7. Slutsats
7.3 Fortsatt forskning
Boklund & Nuhanovic
57
för respektive företag. Denna studies primära bidrag är därför ett nytt sätt att mäta intellektuellt kapital, där mer fokus läggs på om frivillig upplysning är företagsspecifikt eller inte. Det ska även tilläggas att det nya sättet att mäta intellektuellt kapital inte enbart är applicerbart på frivillig upplysning om intellektuellt kapital. Den nya mätmetoden för intellektuellt kapital är även applicerbar på andra studier om frivilliga upplysningar. Metoden gör det enklare att förstå varför företag lämnar frivilliga upplysningar eftersom man analyser på en företagsnivå.
7.3 Fortsatt forskning
Denna studie avser att förklara företags frivilliga upplysningar om intellektuellt kapital. Ett förslag för framtida forskning kan vara att fortsätta utforska hur mycket som är företagsspecifika upplysningar. Genom att mäta mer omfattande om företagsspecifik upplysning kan kunskapen öka för hur intellektuellt kapital generar värde för respektive företag. Att mäta företagsspecifik information kan därför leda till att man får en större förståelse varför företag frivilligt upplyser om sitt intellektuella kapital.
Det hade även varit intressant att se hur intressenter analyserar frivillig upplysning om intellektuellt kapital. Forskningen har varit väldigt fokuserad på att försöka förklara varför företag väljer att frivilligt upplysa om sitt intellektuella kapital. Det hade därför varit intressant att se den andra sidan, hur intressenterna analyserar och utvärderar frivillig upplysning om intellektuellt kapital. Med vår nya metod där upplysningarna kodas som företagsspecifika finns möjligheten att få en större förståelse kring intressenternas analys.
Ett annat lämpligt förslag för fortsatt forskning kan vara att undersöka om det finns något samband mellan upplysningar om CSR och frivillig upplysning om intellektuellt kapital. I denna studie, med tidsaspekten i åtanke, var det svårt att mäta upplysningar om CSR på ett optimalt sätt. En mer omfattande jämförelse mellan upplysningar om CSR och frivillig upplysning om intellektuellt kapital kan vara lämpligt för framtida forskning. Dessutom grundar sig upplysning om CSR och frivillig upplysning om intellektuellt kapital i samma teorier. Studier kan därför på ett tydligare sätt avgöra huruvida frivillig upplysning om intellektuellt kapital kan utspegla legitimitet gentemot alla utomstående intressenter. Ett annat alternativ är att jämföra upplysningar om CSR och frivilliga upplysningar om intellektuellt kapital med en annan variabel för att avgöra vilken som påverkar mest.
Avslutningsvis hade det varit intressant att titta på andra objekt än just årsredovisningar. Dumay & Guthrie (2017) behandlar i sin studie att nästa steg i forskning om intellektuellt
Boklund & Nuhanovic
58
kapital är att fokusera på ofrivillig upplysning om intellektuell kapital. Vad som händer när medier och andra aktörer ”läcker” upplysning om intellektuellt kapital till allmänheten kan vara ett intressant ämne för fortsatt forskning. En fortsatt forskning om hur företag agerar när känslig information kring deras intellektuella kapital läcker via media.
Boklund & Nuhanovic
59
Litteraturförteckning
Abeysekera, I. (2007). Intellectual capital reporting between a developing and developed nation. Journal of Intellectual Capital, 8 (2), 329-345.
Abeysekera, I. (2011). The relation of intellectual capital disclosure strategies and market value in two political settings. Journal of Intellectual Capital,, 12 (2), 319-338.
Abhayawansa, S., & Abeysekera, I. (2009). Intellectual capital disclosure from sell-side analyst perspective. Journal of Intellectual Capital, 10 (2), 294-306.
Adams, C. A., Hill, W.-Y., & Roberts, C. B. (1998). Corporate social reporting practices in Western Europe: Legitimating corporate behaviour. British Accounting Review, 30 (1), 1-21.
Adrem, A. H. (1999). Essays on Disclosures Practices in Sweden - Causes and Effects. Lund: Lund University Press.
An, Y., Davey, H., & Eggleton, I. R. (2011). Towards a comprehensive theoretical framework for voluntary IC disclosure. Journal of Intellectual Capital, 12 (4), 571-585.
An, Y., Davey, H., Eggleton, I. R., & Wang, Z. (2015). Intellectual capital disclosure and the information gap: Evidence from China. Advances in Accounting, incorporating
Advances in International Accounting, 31 (2), 179-187.
Ashforth, B. E., & Gibbs, B. W. (1990). The double-edge of organizational legitmation.
Organization Science, 1 (2), 177-194.
Axén, L. (2017). Exploring the Practice of Internal Audit Disclosures: Evidence from Sweden. Working Paper, Linköpings Universitet.
BAS. (2016). Nyckeltal. För bättre analys och effektivare ekonomistyrning (5:e ed.). Stockholm: Norstedts Juridik.
Beattie, V., & Smith, S. J. (2013). Value creation and business models: Refocusing the intellectual capital debate. The British Accounting Review, 45 (4), 243-254.
Boedker, C., Guthrie, J., & Cuganesan, S. (2005). An integrated framework for visualising intellectual capital. Journal of Intellectual capital, 6 (4), 510-527.
Bontis, N. (2001). Assessing knowledge assets: a review of the models uses to measure intellectual capital. International Journal of Managment Reviews, 3 (1), 41-60.
Boklund & Nuhanovic
60
Botosan, C. A. (1997). Dislosure Level and the Cost of Equity Capital. The Accounting Review,
72 (3), 323-349.
Bozzolan, S., Favotto, F., & Ricceri. (2003). Italian annual intellectual capital disclosure An empirical analysis. Journal of Intellectual Capital, 4 (4), 543-558.
Broms, R. (2013, Oktober 28). SPSS-AKUTEN. Retrieved Maj 23, 2017, from Guide:
Regressionsdiagnostik – heteroskedasticitet, del 2:
https://spssakuten.wordpress.com/2013/10/28/guide-regressionsdiagnostik-heteroskedasticitet-del-2/
Brüggen, A., Vergauwen, P., & Dao, M. (2009). Australia, Determinants of intellectual capital disclosure: evidence from. Managment Decision, 47 (2), 243-245.
Bryman, A., & Bell, E. (2015). Business Reesearch Methods (4 ed.). Oxford: Oxford Univerity press.
Brännström, D., & Giuliani, M. (2009). Accounting for intellectual capital: a comparative analysis. The journal of information and knowledge managment systems, 39 (1), 68-79. Campbell, D. J. (2000). Legitimacy theory or managerial reality construction? Corporate social disclosure in Marks and Spencer Plc corporate reports, 1969–1997. Accounting Forum,
24 (1), 80-100.
Cerbioni, F., & Parbonetti, A. (2007). Exploring the Effects of Corporate Governance on Intellectual Capital Disclosure: An Analysis of European Biotechnology Companies.
European Accounting Review, 16 (4), 791-826.
Chen, M.-C., Cheng, S.-J., & Hwang, Y. (2005). An empirical Investigation of the Relationship between Intellectual Capital and Firms' Market Value and Financial Performance.
Journal of Intellectual Capital, 6 (2), 159-176.
Chen, Y.-R. (2008). Corporate Governance and Cash Holdings: Listed New Economy versus Old Economy Firms. Journal compilation, 16 (5), 430-442.
Chen, Y.-S. (2008). The Positive Effect of Green Intellectual Capital on Competitive Advantages of Firms. Journal of Intellectual Capital, 77 (3), 271-286.
Cormier, D., Magnan, M., & Van Vetlhoven, B. (2005). Environmental disclosure quality in large German companies: Economic incentives, public pressures or institutional conditions? European Accounting Review, 3-39.
Boklund & Nuhanovic
61
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory (2:a ed.). Berkshire: McGraw-Hill Education.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited; institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 17, 147-160.
Djurfeldt, G., & Barmark, M. B. (2009). Statistiskk verktygslåda- multivariat analys (1:2 ed.). Lund: Studentlitteratur AB.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistiskt verktygslåda-
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2:2 ed.). Lund:
Studentlitteratur AB.
Dumay, J., & Guthrie, J. (2017). Involuntary disclosure of intellectual capital: is it relevant?
Journal of intellectual capital, 18 (1), 29-44.
Edvinsson, L. (1997). Intellectual Capital: Realizing Your Company's True Value by Finding
Its Hidden Brainpower. New York, NY: HarperCollins.
Friedman, L. A., & Miles, S. (2002). Developing Stakeholder Theory. Journal of Management
Studies, 39 (1), 1-21.
García-Meca, E., & Martínez, I. (2007). The use of intellectual capital information in investment decisions An empirical study using analyst reports. The International
Journal of Accounting, 42 (1), 57-81.
Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995a). Corporate social and environmental reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing
& Accountability Journal, 8 (2), 47-77.
Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995b). Constructing a research database of social and environmental reporting by UK companies. Accounting, auditing, & accountability
Journal, 8 (2), 78-101.
Guthrie, J., & Abhayawansa, S. (2016). Does intellectual captial dislosure in analyst report vary by firm charecteristics? Advances in Accounting, incorporating Advances in
International Accounting, 35 , 26-38.
Guthrie, J., & Petty, R. (2000a). Intellectual capital literature review Measurement reporting anf management. Journal of Intellectual, 1 (2), 155-176.
Boklund & Nuhanovic
62
Guthrie, J., & Petty, R. (2000b). Intellectual capital: Australian annual reporting practices.
Journal of Intellectual capital, 1 (3), 241-251.
Guthrie, J., Petty, R., & Ricceri, F. (2006). The voluntary reporting of intellectual capital: Comparing evidence from Hong Kong and Australia. Journal of Intellectual captial, 7
(2), 254-271.
Guthrie, J., Ricceri, F., & Dumay, J. (2012). Reflections and projections: A Decade of Intellectual Capital Accounting Research. The british accounting review, 44 (2), 68-82. Guthrie, J., Richard, P., & Yongvanich, K. (2004). Using content analysis as a research method to inquire into intellectual capital reporting. Journal of Intellectual Capital, 5 (2), 282-293.
Hair, J. F., Black, B., Babin, B., Anderson, R. E., & Tatham, R. L. (2006). Multivariate Data
Analysis (6:e ed.). Upple Saddle River, New Jersey: Pearson Prentice Hall.
Ho, S. S., & Wong, K. S. (2001). A study of the relationship between corporate governance structures and the extent of voluntary disclosure. Journal of International Accounting,
Auditing & Taxation, 10 (2), 139-156.
IFRS. (2017, 4 6). About us. Retrieved from IFRS: http://www.ifrs.org/About-us/Pages/IFRS-Foundation-and-IASB.aspx
Jaggi, B., & Low, P. Y. (2000). Impact of Culture, Market Forces, and Legal System on Financial Disclosures. The International Journal of Accounting, 35 (4), 495-519. Jensen, M. C. (1993, 1997). The Modern Industrial Revolution, Exit, and the Failure of Internal
Control Systems. The Journal of Finance (Juli, 1993), 48 (3), 831-880. Reviderad April 1997 för att uppdatera och inkludera ny data i Tabellerna 3-4.
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3, 305-360.
Klein, D. A. (1997). The Strategic Management of Intellectual Capital. Boston: Butterworth-Heinemann.
Kollegiet . (2017, Maj 23). Bolagsstyrning. Retrieved Maj 23, 2017, from Bolagsstyrning: http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning
Boklund & Nuhanovic
63
Lang, M. H., & J, L. R. (1996). Corporate Disclosure Policy and Analyst Behavior. The
accounting Review, 71 (4), 467-492.
Lang, M. H., & Lundholm, R. J. (2000). Voluntary Disclosure and Equity Offerings: Reducing Information Asymmetry or Hyping the Stock. Contemporary Accounting Research, 17
(4), 623-662.
Li, J., Pike, R., & Haniffa, R. (2008). Intellectual capital disclosure and corporate governance structure in UK firms. Accounting and Business Research, 38 (2), 137-159.
Lim, S., Matolscy, Z., & Chow, D. (2007). The Association between Board Composition and Different Types of Voluntary Disclosure. European Accounting Review, 16 (3), 555-583.
Maditinos, D., Chatzoudes, D., Tsairidis, C., & Theriou, G. (2011). The impact of intellectual capital on firms' market value and financial performance. Journal of Intellectual
Capital, 12 (1), 132-151.
Mouritsen, J., Nikolaj, B. P., & Marr, B. (2004). Reporting on intellectual capital : why, what and how? Emerald Group Publishing Limited, 8 (1), 46-54.
MSCI. (2017, Maj 16). GICS. Retrieved Maj 16, 2017, from MSCI: http://www.msci.com Nonaka, I., Toyama, R., & Nagata, A. (2000). A Firm as a Knowledge-creating Entity: A New
Perspective on the Theory of the Firm. Industrial and corporate change, 9 (1), 1-20. O'Donovan, G. (2002). Environmental disclosure in the annual report: Extending the
applicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 15 (3), 344-371.
Pallant, J. (2010). SPSS Survival Manual (4.a ed.). Berkshire: Mc-Graw-Hill Companies. Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Petty, R., & Cuganesan, S. (2005). Voluntary Dislosure of Intellectual Capital by Hong Kong Comapnies: Examining Size, Industry and Growth Effects Over Time. Austrailan
accounring review, 15 (36), 40-50.
Pisani, B. (2017, Feburari 27). How Target`s cybersecurity disaster created a suprise retail
Boklund & Nuhanovic 64 http://www.cnbc.com/2017/02/27/a-surprise-stock-bet-from-a-tech-index-thats-whipping-the-sp-500.html
Raffournier, B. (1995). The Determinants of Voluntary Financial Disclosure by Swiss Listed Companies. European Accounting Review, 4 (2), 261-280.
Riahi-Belkaoui, A. (2003). Intellectual capital and firm performance of US multinational firms: A study of the resource-based and stakeholder views. Journal of Intellectual Capital, 4
(2), 215-226.
Sachs, J. D. (2017, Februari 27). Trump's foreign policy populism is doomed to fail. Retrieved
Februari 27, 2017, from Boston Globe:
https://www.bostonglobe.com/opinion/2017/02/26/trump-foreign-policy-populism-doomed-fail/BwXb9WPTrTKxGXfqlpeu5H/story.html
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Singhvi, S. S., & Desai, H. B. (1971). An Empirical Analysis of the Quality of Corporate Financial Disclosure. The Accounting Review, 46 (1), 129-138.
Sonnier, B. M. (2008). Intellectual capital disclosure: high-tech versus traditional sector companies. Journal of intellectual captial, 9 (4), 705-722.
Spence, M. (2002). Signaling in Retrospect and the Informational Structure of Markets. The
American Economic Review, 92 (3), 434-459.
Sveiby, K. E. (1997). The new organizational wealth. San Fransico. CA: Berret-koechler Publishers Inc.
Sveiby, K.-E. (2001). A knowledge-based theory of the firm to guide in strategy formulation.
Journal of Intellectual Capital, 2 (4), 344-358.
Tabachnick, B. G., & Fidell, L. S. (2007). Using Multivariate Statistics (5 ed.). Boston: Allyn and Bacon.
Taliyang, S. M., & Jusop, M. (2011). Intellectual Capital Disclosure and Corporate Governance Structure: Evidence in Malaysia. International Journal of Business and Management, 6
(12), 109-117.
Teorell, J., & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod (1:a ed.). Stockholm: Liber.
Boklund & Nuhanovic
65
Unerman, J., & Bennett, M. (2004). Increased stakeholder dialogue and the internet: towards greater corporate accountability or reinforcing capitalist hegemony? Accounting,
Organizations and Society, 29 (7), 685-707.
Van der Meer-Kooistra, J., & Zijlstra, S. M. (2001). Reporting on intellectual capital.
Accounting, Auditing & Accountability Journal, 14 (4), 456-476.
Watson, A., Shrives, P., & Marston, C. (2002). Voluntary Disclosure of Accounting Ratios in The UK. British Accounting Review, 34 (4), 289-313.
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1978). Towards a Positive Theory of the determination of Accounting Standards. The Accounting Review, 53 (1), 112-134.
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective.
The Accounting Review, 65 (1), 131-156.
Vergauwen, P., Bollen, L., & Oirbans, E. (2007). Intellectual capital disclosure and intangible value drivers: an empirical study. Management Decision, 45 (7), 1163-1180.
White, G., Lee, A., & Tower, G. (2007). Drivers of voluntary intellectual capital disclosure in listed biotechnology companies. Journal of Intellectual Capital, 8 (3), 517-537.
Whiting, R. H., & Miller, J. C. (2008). Voluntary disclosure of intellectual capital in New Zealand annual reports and the "hidden value". Journal of Human Resource Costing &
Boklund & Nuhanovic
66
Bilaga 1: Exempel på företagsspecifika upplysningar i årsredovisningar
Företagsspecifika upplysningar Ej företagsspecifika
upplysningar
Humankapital
(Arbetsmiljö)
Boliden (2015): ”Boliden skall ha säkra
arbetsplatser. Säkerheten har högsta prioritet och koncernen har en uttalad nollvision för olycksfall.
Förutsättningarna för att nå målet är att skapa en stark säkerhetskultur i
kombination med ett proaktivt riskarbete.”
Fingerprints (2015): ” Under
året har arbetet med
arbetsmiljö formaliserats och utvecklats.”
Externt kapital
(Affärssamarbete)
H&M (2015): ”I samarbete med en av
världens största djurrättsorganisationer, Humane Society International, vill H&M driva på utvecklingen för ökat djurskydd inom produktionen av animaliska material samt verka för ett globalt förbud mot djurtester inom modebranschen.”
Tethys Oil (2015): ” Direkt
och indirekt genom
samarbeten, strävar Tethys Oil efter att minimera miljöpåverkan och undvika förekomsten av olyckor.”
Internt kapital
(Kvalité)
Poolia (2015): ” För att säkerställa
kvaliteten i varje enskilt uppdrag använder vi en specifik
rekryteringsmetodik anpassad till rekrytering av högre chefer.”
Indutrade (2015):
” Kundorientering och kundsupport liksom
leveranssäkerhet och kvalitet är avgörande.”
Boklund & Nuhanovic
67 Bilaga 2: Kolmogorov-Smirnov test
Modell 1
Totalt antal ord
Modell 2
Totalt antal ord
Modell 3 Företagsspecifika upplysningar Modell 4 Företagsspecifika upplysningar Lilleforskorrelationen 0,006 0,009 0,200 0,200
Boklund & Nuhanovic
68
Bilaga 3: Breusch-Pagan test (heteroskedasticitet)
Modell 1
Totalt antal ord
Modell 2
Totalt antal ord
Modell 3 Företagsspecifika upplysningar Modell 4 Företagsspecifika upplysningar Heteroskedasticitet (ca) 85 % 90 % 85 % 99 % BP-värde 3,126/2=1,563 5,004/2=2,502 3,827/2=1,914 10,353/2=5,004 Chi-två tabell (df) 0,99 0.95 0.90 0,75 0,50 0,25 0,10 0,05 0,01 1 0.000 0.004 0.016 0,102 0,455 1,32 2,71 3,84 6,63 Källa Chi-två tabell: (Broms, 2013)