förändringskänsligt för behandling och även på god reliabilitet i denna studie, vore vidare forskning på HSE-4 att förorda. Att self-efficacy hade en medierande effekt i denna studie gör att det med fördel kan inkluderas som alternativ förändringsprocess i framtida studier på ACT för andra tillstånd. Framtida studier behöver även försöka skapa en design och genomföra analyser för att etablera en kausal kedja mellan behandling, mediator och utfall, i och med att det inte går att uttala sig om kausalitet mellan mediatorn och utfallet.
!
Behandlingsinterventionen som administrerades i denna studie innehöll en modul med strategier och tekniker för att hantera en hörselnedsättning. Dessa har inte sitt ursprung i ACT, även fast användandet av dessa tekniker och strategier inte går emot principerna i ACT, så kan inte resultatet fullt ut tillskrivas ACT. Framtida studier skulle därför behöva undersöka vikten av dessa tekniker och strategier genom att utesluta dessa, något som är enkelt att göra i en internet-administerad behandling.
!
I processforskning är det även viktigt med kvalitativ forskningsansats för att upptäcka möjliga förändringsprocesser (Kazdin, 2007). Eftersom psykologiska interventioner mot gruppen hörselnedsatta är begränsad kan även kvalitativa studier gynna både process- och utfallsforskning för denna grupp.
Referenser
Aiello, C. P., De Lima, I. I., & Ferrari, D. V. (2011). Validity and reliability of the h e a r i n g h a n d i c a p i n v e n t o r y f o r a d u l t s . B r a z i l i a n J o u r n a l o f
Otorhinolaryngology, 77(4), 432–438.
Altman, D. G., Schulz, K. F., Moher, D., Egger, M., Davidoff, F., Elbourne, D., & Lang, T. (2001). Academia and clinic the revised CONSORT statement for reporting randomized trials: Explanation and elaboration. Annals of Internal
Medicine, 134(8), 663–694.
Andersson, G. (2009). Using the Internet to provide cognitive behaviour therapy.
Behaviour Research and Therapy, 47(3), 175–180.
Andersson, G., Green, M., & Melin, L. (1997). Behavioural hearing tactics: A controlled trial of a short treatment programme. Behaviour Research and
Therapy, 35(6), 523–530.
Andersson, G., & Hedman, E. (2013). Internetbehandling vid psykiatriska tillstånd. I Öst L-G. (Red.), KBT inom psykiatrin: Andra och utökade utgåvan (s. 353–371). Stockholm: Natur & Kultur.
Andrews, G., Cuijpers, P., Craske, M. G., McEvoy, P., & Titov, N. (2010). Computer therapy for the anxiety and depressive disorders is effective, acceptable and practical health care: A meta-analysis. PloS One, 5(10), 1–6.
Arch, J. J., Wolitzky-Taylor, K. B., Eifert, G. H., & Craske, M. G. (2012). Longitudinal treatment mediation of traditional cognitive behavioral therapy and acceptance and commitment therapy for anxiety disorders. Behaviour Research
and Therapy, 50(7-8), 469–478.
Arlinger, S. (2003). Negative consequences of uncorrected hearing loss: A review.
International Journal of Audiology, 42(2), 17–20.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change.
Psychological Review, 84(2), 191–215.
Bandura, A. (2006). Guide for constructing self-efficacy scales. In F. Pajares & T. Urdan (eds.) Self-Efficacy beliefs of adolescents. (pp. 307–337). Greenwich, CT: IAP - Information Age Pub., Inc.
Baron, R. M., & Kenny, D. A. (1986). The moderator-mediator variable distinction in social psychological research: Conceptual, strategic, and statistical considerations. Journal of Personality and Social Psychology, 51(6), 1173– 1182.
Blackledge, J. T., & Drake, C. E. (2013). Acceptance and commitment therapy: Empirical and theoretical considerations. In S. Dymond, & B. Roche (eds.)
Advances in relational frame theory: Research & application. (pp. 219-252).
Oakland: New Harbinger Publications, Inc.
Bond, F. W., Hayes, S. C., Baer, R. a, Carpenter, K. M., Guenole, N., Orcutt, H. K., … Zettle, R. D. (2011). Preliminary psychometric properties of the Acceptance and Action Questionnaire-II: A revised measure of psychological inflexibility and experiential avoidance. Behavior Therapy, 42(4), 676–688.
Bricker, J., Wyszynski, C., Comstock, B., & Heffner, J. L. (2013). Pilot randomized controlled trial of web-based acceptance and commitment therapy for smoking
cessation. Nicotine & Tobacco Research: Official Journal of the Society for
Research on Nicotine and Tobacco, 15(10), 1756–1764.
Brinkborg, H., Michanek, J., Hesser, H., & Berglund, G. (2011). Acceptance and commitment therapy for the treatment of stress among social workers: A randomized controlled trial. Behaviour Research and Therapy, 49(6-7), 389– 398.
Buck, S. & Lantz, H. (2014). Internetbaserad Acceptance and Commitment Therapy
för behandling av psykologisk problematik till följd av nedsatt hörsel: En randomiserad kontrollerad studie. Psykologexamensuppsats. Linköpings
universitet: Institutionen för beteendevetenskap.
Buhrman, M., Skoglund, A., Husell, J., Bergström, K., Gordh, T., Hursti, T., … Andersson, G. (2013). Guided internet-delivered acceptance and commitment therapy for chronic pain patients: A randomized controlled trial. Behaviour
Research and Therapy, 51(6), 307–315.
Carlbring, P., Hägglund, M., Luthström, A., Dahlin, M., Kadowaki, Å., Vernmark, K., & Andersson, G. (2013). Internet-based behavioral activation and acceptance- based treatment for depression: A randomized controlled trial. Journal of
Affective Disorders, 148(2-3), 331–337.
Cavanagh, K., Strauss, C., Forder, L., & Jones, F. (2014). Can mindfulness and acceptance be learnt by self-help?: A systematic review and meta-analysis of mindfulness and acceptance-based self-help interventions. Clinical Psychology
Review, 34(2), 118–129.
Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385–396.
Dahl, J., Wilson, K., & Nilsson, A. (2004). Acceptance and commitment therapy and the treatment of persons at risk for long-term disability resulting from stress and pain symptoms: A preliminary randomized trial. Behavior Therapy, 35(4), 785– 801.
Denison, E., Åsenlöf, P., & Lindberg, P. (2004). Self-efficacy, fear avoidance, and pain intensity as predictors of disability in subacute and chronic musculoskeletal pain patients in primary health care. Pain, 111(3), 245–252.
Eklund, M., Bäckström, M., & Tuvesson, H. (2014). Psychometric properties and factor structure of the Swedish version of the Perceived Stress Scale. Nordic
J o u r n a l o f P s y c h i a t r y , P u b l i c e r a d o n l i n e , 1 – 6 . d o i :
10.3109/08039488.2013.877072.
Feingold, A. (2009). Effect sizes for growth-modeling analysis for controlled clinical trials in the same metric as for classical analysis. Psychological Methods, 14(1), 43–53.
Forman, E. M., Chapman, J. E., Herbert, J. D., Goetter, E. M., Yuen, E. K., & Moitra, E. (2012). Using session-by-session measurement to compare mechanisms of action for acceptance and commitment therapy and cognitive therapy. Behavior
Therapy, 43(2), 341–54.
Frisch, M. B., Cornell, J., Villanueva, M., & Retzlaff, P. J. (1992). Clinical validation of the Quality of Life Inventory. A measure of life satisfaction for use in
treatment planning and outcome assessment. Psychological Assessment, 4(1), 92–101.
Garnefski, N., & Kraaij, V. (2012). Effects of a cognitive behavioral self-help program on emotional problems for people with acquired hearing loss: A randomized controlled trial. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 17(1), 75–84.
Garstecki, D. C., & Erler, S. F. (1998). Hearing loss, control, and demographic factors influencing hearing aid use among older adults. Journal of Speech, Language,
and Hearing Research, 41(3), 527–537.
Gopinath, B., Schneider, J., Hickson, L., McMahon, C. M., Burlutsky, G., Leeder, S. R., & Mitchell, P. (2012). Hearing handicap, rather than measured hearing impairment, predicts poorer quality of life over 10 years in older adults.
Maturitas, 72(2), 146–151.
Gregg, J. A, Callaghan, G. M., Hayes, S. C., & Glenn-Lawson, J. L. (2007). Improving diabetes self-management through acceptance, mindfulness, and values: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical
Psychology, 75(2), 336–343.
!
Hasson, D., Theorell, T., Wallén, M. B., Leineweber, C., & Canlon, B. (2011). Stress and prevalence of hearing problems in the Swedish working population. BMC
Public Health, 11(1), 130–141.
Hayes, S. C., Barns-Holmes, D., & Roche, B. (Eds.). (2001). Relational frame
theory: A post-Skinnerian account of human language and cognition. New York:
Plenum.
Hayes, S. C., Levin, M. E., Plumb-Vilardaga, J., Villatte, J. L., & Pistorello, J. (2013). Acceptance and commitment therapy and contextual behavioral science: Examining the progress of a distinctive model of behavioral and cognitive therapy. Behavior Therapy, 44(2), 180–198.
Hayes, S. C., Luoma, J. B., Bond, F. W., Masuda, A., & Lillis, J. (2006). Acceptance and commitment therapy: Model, processes and outcomes. Behaviour Research
and Therapy, 44(1), 1–25.
Hayes, S. C., Strosahl, K. D., Wilson, K. G. (2012). Acceptance and commitment
therapy: The process and practice of mindful change (2nd ed.). New York: The
Guilford Press.
Hayes, S. C., Strosahl, K., Wilson, K. G., Bissett, R. T., Pistorello, J., Toarmino, D., … McCurry, S. M. (2004). Measuring experimental avoidance: A preliminary test of a working model. The Psychological Record, 54, 553–578.
Hayes, S. C., Wilson, K. G., Gifford, E. V, Follette, V. M., & Strosahl, K. (1996). Experimental avoidance and behavioral disorders: A functional dimensional approach to diagnosis and treatment. Journal of Consulting and Clinical
Psychology, 64(6), 1152–1168.
Helvik, A.-S., Jacobsen, G., & Hallberg, L. R.-M. (2006). Psychological well-being of adults with acquired hearing impairment. Disability and Rehabilitation, 28(9), 535–545.
Andersson, G. (2012). A randomized controlled trial of Internet-delivered cognitive behavior therapy and acceptance and commitment therapy in the treatment of tinnitus. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 80(4), 649–661.
Hesser, H., Westin Zetterqvist, V., & Andersson, G. (2013). Acceptance as a mediator in internet-delivered acceptance and commitment therapy and cognitive behavior therapy for tinnitus. Journal of Behavioral Medicine. Publicerad online, doi:10.1007/s10865-013-9525-6.
Humes, L. E., Wilson, D. L., & Humes, A. C. (2003). Examination of differences between succesful and unsuccessful elderly hearing aid candidates matched for age, hearing loss and gender. Journal Of The American Academy Of Audiology,
42(7), 432–441.
Kazdin, A. E. (2007). Mediators and mechanisms of change in psychotherapy research. Annual Review of Clinical Psychology, 3, 1–27.
Knudsen, L. V., Öberg, M., Nielsen, C., Naylor, G., & Kramer, S. E. (2010). Factors influencing help seeking, hearing aid uptake, hearing aid use and satisfaction with hearing aids: A review of the literature. Trends in Amplification, 14(3), 127–154.
Kramer, S. E., Kapteyn, T. S., Kuik, D. J., & Deeg, D. J. H. (2002). The association of hearing impairment and chronic diseases with psychosocial health status in older age. Journal of Aging and Health, 14(1), 122–137.
Kroenke, K., Spitzer, R. L., & Williams, J. B. W. (2001). The PHQ-9: Validity of a brief depression severity measure. Journal of General Internal Medicine, 16(9), 606–613.
Lindner, P., Andersson, G., Öst, L.-G., & Carlbring, P. (2013). Validation of the internet-administered Quality of Life Inventory (QOLI) in different psychiatric conditions. Cognitive Behaviour Therapy, 42(4), 315–27.
Lundgren, T., Dahl, J., & Hayes, S. C. (2008). Evaluation of mediators of change in the treatment of epilepsy with acceptance and commitment therapy. Journal of
Behavioral Medicine, 31(3), 225–235.
McCracken, L. M. (2011). History, context, and new developments in behavioral medicine. In L. M. McCracken (Ed.), Mindfulness and acceptance in behavioral
medicine: Current theory and practice (pp. 3–27). Oakland, CA: New
Harbinger.
MacKinnon, D. P., Fairchild, A. J., & Fritz, M. S. (2007). Mediation analysis. Annual
Review of Psychology, 58(1), 593–614.
MacKinnon, D. P., Lockwood, C. M., Hoffman, J. M., West, S. G., & Sheets, V. (2002). A comparison of methods to test mediation and other intervening variable effects. Psychological Methods, 7(1), 1–35.
Nachtegaal, J., Festen, J. M., & Kramer, S. E. (2011). Hearing ability and its relationship with psychosocial health, work-related variables, and health care use: The National Longitudinal Study on Hearing. Audiology Research, 1(9), 28–33.
Nachtegaal, J., Smit, J. H., Smits, C., Bezemer, P. D., van Beek, J. H. M., Festen, J. M., & Kramer, S. E. (2009). The association between hearing status and
psychosocial health before the age of 70 years: Results from an internet-based national survey on hearing. Ear and Hearing, 30(3), 302–12.
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. (2014).
Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. Hämtad 22 april, 2014, från http://ki.se/sites/default/files/
riktlinjer030130.pdf.
Oshima, K., Suchert, S., Blevins, N. H., & Heller, S. (2010). Curing hearing loss: Patient expectations, health care practitioners, and basic science. Journal of
Communication Disorders, 43(4), 311–318.
Powers, M. B., Zum Vorde Sive Vording, M. B., & Emmelkamp, P. M. G. (2009). Acceptance and commitment therapy: A meta-analytic review. Psychotherapy
and Psychosomatics, 78(2), 73–80.
Preacher, K. J., & Hayes, A. F. (2008). Asymptotic and resampling strategies for assessing and comparing indirect effects in multiple mediator models. Behavior
Research Methods, 40(3), 879–891.
Pronk, M., Deeg, J. H., & Kramer, S. E. (2013). Hearing status in older persons: A significant determinant of depression and loneliness?: Results from the longitudinal aging study Amsterdam. American Journal of Audiology, 22, 316– 321.!
Schafer, J. L., & Graham, J. W. (2002). Missing data: Our view of the state of the art.
Psychological Methods, 7(2), 147–177.
Seniors Research Group. (1999). The consequences of untreated hearing loss in older persons summary The National Council on the Aging (pp. 1–5). Washington, DC. Från http://www.madlerhearing.com/pdfs/ncoa_hearing_summary.pdf. Sheehan, D., Janavs, J., Harnett-Sheehan, K., Sheehan, M., Gray, C., Lecrubier, Y.,
Weiller, E., … Even, C. (2010). M.I.N.I. Mini internationel neuropsykiatrisk
intervju. Mapi Institute.
Skinner, B. F. (1976). About behaviorism. New York: Random House, Inc.
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: ElandersGotab AB.
Socialstyrelsen. (2009) Utvecklingen inom valda områden – Vård vid psykisk ohälsa och sjukdom. I Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (s. 305-321). Hämtad 28 april, 2014, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/ Documents/Utveckling%20Vård%20vid%20psykisk%20ohälsa%20och %20sjukdom.pdf.
Spitzer, R. L., Kroenke, K., Williams, J. B. W., & Löwe, B. (2006). A brief measure for assessing generalized anxiety disorder: The GAD-7. Archives of Internal
Medicine, 166(10), 1092–1097.
Statistiska centralbyrån (2011). Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/
SILC) 2010-2011. Hämtad 3 mars, 2014, från http://www.scb.se/Statistik/LE/ LE0101/2011A01F/H%c3%a4lsa_%20tabell_2010-2011.xls.
Thorén, E. S. (2014). Internet interventions for hearing loss: Examining
rehabilitation, self-report measures and internet use for hearing-aid users.
Experimental Medicine.
Thorén, E. S., Öberg, M., Wänström, G., Andersson, G., & Lunner, T. (2014). A randomized controlled trial evaluating the effects of online rehabilitative intervention for adult hearing-aid users. International Journal of Audiology, Publicerad online, 1–10. doi:10.3109/14992027.2014.892643.
Tofighi, D., & Mackinnon, D. P. (2011). RMediation: An R package for mediation analysis confidence intervals. Behavior Research Methods, 43(3), 692–700. Törneke, N. (2009). Relational frame theory: Teori och klinisk tillämpning. Lund:
Studentlitteratur.
Ventry, I. M., & Weinstein, B. E. (1982). The hearing handicap inventory for the elderly: A new tool. Ear and Hearing, 3(3), 128–34.
Ventry, I. M., & Weinstein, B. E. (1983). Identification of elderly people with hearing problems. American Speech-Language-Hearing Association, 25(7), 37–42. Walden, B. E., & Grant, K. W. (1993). Research needs in rehabilitative audiology. In
J. G. Alpiner & P. A. McCarthy (Eds.), Rehabilitative audiology: Children and
adults (2nd ed, pp. 500-528). Baltimore, MD: Williams and Wilkins.
Warttig, S. L., Forshaw, M. J., South, J., & White, A. K. (2013). New, normative, English-sample data for the short form Perceived Stress Scale (PSS-4). Journal
of Health Psychology, 18(12), 1617–28.
Westin, V., Hayes, S. C., & Andersson, G. (2008). Is it the sound or your relationship to it?: The role of acceptance in predicting tinnitus impact. Behaviour Research
and Therapy, 46(12), 1259–1265.
Wicksell, R. K., Olsson, G. L., & Hayes, S. C. (2010). Psychological flexibility as a mediator of improvement in Acceptance and Commitment Therapy for patients with chronic pain following whiplash. European Journal of Pain, 14(10), 1059.e1–1059.e11.
World Health Organization (2014). Deafness and hearing loss: Fact sheet N°300. Hämtad 23 april, 2014, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs300/ en/index.html.
Zeng, F-G. & Djalilian, H. (2010). Hearing impairment. In C. J. Plack (ed.), The
Oxford handbook of auditory science: Hearing (pp. 325-347). Oxford: Oxford
University Press.
Öberg, M., Lunner, T., & Andersson, G. (2007). Psychometric evaluation of hearing specific self-report measures and their associations with psychosocial and demographic variables. Audiological Medicine, 5(3), 188–199.
Öst, L.-G. (2008). Efficacy of the third wave of behavioral therapies: a systematic review and meta-analysis. Behaviour Research and Therapy, 46(3), 296–321.
!
!
Bilaga 1
!
HSE-4
Uppskatta nedan hur säker du är på din förmåga genom att välja ett nummer mellan 0 och 10 med hjälp av skalan:
1. Hur säker är du idag på att du kan påverka hur bra du hör?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Kan inte Helt säker på
alls att jag kan
2. Hur säker är du idag på att du kan hantera din hörselnedsättning?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Kan inte Helt säker på
alls att jag kan
3. Hur säker är du idag på att du kan hantera de svårigheter det kan innebära att ha en hörselnedsättning?
!
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Kan inte Helt säker på
alls att jag kan
4. Hur säker är du idag på att du kan hantera den besvikelse/vanmakt som en hörselnedsättning kan medföra?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Kan inte Helt säker på
alls att jag kan!
!
Bilaga 2
Mejl till behandlingsgrupp Hej!
Du har blivit antagen att delta i behandlingsstudien ACTHÖR. Nedan följer lite information om hur det kommer att gå till.
Du kommer snart att få ett mejl med inloggningsuppgifter till acthör.se som
ger dig tillgång till behandlingen som kommer att påbörjas nu på måndag den 10/2. På måndag får du tillgång till det första kapitlet i behandlingen via hemsidan. Om du vill få kapitlet utskrivet och skickat till dig med posten behöver vi veta detta så snart som möjligt. Dina kontaktuppgifter vill vi få
skickade till oss i kontaktsystemet på acthör.se, ej i ett svar på detta mejl.
Vid inloggningen behöver du ha tillgång till en mobiltelefon till vilken du får en inloggningskod skickad via SMS varje gång du loggar in.
Har du frågor eller problem med inloggningen så kan du svara på detta mejl. Välkommen till ACTHÖR!
Vänliga hälsningar/ACTHÖR-gruppen
!
Mejl till kontrollgrupp Hej!
Du har blivit antagen att delta i behandlingsstudien ACTHÖR. Nedan följer lite information om hur det kommer att gå till. Du har genom en slumpmässig uppdelning hamnat i den grupp vars behandling påbörjas om åtta veckor. För att kunna studera behandlingens effekt och fungera som referensgrupp. Därför är det viktigt för oss att ni stannar kvar i studien.
Varje vecka under väntetiden kommer vi att skicka några av de frågor som ni fyllde i när ni anmälde er till studien. Det är mycket viktigt att ni fyller i dessa varje vecka för studiens skull. Kom ihåg att ni därefter kommer att få ta del behandlingen om åtta veckor. Vi uppskattar verkligen att ni vill delta!
Du kommer snart att få ett mejl med inloggningsuppgifter till acthör.se som
ger dig tillgång till hemsidan. Vid inloggningen behöver du ha tillgång till en mobiltelefon till vilken du får en inloggningskod skickad via SMS varje gång du loggar in.
Har du frågor eller problem med inloggningen så kan du svara på detta mejl. Välkommen till ACTHÖR!