Fortsatt forskning

Då jag upplever att forskning om folkmusikundervisning i musik-/kulturskola är tämligen begränsad, finns många områden inom denna sfär kvar att utforska. Tänkbara områden för fortsatt forskning skulle kunna vara vilken inställning elever i musik-/kulturskola har till folkmusikundervisning och hur den uppfattas av dessa, men även musik- och kulturskolerektorers syn på spelmansmusik i undervisningen. Intressant vore också en djupare analys av folkmusikundervisningens pedagogiska innehåll, gärna ur dubbelkompetenta lärares perspektiv.

REFERENSER

Andersson, E. (2008). Fotnoten (Elektronisk). Hälsinge Låtverkstad ger folkmusiken nytt liv.

Hämtat från:

http://www.fotnoten.se/print.asp?ArticleID=393537&CategoryID=3788&ArticleOutput TemplateID=88&Ar. Hämtat 2009-07-26.

Bentley, C. (2002). The Roots of Variation of English-Teaching: A Phenomenographic Study

Founded on an Alternative Basic Assumption. Diss. Göteborgs universitet, Institutionen

för pedagogik och didaktik.

Bjørkvold, J. R. (1991). (2005). Den musiska människan. RUNA FÖRLAG AB.

Brändström, S. (2000). Filosofer funderar: Föredrag hållna på filosofiska fakultetens dag 20

mars 1999. I Persson, G. (Red.), Musikaliskt lärande (ss. 55-62). Luleå: Luleå tekniska

universitet.

Brändström, S., Johansson, K.G. & Wiklund, C. (1989). På gehör eller med noter: En studie

om förhållandet mellan auditiv och visuell musikinlärning. Examensarbete (C-uppsats).

Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.

Brändström, S., & Wiklund, C. (1995). Två musikpedagogiska fält: En studie om kommunal

musikskola och musiklärarutbildning. Diss. Umeå universitet, Pedagogiska

institutionen.

Carlsson, J. (2003). Om synen på musikämnet och musikläraren i svenska grundskolor. En

kvantitativ studie. D-uppsats i musikpedagogik. Örebro: Örebro universitet,

Musikhögskolan.

Ek, D. (2001). Folkmusiken då och nu: En undersökning av folkliga traditioner i tre landskap

och deras påverkan på folkmusikundervisningen i desamma. Examensarbete: Luleå:

Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan i Piteå, Avdelningen för musikpedagogik. Elsner, C. (2000). Så tänker lärare i estetiska ämnen: En fenomenografisk studie byggd på

arton intervjuer. Häften för didaktiska studier Nr 70/71. Stockholm: Lärarhögskolan i

Stockholm.

Eriksson, G. (1982). Suzukiundervisning: Ett sätt att utbilda och fostra. D1-uppsats. Göteborg: Göteborgs universitet, Musikvetenskapliga institutionen.

Grönblad, F. (2005). Fotnoten (Elektronisk). Vad ska bestämma innehållet? Hämtat från:

http://www.fotnoten.se/print.asp?ArticleID=214950&CategoryID=3561&ArticleOutput TemplateID=88&Ar. Hämtat: 2009-07-26.

Gustafsson, J. (1998). Kulturens fält. I Broady, D. (Red.), Det musikpedagogiska fältets framväxt (ss.365-372). Göteborg: Daidalos.

Haanstra, F. (1999). The Dutch Experiment in Developing Adult Creativity. New directions for adult and continuing educations, no. 81.

Holme, I. M. & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Holmén, J. (1992). Folkmusiken i musikskolan: Studier i folkmusikens roll i de kommunala

musikskolorna i Kopparbergs län. C-uppsats i musikpedagogik. Centrum för

musikpedagogisk forskning, MPC. Stockholm: Musikhögskolan. Isaksson, B. (1979). Folkmusiken i Sverige. Västerås: ICA-förlaget AB.

Kjellström, B., Ling, J., Mattsson, C., Ramsten, M. & Ternhag, G. (1985). I Roth, L. (Red.)

Folkmusikvågen. Stockholm: Rikskonserter.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Ling, J. (Red.), Ramsten, M. (Red.) & Ternhag G. (Red.) (1980). Folkmusikboken. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Lundberg, T. & Ternhag, G. (2005). Folkmusik i Sverige. (2: a uppl.). Gidlunds förlag.

Lundgren, U. P. (Red.) (2006). Uttryck, Intryck, Avtryck: Lärande, estetiska uttrycksformer

och forskning (Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006). Uppsala universitet och

Vetenskapsrådet.

Merriam, A. P. (1964). The anthropology of music. Evanston, Illinois: North Western University Press.

Nilsson, B. (2002). Jag kan göra hundra låtar: Barns musikskapande med digitala verktyg. Diss. Malmö: Malmö musikhögskola.

Olsson, B. (1994). Det divergenta tänkandets plats i kommunala musikskolans

instrumentalundervisning på låg- och mellanstadiet. Del 1. Göteborg: Skrifter från

Musikvetenskap nr 35, Musikhögskolan, Göteborgs universitet.

Ronström, O., (Red.) & Ternhag, G., (Red.) (1994). Texter om svensk folkmusik: Från

Haeffner till Ling. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie nr.81. Stockholm: Kungl.

Musikaliska Akademien.

Saar, T. (1999). Musikens dimensioner: En studie av unga musikers lärande. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.

Sandh, H. (1995), WIKIPEDIA - Den fria encyklopedin (Elektronisk). Kulturskola. Hämtat från: http://www.sv.wikipedia.org/wiki/kulturskola. (Senast uppdaterad 2009-

06-27, kl.22.15). Hämtat 2009-07-23.

Suzuki, S. (1977). Kunskap med kärlek: Ett sätt att utbilda och fostra. Gislaved: Svensk Skolmusik AB.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Ternhag, G. (1993). Arvet hemifrån: Den musikaliska traditionen inför framtiden. I Karlsson, H. (Red.), Fallet folkmusiken (ss. 23-35). Rapport nr 5. Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien.

Ternhag, G. (1994-95). Folkmusikens formalisering: Några synpunkter med exempel från

Dalarna. STM 1994-95.

Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB.

Tivenius, O. (2008). Musiklärartyper: En typologisk studie av musiklärare vid kommunal

musikskola. Diss. Örebro: Örebro universitet, Musikhögskolan.

Tivenius, O. (2008). En enstämmig kanon: Kritiska diskussioner av resultatet från

avhandlingen ”Musiklärartyper”. Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning.

Örebro: Örebro universitet, Musikhögskolan.

Uddholm, M. (1993). Pedagogen och den musikaliska människan. Mölndal: Förlaget Lutfisken.

BILAGA

Intervjufrågor

Lärarens egen bakgrund

• Vilken musikpedagogisk bakgrund har du? • Annan utbildning?

• Hur länge har du arbetat som musiklärare? • Hur länge har du arbetat på skolan?

• Har du arbetat/arbetar du på någon annan musik-/kulturskola? • Vilket/vilka instrument undervisar du på?

• Vilken/vilka genrer undervisar du i?

• Ägnar du dig åt annan undervisning förutom instrumentalundervisning? (Till exempel frilansande musiker, tonsättare, kyrkomusiker?)

• Vilken folkmusikalisk bakgrund har du?

Lärarens egen erfarenhet av att undervisa i (med) folkmusik och syn på detta • Hur länge har du undervisat i svensk folkmusik på skolan?

• Vad anser du viktigast: att använda folkmusikaliskt material i undervisningen (det vill säga lära ut låtar) eller att lära ut folkmusikaliskt spelsätt eller teknik?

• Använder du dig av något annat/några andra instrument än fiol i folkmusikundervisningen och i så fall, vilket/vilka?

• Är instrumentvalet viktigt i folkmusik?

• Vilken metodik använder du dig av i folkmusikundervisningen? • Enbart gehörsspel? (Hur tänker du?) Hur ser du på gehörsinlärning? • Enbart noter? (Hur tänker du?) Hur ser du på notinlärning?

• Kombination gehörsspel/noter? Annat?

• Vilken typ av folkmusikaliskt material använder du i din undervisning? (Endast välkända svenska låtar som till exempel ”Äppelbo gånglåt” eller ”Gärdebylåten”? Motivera!)

• Endast lokal folkmusik från länet/landskapet? Motivera! • Både kända låtar och lokala låtar? Motivera!

• Nykomponerad folkmusik? Motivera!

• Använder du även folkmusik från andra länder/kulturer? Motivera! Folkmusik i den egna kulturskolan

• Hur länge har folkmusik funnits med bland utbudet på skolan?

• I vilken form bedrivs folkmusikundervisningen på din musik-/kulturskola? (Som enskild undervisning? Som gruppundervisning? Både och?)

• Har musik-/kulturskolan eget spelmanslag/folkmusikgrupp? (Vilken instrumentsammansättning förekommer i så fall? Vilka samspelsformer?)

• Vilken inställning anser du att din rektor har till folkmusikundervisning i musik- /kulturskola?

• Vilket intresse anser du att dina kollegor har till folkmusikundervisning i musik- /kulturskola?

Folkmusikundervisning generellt i musik-/kulturskolan

• Vad anser du om folkmusikundervisning i musik-/kulturskola? • Behövs folkmusikundervisning i musik-/kulturskola? Motivera!

• Hur ser du på folkmusikundervisning i musikpedagogiskt hänseende? (Skiljer den sig från annan musikundervisning och vari består i så fall skillnaderna?)

• Vad anser du att folkmusikundervisning har för syfte i musik-/kulturskola? (Medverka till att hålla bygdens spelmanstradition levande? Nyrekrytera till ortens spelmanslag? Förkovra eleverna i gehörsspel? Bidra till ökad musikalisk gemenskap? Annat?) • Är det viktigt med genrebredd i musikundervisningen? Motivera!

• Vad anser du om genrespridningen på din skola? Tankar om folkmusik generellt

• Vad är folkmusik?

• Vad har folkmusik för betydelse för dig?

• Vad anser du om folkmusikens ställning i Musiksverige? Tankar om musikaliskt lärande

• Vad är musikaliskt lärande?