Fortsatt forskning

Då det i denna studie framkommit att distriktssköterskor har svårt att lindra och

tillgodose de asylsökandes psykiska, sociala och kulturella behov, skulle en fördjupning varit intressant för att få svar på vad distriktssköterskorna ser som hinder för att inte kunna hantera de asylsökandes behov. Tidigare forskning av Hultsjö och Hjelm (2005) påvisar att kommunikationsproblem mellan sjuksköterska och den asylsökande skapar hinder inom slutenvården. Kan kommunikationsproblem även vara en anledning till att distriktsköterskor inom primärvården inte anser sig kunna tillgodose de asylsökandes behov? Denna vidare studie skulle kunna genomföras genom att utföra en kvalitativ intervjustudie med distriktsköterskor för att få djupare förståelse för de hinder de upplever.

Eftersom tidigare forskning (Samarasinghe et al., 2010; Hultsjö & Hjelm, 2005) visar att sjuksköterskor anser sig sakna kulturell kompetens hade det varit intressant att undersöka om de asylsökande upplever att de ges en kulturellt anpassad omvårdnad.

Även denna studie skulle lämpa sig bäst genom en kvalitativ intervjustudie.

Referenser

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012a). Enkäter. M. Henricsson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, (s. 139-151). Lund:

Studentlitteratur.

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012b). Kvantitativ stickdesign och stickprov. M.

Henricsson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s 115-128). Lund: Studentlitteratur.

Birkler, J. (2007). Filosofi, Omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber.

Bhui, K., & Dinos, S. (2008). Health Beliefs and Culture. Essential considerations for outcome measurement. Disease management and health outcomes, 16(6), 411-419.

Bischoff, A., Schneider, M., Denhaerynck, K., & Battegay, E. (2009). Health and ill health of asylum seekers in Switzerland: an epidemiological study. European Journal of Public Health, 19(1), 59–64.

Carswell, K., Blackburn, P., & Barker, C. (2011). The relationship between trauma, post-migration problems and the psychological well-being of refugees and asylum seekers. International Journal of Social Psychiatry. 57(2), 107–119.

Distriktssköterskeföreningen. (2008). Kompetensbeskrivning. Hämtad 2015-01-15, från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O.( 2010). Statistisk verktygslåda 1-

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Donnely-Truong, T., Hwang-Jasmine, J., Este, D., Ewashen, C., Adair, C., & Clinton, M. (2011). If I was going to kill myself I wouldn´t be calling you. I am asking for help:

Challenges influencing immigrant and refugee womens mental health. Issues in mental health nursing, 32, 279-290.

Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad- definition, mätskalor och

hälsoeffekter. D, Edvardsson (Red.) Personcentrerad omvårdnad. I teori och praktik, (s 29-37). Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E.,… Sunnerhagen Stibrant, K. (2011). Person-centered care – ready for prime time. European. Journal of Cardiovascular Nursing, 10, 248-251.

Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Ellström, P-E. (2002). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica.

Etikkommittén Sydost. (2015). Hämtad 2015-04-07, från

http://www.bth.se/hal/eksydost.nsf/sidor/2243c9cac5577d2fc1257a8600206c71?OpenD ocument

Gunnarsson, R., & Billhult, A. (2012). Mätinstrument och diagnostiska tester. M, Henricsson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, (s.151-162). Lund: Studentlitteratur.

Hallas, P., Hansen, A R., Stæhr, M A., Munk-Andersen, E., & Jorgensen, H L. (2007).

Length of stay in asylum centres and mental health in asylum seekers: a retrospective study from Denmark. BMC Public Health. 7, 288-293.

Henriksen, J-O., & Vetlesen A J. (2013). Etik i arbete med människor. Lund:

Studentlitteratur.

Hjern, A. (2009). Migration. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Hämtad 2015-04-01, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf

Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). ”Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s experiences” International Nursing Review 52, 276–285.

Jirwe, M., Gerrisch, K., Keeney, S., & Emami, A. (2009). Identifying the core

components of a cultural competence;findings from a Delphi study. Journal of clinical nursing, 18(18), 2622-2634.

Joels, C. (2008). Impact of national policy on the health of pepole seeking asylum.

Nursing standard, 22(31), 35-40.

Kirmayer, LJ., Narasiah, L., Munoz, M., Rashid, M., Ryder, AG., Guzder, J.,...Pottie, K.

(2011). Common mental health problems in immigrants and refugees: General approach in primary care. Canadian Medical Association Journal, 183(12), 959-967.

Kjellstöm, S. (2012). Forskningsetik. Enkäter. M. Henricsson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-95). Lund:

Studentlitteratur.

Leininger, M. M. (2006). Culture care diversity and universality theory and evolution of the ethnonursing method. M M, Leininger., & M R, McFarland (Red.) Culture Care Diversity and Universality: A worldwide nursing theory (s. 1-41).Sudbury, Mass: Jones and Bartlett.

Leininger, M.M. (2002). Transcultural nursing; concepts, theories, research and practice. New York: McGraw-Hill, Medical Pub.Division.

Leplege, A., Gzil, F., Cammelli, M., Lefeve, C., Pachoud, B & Ville, I. (2007). Person-centredness: Conceptual and historical perspectives. Disability and rehabilitation, 29(20-21), 1555-1565.

Lindgren, J., Ekblad, S., Asplund, M., Irestig, R., & Burström, B. (2012). Mental ill health among asylum seekers and other immigrants in Sweden. International journal of migration, health and social care. 8(4), 167-179.

McFarland, M M., & Eipperle, M K. (2008). Culture care theory: A proposed practice theory guide for nurse practitioners in primary care settings. Contemporary Nurse. 28, 48–63.

Meretoja, R., & Koponen, L. (2012). A systematic model of compare nurses optimal and actual competencies in the clinical setting. Journal of advanced nursing, 68(2), 414-422.

Migrationsverket (2015). Statistik. Hämtad 2015-04-01, från

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

Migrationsverket. (2014a). Årsredovisning 2014: Migrationsverket. Hämtad 2015-04-01, från

http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077212ead/14247024241 60/%C3%85rsredovisning+2014.pdf

Migrationsverket. (2014b). Vad betyder orden? Hämtad 2015-04-01, från

http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-barn-och-har-sokt-asyl/Vad-betyder-orden.html

Nicholson, B., Reid, C., & Alburene, C. (2012). Primary care for asylum seekers.

InnovAit, 5(2), 112-121.

Nilsson, J., Johansson, E., Egmar, A-C., Florin, J., Leksell,J., Lepp, M.,...Gardulf, A.

(2014). Development and validation of a new tool measuring nurses self-reported professional competence - The nurse professional competence (NPC) Scale. Nurse Education today, 34(4), 574-580.

Numminen, O., Meretoja, R., Isoaho, H., & Leino-Kilpi, H. (2013). Professional competence of practicing nurses. Journal of clinical nursing, 22(9-10), 1411-1423.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Pearson, A., Srivastava, R., Craig, D., Tucker, D., Grinspun, D., Bajnok, I.,...Gi, A.

(2007). Systematic rewiew on embracing cultural diversity for developing and

sustaining a healthy work environment in healthcare. International journal of Evidence-Based Healthcare, 5(1), 54-91.

Perron, N J., & Hudelson, P. (2006). Somatisation: illness perspectives of asylum seeker and refugee patients from the former country of Yugoslavia. BMC Family Practice, 7(10).

Polit, D & Beck, C T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Prop. 2012/13:109. Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

Hämtad 2015-04-02, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Halso--och-sjukvard-till-perso_H003109/?text=true

Samarasinghe, K., Fridlund, B., & Arvidsson, B. (2010). Primary health care nurses promotion of involuantary migrant families health. International nursing review, 57(2), 224-231.

Sandman, L., Arvidsson, E., Broqvist, M,. Ekerstad, N,. Gunnarsson, E., & Carlsson, P.

(2014). Vård som inte kan anstå- Tolkning i relation till den etiska plattformen och nationella modellen för öppna prioriteringar. Linköping: Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg. Hämtad 2015-05-13, från

https://www.imh.liu.se/halso-och- sjukvardsanalys/prioriteringscentrum/prioriteringscentrum-nyheter/1.548130/1.548132/2014.1Carlssonmfl_WEBB.pdf

Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund:

Studentlitteratur.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. Hämtad 2015-04-07, från

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/

SFS 2008:344. Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Stockholm:

Justitiedepartementet. Hämtad 2015-04-02, från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2008344-om-halso--och-s_sfs-2008-344/

Shannon, P J. (2014). Refugees’ advice to physicians: how to ask about Mental health. Family Practice, 31(49), 462–466.

Socialstyrelsen (u.å). Hälsoproblem. Hämtad 2015-04-01, från

http://www.kunskapsguiden.se/Psykiatri/halsoproblem/Sidor/default.aspx

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2015-04-02, från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Socialstyrelsen.(2015). Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter- Ett kunskapsunderlag för primärvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOSFS 2013:25. Senaste version av SOSFS 2011:11. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Hämtad 2015-01-15, från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-11

Starr, S S., & Wallace, D C. (2011). Client Perceptions of Cultural Competence

of Community-Based Nurses. Journal of Community Health Nursing, 28, 57–69.

Strijk, P JM., Meijel, B., & Gamel, CJ. (2011). Health and social needs for traumatized refugees and asylumseekers; An exploratory studie. Perspectives in psychiatric care, 47 (1), 48-55.

Suurmond, J., Seeleman, C., Rupp I., Goosen, S., & Stronks, K. (2010). Cultural competence among nurse practitioners working with asylum seekers. Nurse Education today, 30(8), 821-826.

Suurmond, J., Rupp, I., Seeleman, C., Goosen, S., & Stronks, K. (2013). The first contacts between healthcare providers and newly-arrived asylum seekers: a qualitative study about which issues need to be addressed. Public Health, 127(7), 668-673.

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2015-01-15, från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

UNHCR. (2010). Convention and protocol relating to the status of refugees. Hämtad 2015-04-01, från http://www.unhcr.org/3b66c2aa10.html

Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2001). The world health report: report of the Director-General. 2001, Mental health: new understanding, new hope. Geneva: World Health Organization. Hämtad 2015-04-07, från

http://www.who.int/whr/2001/en/whr01_en.pdf?ua=1

Wångdahl, J. (2014). Uppfattningar om arbetet med hälsoundersökningar för

asylsökande. Resultat från fokusgrupper med Migrationsverks- och landstingspersonal i fyra län våren 2012. Uppsala: Uppsala universitet. Hämtad 2015-05-14, från

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:744594/FULLTEXT01.pdf

Bilagor