Det visar sig under mina undersökningar av tidigare forskning inom det här området att pedagogens roll i utvecklandet av hälsa hos deltagare i kreativt skapande arbete är dåligt dokumenterat. Utifrån det vore det spännande att göra en stor litteraturundersökning för att få en bättre bild av det. Om Sverige i framtiden beslutar sig för att använda sig av kultur på remiss kommer det att vara viktigt att veta vikten av verksamhetens utformning för utvecklandet av hälsa hos deltagaren. Det vore även intressant att grunda ett arbete på kvalitativa intervjuer av både bildpedagoger och deltagare i kreativt skapande för att sedan ställa deras bilder av arbetet mot varandra. Kommer den tanken bildpedagogen hade med uppgiften fram till utövaren och hur uppfattas den. Ett tredje intressant forskningsområde vore att intervjua bildpedagoger på samma sätt som jag gjort under denna studie för att sedan observera dem under arbete för att se hur deras arbetssätt fungerar i praktiken. Stämmer deras inställning och syn på arbetet överens med hur de praktiskt arbetar?
34
REFERENSLISTA
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsen i fokus. I Starrin, B & Svensson P-G. (red) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Antonovsky, A. (1993). Hälsans mysterium. Natur och kultur
Argyle, E., & Bolton, G. (2005). Art in the community for potentially vunerable mental health groups. Health Education, 105, 340-354.
Barnes, R. (1994). Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur
Cohen, L., Manion, L & Morris, K. (2009). Research methods in education. Bodmin: MPG Books Ltd Csikszentmihalyi, M. (1990). Flow. Stockholm: Natur och kultur
Csikszentmihalyi, M. (1997). Finna Flow. Stockholm: Natur och kultur
Ekman, R., Arnetz, B. (2005). Stress: Individen Samhället Organisationen Molekylerna. Stockholm: Liber AB
Englund, B. (red.) (2004). Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier. Lund: Studentlitteratur Grönlund, E., Alm, A. & Hammarlund, I. (red.) (1999). Konstnärliga terapier. Stockholm: Natur och kultur
Gussak, D. (2007). The effectiveness of art therapy in reducing depression in prison populations. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 51, 444-460
Hacking, S., Secker, J., Spandler, H., Kent, L., & Shenton, J. (2008). Evaluating the impact of participatory art projects for people with mental health needs. Health and Social Care in Community, 16, 638-648
Heenan, D. (2006). Art as therapy: an effective way of promoting positive mental health? Disability & Society, 21, 179-191
Howells, V., & Zelnik T. (2009). A qalitativ study of personal and group transformation in a community arts studio. Psychiatric Rehabilitation Journal, 32, 215-222
Italia, S., Favara-Scacco, C., Cataldo, A., Russo, G. (2008). Evaluation and art therapy treatment of the burnout syndrome in oncology units. Psycho-Oncology, 17, 676-680
Juslin, P.N., Laukka P. (2004). Expression, perception and induction of musical emotions. A review and a questionnaire study of everyday listening. Journal of New Music Research, 33, 217-238 Konlaan, B.B., Theobald, H., & Bygren, L.O. (2002). Leisure time activity as a determinant of survival: a 26-year follow-up of a Swedish cohort. Public Health, 116, 227-230
Konlaan, B.B., Bygren, L.O., & Johansson, S-E. (2000). Visiting the cinema, concerts, museums or art exhibitions as determinant of survival: a Swedish fourteen- year cohort follow-up. Public Health, 28, 174-178
Konlaan, BB., Björby, N., Bygren, LO., Weissglas, G., Karlsson, L.G., & Widmark, M. (2000). Attendance at cultural events and physical exercise and health: a randomized controlled study. Public Health, 114, 316-319
35
Krumhansl, C.L. (1997). An explanatory study of musical emotions and psycho-physiology. Canadian Journal of Experimental Psychology, 51, 336-352
Kulturdepartementet. (2009a). Västerbottensläns landsting får halv miljon för kultur på recept. Hämtat 19 april, 2010, från regeringskansliet:
http://www.regeringen.se/sb/d/12399/a/136443
Kulturdepartementet. (2009b). Region Skåne får halv miljon för kultur på recept. Hämtat 19 april, 2010, från regeringskansliet:
http://www.regeringen.se/sb/d/12309/a/135135
Kulturdepartementet. (2009). Tal av Lena Andersson Liljeroth vid kultur och hälsans dag, Dramaten, Stockholm. Hämtat 19april, 2010, från regeringskansliet:
http://www.regeringen.se/sb/d/11522/a/130599
Kvahle, S & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB Marton, F., Dahlgren L.O., Svensson, L., & Säljö, R. (2005). Inlärning och omvärldsuppfattning. Nordstedts Akademiska Förlag
Nordling, G. (2009). Landstinget har fått pengar till kultur på recept. Hämtat 19 april, 2010, från Västerbottens läns landsting:
http://www.vll.se/default.aspx?id=43429
Ruud, E. (2008). Hvofor musikk som terapi. I Bjursell, G & Vahlne Westerhäll L. (red) (2008). Kulturen och hälsan (ss 75-102). Stockholm: Santérus förlag
Sapolsky, R.M. (2008). Varför zebror inte får magsår. Stockholm: Natur och kultur
Spandler. H., Secker, J., Kent, L., Hacking, S., & Shenton, J. (2007). Catching life: the contribution of arts initiatives to recovery approaches in mental health. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14, 791-799
Stickey, T., Hui, A., Morgan, J., Bertram, G. (2007). Experiences and constructions of art: a narrative- discourse analysis. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14, 783-790
Stuckey, H.L., & Nobel, J. (2010). The connection between art, healing, and public health: A review of current literature. Framing Health Matters, 100, 254-263
Svensk, A-C., Öster, I., Thyme, K.E., Magnusson, E., Sjödin, M., Eisemann, M., et al. (2008). Art therapy experienced quality of life among women undergoing treatment for breast cancer: a randomized controlled study. European Journal of Cancer Care, 18, 69-77
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Theorell, T. (2008). Kultur och folkhälsa, I Bjursell, G. & Vahlne Westerhäll L. (red.) (2008) Kulturen och hälsan (ss. 119-138). Stockholm: Santérus förlag
Theorell, T. (red) (1998). När orden inte räcker: läkning av psykosomatisk sjukdom genom terapeutiskt arbete med musik, dans, och psykodrama. Lund: Natur och kultur.
36
Uljens, M. (1998). Fenomenografin, dess icke-dualistiska ontologi och Menons paradox. Pedagogisk Forskning I Sverige, 3, 122-129.
Umeå universitet. (2010). Magisterprogram i bildterapi, 60 hp. Utbildningsplan. Hämtad 19 april, 2010, från Umeå Universitet:
http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/program/?currentView=UMUarticleView&contentId=117765&code=VABIL Wide K. (2005). Bildens helande kraft. Falun: Mareld
Winzer, R. (2005). Kultur för hälsa: en exempelsamling från forskning och praktik (Statens Folkhälsoinstitut 2005:23) Kalmar: Lenander Grafiska AB
Bilaga 1
Tack för din medverkan
Tack för att du valt att ställa upp på en intervju till mitt examensarbete i pedagogik. Syftet med studien är att undersöka bildpedagogers uppfattning om sin egen inverkan på deltagares hälsoutveckling under kreativt skapande arbete.
Intervjun beräknas ta cirka 60 minuter och kommer om du som deltagare samtycker till det spelas in med hjälp av en diktafon. Som deltagare har du när som helst rätten att avsluta intervjun då den är helt frivillig. Den information som inhämtas kommer endast att användas inom studien och förvaras på ett sätt som förhindrar att obehöriga kan ta del av materialet. Efter avslutat uppsatsarbete kommer intervjumaterialet att förstöras.
Resultatet av intervjun kommer att sammanställas och redovisas i mitt examensarbete. Det kommer inte att förekomma någon information i form av namn eller uttalanden som gör att läsaren av materialet förstår att ni deltagit i studien. Jag kommer att använda mig av fiktiva namn och citera valda delat av intervjun i redovisningen av arbetet med utgångspunkt i att deltagaren ska behålla sin anonymitet.
Jag som skriver uppsatsen och genomför intervjun heter Anna-Karin Söderlind. Jag studerar på det Hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle.
070-2233057
Aks.bette@gmail.com Handledare: Paula Larsson 026-648934
Bilaga 2
Intervjumall Bildpedagoger
Denna intervjumall användes som guide under samtalen med bildpedagogerna som deltagit i denna studie.
Kreativt skapande arbete i relation till välmående.
Allmänt om synen på kreativt skapande arbete i relation till deltagarnas välmående. Hur tar det sig uttryck hos utövaren?
Exempel på situation utifrån arbetserfarenheter.
På vilket sätt påverkar situationen utövarens välmående?
Vilken inverkan har känslan av välmående på den deltagandes skapandeprocess?
Kreativt skapande arbete i relation till obehagskänslor.
Allmänt om synen på kreativt skapande arbete i relation till känslan av obehag hos utövaren. Vad är det som framkallar obehagskänslan?
Hur tar det sig uttryck hos utövaren?
Exempel på situation utifrån arbetserfarenheter.
På vilket sätt påverkar obehagskänslan inför skapande arbete utövarens välmående? Vilken inverkan har känslan av obehag för skapandeprocessen hos den utövande?
Pedagogens inflytande på utövarens känsla av välmående och obehag under kreativt skapande arbete.
Yrkesutövande i relation till välmående och obehagskänslor hos de utövande. Exempel på situation då du agerat för att främja välmående.
Hur gjorde du då? Deltagarens reaktion Resultatet av handlingen
Exempel på situation då du agerat på ett sätt som skapat obehag hos deltagaren. Vad hände då?
Deltagarens reaktion Resultatet av handlingen